Min mormor hade tagit dem

Det var dags för Hörby FF att gästa oss nere på fina Västra Hed denna torsdagskväll. En sexpoängsmatch då Hörby inför matchen endast låg tre poäng bakom oss. I första mötet nere i Hörby var det vi som drog det längsta strået och vann med 0-2 efter 90 minuters slit med tjuren Oscar Hall stångandes i spetsen.

En hel del skador och sjukdomar gjorde att vi saknade en del spelare till denna match. Därtill hade vi även två semesterfirare som saknades. Berat Gjyrevci, den nyblivna rökaren, förbättrade på sin kondition med några paket cigg om dagen samt en och annan paraplydrink nere i Spanien. Medan Berat rökte cigg i Spanien spenderade Calle Nilsson en vecka i Grekland under parasollet med en öl i handen och kom hem blekare än vad han var när han lämnade Göingeskogarna.

Efter ställningskrig under de första 20 minuterna så fick vi den första farliga målchansen när Melvin Franzén sköt till bollen med ett överraskande skott nere vid den vänstra stolproten. Målvakten räddade bollen ut till hörna med hjälp av fingerspetsarna. Domaren blev så pass imponerad av räddningen att han istället belönade deras målvakt med inspark.

Vi fick ytterligare en farlig målchans kort därefter. Denna gång är det Anton Bringsen som gjorde ett fint instick bakom deras backlinje där Oscar Hall kom i en perfekt löpning. Hall chippade bollen över målvakten och bollen rullade mot det tomma målet. Dessvärre kom deras ena mittback glidandes i sista stund och kunde rensa bort bollen. Hall blev strax efter detta tvungen till att byta på grund av känning i baksidan.

Under denna period var vi riktigt heta och frågan var inte om det skulle rassla till i Hörbys nät utan när. I den 30:e minuten fick vi frispark i ett bra läge. Melvin Franzén försökte placera in bollen men målvakten gjorde en lökig ”TV-räddning”.

0-0 och kaffepaus. Hörby lyckades hålla undan till halvlek och sysselsatte egentligen knappt Felix Malm under hela första halvlek förutom med två halvdana långskott. För att citera fotbollsexperten Alexander Axén så hade till och med min mormor tagit dem.

Tio minuter in i andra halvlek så sprang sig våran blixtsnabba bulldog, Lucas Mårtensson, fri längst vänsterkanten och sekunden efter hade Albin Karlsson petat in ledningsmålet, trodde vi. Tyvärr gick det för fort för linjeman då han stod kvar vid mittlinjen när bollen åkte in i mål. Flaggan åkte upp och det var fortfarande 0-0.

Som en skänk från ovan, eller i detta fall en skänk från Hörbys mittback, så fick målsprutan Albin Karlsson ett friläge. Albin gjorde i vanlig ordning inga misstag och kunde enkelt lägga in ledningsmålet. Denna gång kvarstod målet sig och på resultattavlan stod det 1-0 i den 69:e minuten.

Sista 20 minuterna är det inget skönspel utan det är extremt grinigt, gapigt och det uppstod en och annan brottningsmatch med Teo Persson i spetsen. Trots att det var Hörby som var i behov av mål så var det vi som var närmre 2-0 än 1-1, då vi bland annat missade ett friläge i slutminuterna.

Vi vann årets kanske viktigaste match med 1-0 och vi gör det övertygande, då vi är extremt stabila bakåt och släppte knappt till något alls. Vi tror på det och har tålamod matchen igenom. Fan vad underbart det är med 1-0 segrar!

På lördag kräver jag att ni tar er till Strandängens IP i Bromölla, då vi ska ta oss an laget med alldeles för mycket testosteron. Avspark 13.00, packa kylväskan och så ses vi där!

TILLSAMMANS!!!