Från novis till proffs – på handbollsskador

Foto: Peter Jonsson.

Sjukgymnasten Anne Hopfgarten startade sin resa med Hammarby som vikarierande lagläkare säsongen 2002/03, för att säsongen därpå bli ordinarie.

Men varför blev det en karriär inom handboll för sjukgymnasten?

– Det är en lång historia, säger Anne och skrattar.

Här kommer den. Kortfattat. Det hela började med att Hammarby Handbolls tidigare ordförande Georg Öberg var patient till Anne och doktorskollegan, tillika handbollspappan Pierre. Vid tillfället var Hammarby på väg att ta steget upp till dåvarande elitserien. Laget behövde en läkare och Anne fick frågan.

– Jag som inte visste någonting om handboll mer än Staffan Olsson sa ”åh Hammarby, vad roligt!”, säger Anne och fortsätter:

– Jag var hammarbyare men kunde ingenting om handboll medan min kollega kunde handboll men inte var hammarbyare, så var det.

18 år senare får vi väl ändå tro att Anne lärt sig någonting om handboll då hon fortfarande är kvar i Bajen. Hon är även en del av läkarteamet kring det svenska damhandbollslandslaget. Faktum är att större delen av hennes liv numera kretsar kring handbollen.

– Grejen är den att jag har nästan bara handbollsspelare. Jag har jobbat så länge kring handbollen, så handbolls–Stockholm men framförallt Hammarbyspelare hör av sig till mig och kommer som patienter till kliniken jag jobbar på.

Anne berättar under samtalet att det är speciellt två typer av skador som är utmärkande för en handbollsspelare. Dels är det traumatiska skador och då specifikt korsbandsskador som drabbar handbollsspelare. Dels överbelastningsskador som främst innebär axelproblematik vid repetitiva kaströrelser.

– Det finns mycket forskning om att knäkontroller minskar knäskadorna och det tror jag att alla ungdomslagen gör, sen finns det för axlar också men det är nyare så det har kanske inte riktigt kommit ut till alla hur man gör.

Alla spelare i Hammarbys herrtrupp gör övningar för både axlar och knän. Med extra fokus på axlarna eftersom knäkontrollen är så pass inpräntad i uppvärmningsrutinen redan.

– Inför varje träning och inför varje match gör de nånting för att ladda sina muskler, betonar Anne.

Samarbetet och kommunikationen med den övriga tränarstaben är väldigt viktig för en sjukgymnast. Fysträningen sköts fullt ut av fystränaren Sonny Andersson men skulle någon spelare få problem vid en viss övning eller ha andra fysiska besvär som hämmar kan Anne ordinera alternativ träning, ett system som hon lyfter fram.

– Jag har hundra procent förtroende där och skulle det vara att jag bedömer att någon spelare inte kan spela så har det aldrig ifrågasatts, varken av ”Falle”, Staffan (Olsson) ”Mange” (Grahn) eller Kalle utan det har varit en diskussion om hur prognosen och framtiden ser ut istället. Det har varit och är ett superbra samarbete med tränarna tycker jag, säger Anne.

Vågar man hoppas på ytterligare 18 år i Bens tjänst? Då skulle Anne Hopfgarten hunnit fylla 71 år – och med sina 36 verksamma år i Bajen skulle det betyda att hon ägnat halva sitt liv till en idrott hon första halvan av sitt liv inte visste någonting om.

– Oj, ett tag till håller jag nog i, men det skulle ju vara otroligt kul om det blev så! Oavsett så kommer Bajen alltid vara med mig, jag är ju född bajare.

Av Niclas Stjärnqvist