Om föreningen

Grevie GIK bildades den 28 oktober 1926 och är idag en idrottsförening med fotboll, barngymnastik, basket och padel som främsta sysselsättning. Klubben håller igång både senior- och ungdomslag för tjejer och killar.

Inom klubben finns även ett antal sektioner, så som Loppis- och motionssektion som med sina ideella insatser är mycket viktiga för klubben.

Vi vill vara det goda alternativet för hela bygden när det gäller fritidsverksamhet. Hos oss får alla gemenskap och trygghet i en grupp som samlas kring idrott och lagbygge. Alla idrottsintresserade är välkomna att delta i vår klubb som jobbar hårt med jämställdhet och respektfullt uppträdande. Vi har Båstads kommun och flera företag bakom oss i vår strävan.
Alla som är intresserade av att utöva, träna, leda eller på något annat sätt bli en del av Grevie GIK är varmt välkomna till klubben.

Grevie GIK - Mitt på Bjäre - Mitt i hjärtat.

• GLÄDJE

Med GLÄDJE menar vi att våra hälsofrämjande aktiviteter ska vara glädjefyllda och skapa en familjär gemenskap

• ORDNING OCH REDA

Med ORDNING OCH REDA menar vi ett hållbart förhållningssätt till vår anläggning, ekonomi, material samt vårt uppträdande

• LIKABEHANDLING

Med LIKABEHANDLING menar vi en inkluderande förening med fokus på jämställdhet och mångfald, där alla är lika mycket värda men bemöts med utgångspunkt i den enskilde individens unika förutsättning

• DELAKTIGHET

Med DELAKTIGHET menar vi att alla medlemmar har möjlighet att påverka sin egen och föreningens utveckling genom att engagera sig

Vi skall här i grova drag försöka sammanfatta de gångna åren sedan
Grevie GIK bildades 1926.
Som informationskällor har vi använt oss av gamla jubileumsskrifter,
klippböcker och framför allt genom folk som varit med på resan.
Vi kommer säkert att lyckas glömma både stora händelser och viktiga
personer i klubbens historia, men hoppas Ni har överseende med detta.

-Så började det-
Även om klubben officiellt inte bildas förrän 1926 så skall vi börja redan i
början på 1920-talet. Redan då brukade grabbarna i Grevie samlas för att
spela fotboll. Det fanns ingen riktig organistation, utan man samlade helt
enkelt ihop pengar till en fotboll och spelade där det gick.
I början höll man ofta till på stationsområdet där man spelade fotboll mellan
bommarna och stationshuset. Man hittade så småningom en lämplig plan
hos "Herarna". Där fick de i och för sig inte vara, men eftersom "Herarna" var
gamla, och fotbollsspelarna unga och oftast många så fick det bli så.

Man deltog inte i någon serie, men man hade fotbollsutbyte med både
Förslöv, Västra-Karup och Båstad. Det var inte bara fotboll som dessa
ungdomar sysslade med, utan på vinterhalvåret höll man till i Petter Nilsons
loge där man i skenet från en fotogenlampa utövade gymnastik i bla.
romerska ringar, trapets och lyft av stenar i skiftande storlek och vikt.

Då grannbyarna Båstad och Förslöv bildade egna gymnastikklubbar tyckte
även de aktiva i Grevie att det var dags att bilda en förening.

-Föreningen bildas-
Enligt det första protokollet bildades klubben officiellt den 28 oktober 1926.
Till föreningens förste ordförande valdes handlaren K.E. Nilsson. Övriga
styrelseledamöter var Erik Ranzow, Håkan Nilsson, Torsten Pettersson och
Ernst Bengtsson. Som ledare för gymnastikklubben valdes lärare Murbeck.
Noteras kan att årsavgiften var hela 5 kronor.

Man hade till en början tillstånd att gymnastisera i stationsskolans klassrum,
men tyvärr så varade detta bara under ett år. Därför låg gymnastiken nere i
drygt ett år, men togs upp igen våren 1928. Då hade man fått en ny lokal i det
gamla biograf och dansstället Fingalsdal. Som ledare för gymnastiken
fungerade fortfarande kommunens lärare. 1930 hade gymnastiken sitt
glansår då det fanns hela 19 kvinnliga och 41 manliga gymnaster i klubben.
Glanstiden blev dock kort då man 1931 var tvungen att ställa in alla övningar
pga av lokalbrist.

Samma år kom även fotbollen med i föreningens verksamhetsområde.

-Grevie Gymnastik och Idrottsklubb-
Fotbollen hade kommit för att stanna och föreningen ändrade därför namnet
till Grevie Gymnastik och Idrottsklubb. Vid ett möte bestämdes att färgen på
fotbollsutrustningen skulle vara: gula tröjor, blå byxor och blå strumpor med
gul krage. Men även fotbollen hade problem med att hitta en lämplig
anläggning. Inte förrän hösten 1934 inköptes området där dagens idrottsplats
ligger för 2.500 kr av lantbrukaren Karl Johansson. Under hela denna
perioden fick klubben kämpa hårt för både sin idrottsliga och framförallt sin
ekonomiska existens. Därför inköptes 1934 dansbanan San Souci för att
1935 döpas om till Idrottsparken. Här anordnade klubben återkommande
danser för att få in pengar till klubben.

