3 - 1

Nu har jag suttit här i en halvtimma och försökt ta in vad som egentligen hände söndagen den 4:e oktober 2015. Det är svårt, men långt ifrån tråkigt. Vart ska man börja? Dagen i sig inledde ganska trögstartat med disigt väder och solen vägrade hälsa på till en början. Jag själv hade lovat att hämta min gode lagkamrat Fredrik Olsson från jobbet för att sedan äta en lunch tillsammans. Vi som vanligtvis pratar på om allt möjligt satt sedan och åt utan att knappt byta ett ord med varandra. Vi satt där och kunde se på varandra hur nervösa vi var.
- Fasen, jag känner mig inte så nervös ändå. Inte som inför seriefinalen mot Högvad i alla fall, försökte vi intala oss samtidigt som käkarna knappt kunde ge maten en match. Vem försökte vi lura?!

En oerhört betydelsefull match för Fritsla Idrottsförening väntade. För första gången på 30 år hade föreningens herrlag den verkliga chansen att vinna serien och på så vis ta sig tillbaka till division 5. TRETTIO ÅR! Vid en eventuell seger mot Hajom denna söndag skulle det vara klart.

Linus, som representerat a-laget i 15 år och som varit lagets kapten under många år, hade beordrat kostym till matchen. Han hade väntat på den här dagen mer än någon annan. När det sedan var dags för samling sprack molnen och solen tittade fram. Det märktes tydligt att detta skulle bli en dag lite mer speciell än alla andra dagar.

I omklädningsrummet satt vi och försökte prata på om allt möjligt över en kopp kaffe. Det gick sådär även denna gång. Men även om det var en extremt nervös trupp var det också en extremt laddad en. Vi visste allihopa vad som krävdes och känslan var verkligen att vi skulle slita tillsammans för att lösa uppgiften.

När Lassie Broman gått igenom taktiken för dagen gick vi ut allesammans och kände på den täta och fina mattan på Kungaberg. Kvaliteten på "gris"-omgången var blandad men när det väl var dags för den riktiga uppvärmningen skärpte alla till sig. Samtidigt började publiken fyllas på och utanför entrén växte kön. Rapporter talade om en slinga på drygt 30 meter som väntade på att få ge en slant för att bevittna denna stormatch.

Minuterna innan match var långa och spända. Vi gav oss f*n på att ta hem detta och eldade på varandra till tusen. När vi tågade ut på asfalten och nerför trappan till planen fick vi stående ovationer merparten av de 421 betalande åskådarna. Lägg därtill många som hade åldern på sin sida för att slippa betala inträde - alltså närmare 500 personer! Även flertalet tidningar var på plats för att rapportera om matchen... Domaren hälsade oss lagkaptener till slantsingling innan det var dags för matchstart.

Matchen hade ett högt och nervigt tempo, och det var Fritsla som tog tag i spelet. Hajom satsade på farliga kontringar och fasta situationer - något som varit ett segerrecept för dem många gånger tidigare under säsongen. Båda lagen skrapade fram några chanser, bland annat räddade Lassie en boll på mållinjen. En sådan beskriver detta laget ganska bra: Vi offrar oss alltid för varandra och det skulle visa sig senare under matchen.

"Brandgult" fortsatte att spela fotboll och vågade spela sig ur svåra situationer flera gånger om. Ett spelskickligt försvar med Rajala, Fidde, Zacke och Joel samarbetade ypperligt och gjorde det svårt för Hajom i sitt presspel. Mittfältet med Lassie, Axel, Kardell, Hultin och Melo slet som en enda enhet och vann många dueller. Längst fram tampades Svanen med två stora torn och gjorde det väldigt, väldigt bra.

Den första halvleken slutade 0-0, trots att båda lagen hade sina chanser. Fritsla tilldelades en straff när virvelvinden Mathias Melo fälldes - en straff som tyvärr smet utanför, men det var ingen som hängde med huvudet för det. Vi visade att det var VI som missade den, inte en enskild person.

I paus tände Lassie till och höll ett litet brand(gult)tal, där han förklarade att vi var tvungna att vinna matchen för att kunna stå som seriesegrare efteråt. I detta läget var nämligen Högvad högst upp i livetabellen. Det var också många ifrån Högvads sida som hade begett sig ut till sköna gröna Fritsla för att heja fram Hajom till poäng, något de lyckats med så långt.

