Gjuterihistoriska Sällskapet bildades den 31 mars 1984 i Erik Dahlbergs Gymnasiets aula i Jönköping av ett antal personer med intresse för gjuteriteknikens historia och utveckling.
Sällskapet har idag ca 145 personliga medlemmar och 20 företag som stödjande medlemmar. Sällskapet leds av en styrelse med 7 ledamöter.
Intresset för teknik- och industrihistoria är stort. Detta gäller inte minst beträffande gjuteriindustrins utveckling och industriella betydelse i Sverige och i andra länder. 1984 samlades i Jönköping ett antal personer med gjuteriteknisk bakgrund för att diskutera hur den svenska gjuteriindustrins historia på bästa sätt skall kunna bevaras. Diskussionerna utmynnade i att man bildade Gjuterihistoriska Sällskapet.
Man valde en interimsstyrelse och drog upp riktlinjer för Sällskapets verksamhet. På den första årsstämman samma år fastställdes Sällskapets stadgar, som alltjämt gäller.
Den som tog initiativet till den nya organisationen var tidigare chefen för Svenska Gjuteriföreningen, Lars Villner, Jönköping. Han valdes till Sällskapets förste ordförande, en post som han behöll i tio år. Fram till sin död i början på 2002 var han hedersordförande i Sällskapet.
Gjuterihistoriska Sällskapet har idag 142 personliga medlemmar, därav dels ett stort antal med ett förflutet inom gjuteriindustrin, dels många idag aktiva vid olika gjuterier och leverantörsföretag. Från och med år 2002 har Sällskapet även företag inom gjuteribranschen som stödjande medlemmar.
Antalet är idag 20. Medlemsavgiften är för närvarande för personliga med
lemmar 200 SEK per år. För stödjande medlemmar är avgiften 2 000 SEK per år.
Redan tidigt etablerade Sällskapets Styrelse en givande kontakt med ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs Universitet, där främst professor Martin Fritz ställde upp och hjälpte Sällskapet. På för Sällskapet mycket förmånliga villkor kunde han och professor Bengt Berglund starta ett djuplodande forskningsprojekt kring 1800-talets gjuteriindustri. Detta projekt resulterade i ett digert bokverk i två delar med titeln "Gjutjärnets tidsålder".
Efter att detta första forskningsprojekt slutförts fortsatte forskningen med att dokumentera vårt eget sekels gjuteriteknik med direktör Kurt Beckius som huvudredaktör. Under hans ledning har publicerats bland annat en skrift om gjuteriindustrins leverantörer under ett sekel samt en skrift rörande utvecklingen på området form- och kärntillverkning i svenska gjuterier under 1900-talet.
I slutet av år 2004 publicerades skriften "Näfveqvarns Bruk. Monografi om ett gammalt anrikt bruk i södra Södermanland". Författare till den sistnämnda skriften liksom en skrift om konstgjutgods från Näfveqvarn är ingenjör Kurt Rindstål.
I början på 201O-talet publicerades med Ingemar Svensson som redaktör dels en skrift om järngjuteriernas historia, dels en skrift om metallgjuteriernas historia.
Ett annat exempel på publikation är "En gjutmästares minnen". I denna återges handskrivna anteckningar gjorda av J G Söderlund, född 1878. Efter att ha arbetat på flera svenska och utländska gjuterier var han gjutmästare på Volvos gjuteri i Skövde under åren 1907-1948. I skriften berättar J G Söderlund om sina levnadsminnen.
Information från Sällskapets verksamhet
Tre till fyra gånger per år ger Sällskapet ut ett medlemsblad till sina medlemmar. På detta blad informeras om aktuella händelser på det gjuterihistoriska området. Information från Sällskapets verksamhet ges även i Tidskriften GJUTERIET, som utkommer 6 gånger per år. I denna tidskrift publiceras ofta korta gjuterihistoriskt inriktade artiklar.
Årligen håller Sällskapet ett årsmöte, oftast kombinerat med ett eller flera intressanta studiebesök. På årsmötena ges redovisning för verksamheten under det senaste året och väljs på förslag från en valnämnd styrelse för det kommande året. Vidare hålls normalt ett eller flera gjuterihistoriskt inriktade föredrag
Ansökan om medlemskap
