Historia

År 1969 gick startskottet för det allra första Kanonlöpet, på initiativ av grundaren Eddy Åkerlind.

Söndagen den 16 februari 1969 höjdens gevärsmynningen mot luften och ett skott avlossades som förkunnade starten av den kommande traditionen Kanonlöpet i Bergvik.

I Hälsinge-Kuriren beskrevs tävlingen som en minikopia av Moras Vasalopp med en historisk inblandning av både krig och kung. Idén till hela arrangemanget kläcktes av IFK Bergviks orienteringskämpe Eddy Åkerlind, som själv ställde sig i spåret under premiärtävlingen.

Kanonlöpet – ett skidlopp i de gamla hälsingesoldaternas spår

Loppets bakgrund tar sig tillbaka hela vägen till 1904 och en händelse i september vid Hälsinge regemente, som vid den tiden var förlagd i Mohed.

I samband med den stora hälsingemanövern, som utspelades i triangeln Söderhamn-Kilafors-Bollnäs, anlades en väg i sydvästlig riktning mellan Gåsjön söder om Rengsjö och Kilbo i Mo.

För att transportera de drygt 15 000 soldaterna med artilleripjäser, kärror, hästar och övriga fordon krävdes 41 extratåg med sammanlagt tusen järnvägsvagnar. De deltagande förbanden kom från tolv olika förläggningsorter. Även konung Oscar II närvarade vid en genomgång efter manövern.

Efter utlastning i bland annat Bollnäs (även Bergvik var bas för ur och ilastning) skeppades manskap och material över sjön Varpen. I en anspänd marsch fraktades sedan de tunga pjäserna efter den för ändamålet iordningsställda vägen mellan Gåsjön och Kilbo. En väg som efter det kom att få namnet Kanonvägen.

Det är också från denna sträcka som Kanonlöpet har fått sitt namn, ett kraftfullt och historiskt klingande namn enligt arrangören.

Starten av det allra första loppet

Det första loppet kom delvis att följa vägen mellan Gåsjön och Kilbo, med start på Herrgårdstäkten i Bergvik. Banans fyra mil långa sträckning, med en nivåskillnad på 150 meter, gick över Lillberget, förbi före detta Mobodarne Konsum, över Bodsjön för att sedan passera Edsjöns södra sida.

Därefter stakade sig åkarna vidare över Acktjärn i Landafors till Björktjärn och vändpunkten vid Gåsjöns södra sida. Från sjön följde sedan startfältet Kanonvägen i sex kilometer ner till Kilbo innan målgången väntade på Bergviks IP.

Precis som i Vasaloppet laddades det upp med matkontroller, fyra till antalet, där det bjöds på blåbärssoppa och sockervatten. Men till skillnad från loppet i Dalarna sattes ingen stoppgräns för damer utan i Bergvik var alla seniorer välkomna att delta.

För att en tävling ska kunna genomföras krävs engagerade funktionärer. Tack vare ett 25-tal frivilliga från IFK Bergvik skid- och orienteringssektioner blev 1969-års tävling starten på en lång tradition som lever än idag.

Den allra första tävlingen ägde rum på en härliga vintersöndag där solen strålade och de 15 minusgraderna kylde. 79 personer ställde upp för att kämpa om den första titeln och ett dignande prisbord som väntade vid målgång.

IFK:are i toppskiktet

Bland deltagarna återfanns bland annat den gamle Vasalopps-vinnaren Olle Wiklund som under loppet visade att han, 27 år efter segern i Mora, fortfarande hade mycket åkande kvar i kroppen. Den här dagen tog han sig i mål som 44:e person.

Vid starten på Herrgårdstäkten hade även IFK Bergviks ordförande Bengt Ahlman tagit plats med ett par skidor på fötterna. På en hedrande tionde placering slutade IFK:aren Helge Wiklund följd av Helge Eriksson och Sune Persson på tolfte respektive fjortonde plats.

Tävlingens avgörande kom först på den sista halvmilen där Göran Abrahamsson från Högs SK satte in en slutspurt som skingrade tätklungan. Med en minuts marginal till tvåan Oskar Segelberg skidade Abrahamsson in över mållinjen på sluttiden 2 timmar, 29 minuter och 31 sekunder.

Försprånget underlättade arbetet för kranskullan Margareta Persson som, inför publiken på idrottsplatsen, mötte upp Hög-åkaren på upploppsrakan. Som segerpris valde Abrahamsson en fåtölj som skänkts av IFK Bergviks supporterklubb.

Från dåtid till nutid - ny sträcka och landslaget på plats

På senare år har den fyra mil långa bansträckningen övergetts och tävlingen flyttat hem till IFK:s egna spårsystem.

Det historika loppet var från början ett tävlingslopp och lockade under slutet av 1980-talet även det svenska landslaget att deltaga. De hade precis tävlat i världscupen i dåvarande Sovjet och hämtades med direktbuss på Arlanda för att köras till idrottsplatsen i Bergvik.

Inför storpublik grattades Torgny Mogren, Thomas Wassberg, Erik Östlund och övriga deltagare med stora falukorvar som kransar runt halsarna. Segrade gjorde Thomas Eriksson.

När Kanonlöpet firade sitt 25-årsjubileum 1995 var det sista året som den två mil långa tävlingsslingan användes.

Numer är Kanonlöpet ett renodlat motionslopp och ett delmoment i Söderhamnsklassikern.