Om GFF

Göteborgs Fotbollsförening bildades redan 1897. Klubben är därmed en av Göteborgs äldsta fotbollsklubbar. Sedan 1930-talet bedriver GFF i huvudsak sin verksamhet i Majorna-Linné. Klubbens hemmaplan är Majvallen vid kanten av Slottskogen. Många av dagens spelare kommer från denna del av Göteborg och då inte minst från samarbetsklubben Azalea BK som är inriktade på barn- och ungdomsfotboll. Vårt centrala läge i Göteborg innebär också att många spelare utifrån lockas till GFF.

Idag är GFF en välmående förening med såväl junior- som seniorlag för herrar och damer. På damsidan kan vi stoltsera med en av de största damverksamheterna i Göteborgsområdet.

GFF:s historia samlade i 4 stycken PDF-filer

• Historia från 1897

• Historia från 1911

• Historia från 1931

• Historia från 1939

Vill du köpa 100-årsboken med GFF's historia kontakta oss.

Den första av nio baracker ställs på plats en vinterdag 1973-74.

Den 25 april 1974 invigdes GFF-gården vid Majvallen. En minnessten med en inskription restes samma dag. Stenen hittar du alldeles till höger efter den lilla entrén direkt från Ekedalsgatan. I år fyller klubbhuset 50 år.

Men hur gick det till när GFF fick sin klubbstuga? Jag har grävt i klubbens arkiv och här kommer en kortare, översiktlig berättelse om hur de ansvariga för ett halvt sekel sedan fick sina drömmar förverkligade. Jag har avsiktligt undvikit att redovisa namn på drivande personer, eller de dåvarande styrelsernas sammansättningar, utan valt att koncentrera mig på själva berättelsen om hur det gick till när klubbstugan kom på plats vid randen av Slottsskogen. För en mer detaljerad redogörelse krävs djupare kunskaper, men det är oerhört viktigt att skänka tacksamma tankar till alla dem som låg bakom att GFF kunde få en egen klubbstuga! En fantastisk välgärning för fotbollen i västra Göteborg!

Man kan enklast beskriva bakgrunden till GFF-gården som att två seriösa försök gjordes att få till stånd att uppföra en klubbstuga. Det första försöket var väl genomarbetat och väldigt ambitiöst. Inledningsvis nåddes stora framgångar i kontakterna med Göteborgs Stad, men mot slutet började det mesta att krångla och projektet fick avblåsas. När nästa försök gjordes några år senare, verkar den dåvarande ledningen varit väl förberedda, säkert vis av lärdomarna från det första försöket. Ambitionsnivån var då inte lika hög. Villigheten och smidigheten att anpassa sig till de kommunala reglerna för ekonomiskt stöd var bättre. Beredskapen att genomföra byggprojektet var väl genomtänkt.

Vi tar det från början. Under tidigt 1960-tal hade GFF varit etablerade i Majorna i mer än 30 år efter att tidigare efter grundandet 1897 hållit till i östra Göteborg (Balders Hage vid nuvarande Liseberg och vid Valhalla). I Majorna hade man en klubblokal vid Bangatan. Lokalen var liten och underhållet av huset var mycket dåligt. Samtidigt ökade intresset för fotboll efter att VM hållits i Sverige 1958 (Sverige förlorade finalen mot Brasilien). Allt fler ungdomar sökte sig till de lokala klubbarna och för GFF blev det jobbigt att få verksamheten att fungera. Det var en bit mellan klubblokalen och Majvallen. Det bästa skulle naturligtvis vara att ha större lokaler som låg vid fotbollsplanen. Den dåvarande ledningen bestämde sig för att aktivt verka för att få detta genomfört.

Första steget var att man uppvaktade Göteborgs Stad med en begäran om att få arrendera en bit mark i anslutning till Majvallen. Detta ser ut att ha fått ett godkännande utan några större bekymmer. Den 25 augusti 1964 undertecknades arrendekontraktet mellan Göteborgs Stads Fastighetsnämnd och GFF för den yta som än idag gäller. Kontraktet gällde inledningsvis i 3 år. Det är ett detaljrikt kontrakt där ingenting lämnas åt slumpen av staden, som befriar sig från alla eventuellt tillkommande kostnader. Jag höll på att ramla ur stolen vid min genomläsning när jag nådde fram till punkt 19, som här återges i sin helhet:

”Statens järnvägar, trafikerande enskilt järnvägsbolag och staden frikallas från all ersättningsskyldighet för skada, som genom gnistor eller rök från lokomotiv eller annorledes vid trafikerande av järnväg kan åkomma arrendeområdet eller därå befintliga byggnader eller annan egendom.”