1935 var det år som fotbollsplanen med löparbanor anlades av föreningens
medlemmar. Samma år fördes fotbollslaget upp till Skånes seriesystem
där de hamnade i Bjäreserien. Greviespelare att minnas från de första åren
var bla målvakten "Kinde" som kunde göra de mest fantastiska räddningar,
men även släppa in minst ett schabbelmål per match (beroende på hur våt
lördagskvällen varit). Andra värda att nämna var backarna Erik Thronée,
Frank Jönsen och "Thobis". Framåt var det trollgubben Joje Gustavsson och
centern Henry Thronér även kallad "Beeg" som höll motståndarnas backar
sysselsatta.

1938 stod Grevie GIK som överlägsen vinnare av Bjäreserien och man
flyttades upp i NV Skåneserien div. III. Åren 1934-35 vann även Grevies damer
Bjäreserien i handboll. Den lades senare ner pga att Grevies överlägsenhet
och återkom inte förrän på 40-talet då handbollen åter igen blomstrade under
en kort tid.

Idrottsparken blev så småningom för betungande för föreningen att sköta.
Därför bildades 1943 Byggnadsföreningen Idrottsparken för att kunna hålla
sin ställning som ledande festplats i nordvästra skåne. Betonas skall att
idrottsföreningen fortfarande var delägare i Byggnadsföreningen.

-1940-talet-
Under hela 40-talet var det full aktivitet inom Grevie GIK. Fotbollssektionen
nådde stora framgångar och främst minns man kanske drabbningarna med
ärkefienden Förslöv. Dessa matcher hade allt i fråga om fart, dramatik och
spänning, oftast lika mycket utanför planen som på. 1943 trillade dock
klubben ner i division IV, där man spelade fram till 1945 då man återigen
avancerade till division III.

Friidrotten blomstrade under denna period av 40-talet i Sverige. Detta
berodde mycket på den världsberömde Gunder Hägg. Även i Grevie fanns
det många utövare som tillbringade kvällarna på idrottsplatsen. Friidrotten
slog dock aldrig igenom på bredden men en del invidiuella framgångar gjordes.
Den som kom längst var Hasse Svensson som senare representerade
Stockholm-Hellas i bla SM. Där nådde han final på sin specialgren 400 meter
häck. Han ansågs som ett stort löfte inom svensk idrott, och hans namn
förekom i uttagningarna till OS i Helsingfors 1952.

Under de stränga vintrarna i början av 40-talet blev även längdskidåkning en
omtyckt sport och togs upp som tävlingsgren av Grevie GIK. Den som nådde
de största framgångarna och skapade störst respekt för sitt och klubbens
namn i skidlöparkretsar var Uno "Pära" Persson.

Mot slutet av årtiondet inträdde en stagnation, friidrotten låg helt nere och även
fotbollen hade märkbart svårt att behhålla sin standard. Flera av lagets
stöttepelare så som Helge Gustafsson, Rune "Flua" Svensson, "Höcke" Leo
och Uno Johansson slutade samtidigt och laget fick stryk mot lag som
Jonstorp, Vedby, Förslöv mfl.(vilket inte var bra på den tiden). Inte helt oväntat
fick därför laget ta steget ner i en lägre divison 1949.

-1950-talet-
Efter degraderingen genomgick Grevie en föryngring och lyckades över
förväntan att rehabilitera sig. Nya ledargestalter i laget blev bla. lagkaptenen
Elfrid Karlsson, centerdödaren Herbert Johansson och Rune Andersson.
En annan spelare som gjorde entré i laget detta år var Stig Bramsell som
blev en viktig spelare för laget de kommande åren. Vid årets slut stod
Grevie GIK som seriesegrare i div. IV.

Sejouren i div. III blev en kämpig tid. Trots att man hade blivit av med några av
de viktigaste spelarna så lyckades man med ett nödrop att förnya kontraktet i
division III. Hösten 1951 låg dock Grevie GIK fast förankrat i botten av serien,
och laget betraktades redan som nerflyttat. Men lyckades efter en strålande
slutsäsong mot bra motstånd behålla chansen att klara sig kvar. Allt kom att
avgöras i en ren jumbofinal mot ärkefienden Förslöv på Bjärevallen sista spel-
söndagen. Tyvärr fick man vända hem med ett av de mest svidande nederlag
i klubbens historia. Så det blev till att ta steget ner i IV:an igen.

Man lyckades dock ta sig tillbaka omgående där man blev kvar fram till att
seriesystemet lades om 1955. Spelare som är värda att nämna under denna
tiden är bla. den unge Stig-Bertil Svensson, Sune Sjöstrand,
Gunnar Johansson, Kjell Lindkvist, Arne Persson, Ingmar Enochsson och
Arne Andersson.

-1960-talet-
Under 60-talet upplevde Idrottsparken en storhetstid, då kunde söndags-
dansen locka upp till 1000 personer. Mot slutet av årtiondet dalade dock
intresset och Grevie GIK kom då överens med byggnadsstyrelsen om ett
övertagande av Idrottsparken. Parken led av stora brister rent underhålls-
mässigt och planer började smidas på en omfattande renovering och
ombyggnad.

-1970-talet-
Ombyggnaden av Idrottsparken inleddes vintern 1976. Det var ett hårt och
besvärligt jobb som tack vare kommun och framför allt frivilliga krafter från byn
kunde genomföras.