Det är (och var) en bit till närmaste järnvägsspår…

Den dåvarande ledningen hade höga ambitioner med uppförandet av klubbhuset. Man sökte och fick beviljat ett ränte- och amorteringsfritt lån på upp till 165.000 kr från staden. I dagens penningvärde motsvarar detta drygt 1,8 miljoner. Man kontrakterade en arkitekt för att ta fram ritningar på en tvåvåningsbyggnad med källare. Den byggnad man tänkte sig var orienterad mer i syd-nordlig riktning istället för öst-väst som sedan blev verklighet. Ett första förslag från arkitekten vann inte myndigheternas gillande – huset var för högt – och fick göras om.

Visionerna var stora, men nu började också problemen att infinna sig. Åren hade gått och man fick förlänga arrendetiden ytterligare (villkoret var att en byggnad skulle vara uppförd under beviljad arrendetid). Det givmilda amorteringsfria lånet från staden hade också villkor: lånet skulle utgöra 2/3 och resterande 1/3 skulle klubben stå för. Styrelsen såg inga möjligheter att ta banklån och vädjade till staden om att klubbens tredjedel istället för kapital skulle utgöras av att föreningens medlemmar ställde upp med arbetsinsatser. En komplett medlemsförteckning ställdes samman, där varje person skulle binda sig för att utföra inte mindre än 120 arbetstimmar fördelat i tre perioder under femton månader vid bygget. Så här beskrevs listan: ”För att GFF skall kunna genomföra det planerade klubbhusbygget vid Majvallen, är vi beroende av medlemmarnas ”frivilliga” arbetsinsats…” (notera att ”frivilliga” står inom citationstecken).

I medlemslistan, som till överväldigande del bestod av spelare i olika åldrar, alla män, anges också varje persons yrke. De allra flesta har arbetaryrken, det är få tjänstemän. Påfallande många har angett att de är ”diversearbetare”. Listan sändes till berörda myndigheter med en vädjan om bifall. Men detta fick man inte gehör för, det var en investeringsavgift som krävdes.

Byggnadslovet beviljades i slutet av år 1967, men eftersom situationen var låst fanns det inga möjligheter att starta nybygget. Klubben skrev därför till självaste Konungen (Gustav VI Adolf) och vädjade om befrielse från investeringsavgiften. Kungen avslog ansökan. Samtidigt hoppade arkitekten av sitt uppdrag då han, helt enkelt, inte kunde få betalt. Därmed kunde projektet inte förverkligas, utan fick avblåsas. Den arrenderade tomten kom att stå orörd i ytterligare fem år.

Nu vrider vi fram klockan till 1973. Då görs nästa försök att få till stånd ett klubbhus för GFF. Man kan förstå hur det första försöket sugit ur all kraft för de hårt engagerade personerna i klubben, men samtidigt hade man förstås ”krattat manegen” för framtida försök. När klubben skrider till verket från hösten 1973 är effektiviteten påfallande – det tar ett drygt halvår och så är klubbhuset klart för invigning.

Genom reportage i tidningar påpekas hur eländigt det är i klubblokalen på Bangatan:

”Lokalen har fri höjd 2,4 m samt entré 5 kvadratmeter, större rum 32 kvadratmeter och inre rum 8 kvadratmeter. Uppvärmning sker med fotogenelement. El.ljus finnes. I lokalen torkas dräkter och annan utrustning. Materielen tar skada vår och höst, då utrymmena äro fuktiga. Möten kan numera ej hållas i lokalen, då den är för kall och fuktig samt ger ett otrevligt intryck och luktar illa.”

GFF har sett till att arrendetiden vid Majvallen har förlängts, denna gång på 25 år. Det finns en färdig plan för hur klubbhuset skall byggas och hur det skall finansieras. Denna gång har klubben tagit ett banklån på 50.000 kr, vilket garanteras genom en personlig borgen från klubbens medlemmar. Klubben bidrar också med eget kapital – 35.000 kr. Man har erhållit ett bidrag från Naturvårdsverket på 30.000 kr och 15.000 kr från kommunen. Eget arbete av medlemmar har beräknats till 18.000 kr, sammantaget blir detta 148.000 kr (drygt 1,2 miljoner kronor i dagens penningvärde). En kostnadskalkyl för bygget har tagits fram och en firma – HSB Småhusbygge i Surte – har anlitats som byggherre. Kommunen har skänkt ett antal byggbaracker som står oanvända på Backaplan på Hisingen.

Bygget startar med att man gräver ut och forslar bort jord och torv, samt spränger bort bitar av berget på tomten. Sedan muras källarvåningen upp och hantverkare anlitas för vatten och avlopp, el osv. På vintern 1973-1974 transporteras de skänkta barackerna en och en från Hisingen till Majvallen och placeras parallellt på den byggda källarvåningen (se bild). När alla bodar är på plats byggs taket och sedan färdigställs rumsindelning och inredning. I april 1974 står GFF-gården klar!

För den som är intresserad går det än idag att lätt inifrån huset se att det är nio sammanfogade bodar som har skapat gårdens övre del. Från vänster till höger finns idag följande funktioner: bod 1-2: kontor, bod 3: förråd och toaletter, bod 4: entré och trapphus, bod 5: köksavdelning, bod 6-9 festlokal.

Håkan Andréasson