Den andra halvleken fortsatte som den första avslutades. Fritsla var spelförande lag men Hajom stack fram emellanåt och var nära ett par gånger. Axel, som var taggad till tusen och drogs med ett gult kort, fick bytas ut för att kylas ner. In kom istället en speedkula i form av Peter Lennartsson - seriens kanske mest vältränade herre. Och som han hoppade in! Han var överallt. Anfallare, ytter, innermitt, back... Lägg därtill några raider som kan jämföras med Messi under sina guldstunder.

Sedan tog matchen fart. Ett friläge kunde räddas innan det svängde åt andra hållet. Fritsla fick en frispark på offensiv planhalva och Lassie Broman testade lyckan genom att dundra mot målet. Solen störde motståndarnas målvakt något och rätt som det var låg både han och bollen i målet. Kungaberg exploderade i jubel, bengaler tändes, trummorna dunkade, Stephan vrålade. Det var en lyrisk stämning, men det var en lång väg kvar.

Strax därpå hade Hajom ett jätteläge, ett inlägg styrdes bort men returen hamnade hos en anfallare. Bollen gick förbi undertecknad och jag var helt säker på mål, men då hörde jag hur luften gick ur någon - bokstavligt talat. Zacke hade hunnit ner till mållinjen och stoppade det stenhårda skottet med magen!När tolv minuter återstod fick Hajom en straff som förvaltades på bästa sätt och det var kvitterat. En oerhört tung känsla för i detta läget var Högvads BK tolv minuter från att vinna serien och Fritsla IF skulle få kvala.

Två minuter senare fick Fritsla en frispark på nytt. Den här gången fick målvakten bort bollen men på returen dök en nyinhoppad Halvarsson upp och forcerade in 2-1. Återigen exploderade Kungaberg och det var en extatisk känsla som uppenbarade sig. Nu gick tiden långsamt... Ytterligare fyra minuter - även om det kändes som 20 - efter ledningsmålet kom också avgörandet, när Lord Ansuman sköt in 3-1. Curva Vallen rusade ner mot planen för att fira, på andra sidan stod supportrarna upp och jublade. Känslan i det läget var obeskrivlig. Dels känslan av att det var avgjort, dels att se hur Högvads-spelarna tog beslutet att lämna Kungaberg i ren besvikelse. Framförallt var det oerhört skönt och roligt att se glädjen hos våra drygt 450 supportrar.

När domaren till slut blåste av var allt bara en stor röra full av eufori och lättnad. Det firades vilt, men inte utan att tacka motståndet för dagen. Sedan följde stora tack till båda sidorna och sedan firades det ännu mer med folk på plats. Alla ville vara en del av guldet. Alla som tillhör föreningen på ett eller annat sätt ÄR en stor del av guldet. Vi har kämpat tillsammans, i med- och motgångar. 30 man har tagit sig till träningarna och fightats för det här i sol, regn, blåst och lera. Supportrarna har varit med oss överallt oavsett väder för att stötta oss.

Det finns oerhört många att tacka:
- Givetvis tackar vi säsongens motstånd för många bra matcher. Framförallt Högvads BK har gett oss en tuff kamp om förstaplatsen och nu önskar Fritsla IF er lycka till i kvalet upp till division 5.
- Våra fantastiskt underbara supportrar som har varit något utöver det vanliga där vårat publiksnitt säger det mesta.
- Martin Olsson som alltid är med oss och finns där när vi behöver något. DET FINNS BARA EN MARTIN OLSSON!
- Lassie Broman som har gjort ett jättejobb som både spelare och tränare.
- Niklas Lindelöf som agerat målvaktstränare på lysande vis. Han ligger bakom mycket annat också.
- Stephan. Han är kung ändå, "BÔRT MED BOLLEN!"
- CURVA VALLEN!!

Jag som lagkapten vill även tacka för förtroendet och för att jag får chansen att vara en del av detta fantastiska gäng. Lagsammanhållningen är otrolig och jag har aldrig haft det så roligt som det har varit under denna säsong. Världens bästa gäng! Vilken säsong vi har fått uppleva, med sena avgöranden och spel inför storpublik med bengaler, trummor och sång!

Vi hoppas även på ett snabbt tillfrisknande för Hajom-spelaren som råkade ut för en knäskada under matchen.

Se där. Det gick att få ihop en liten text till den här matchen också, även om allt inte har landat än. Ber om ursäkt för ett luddigt matchreferat, det sista referatet på ett bra tag. Avslutningsvis, det blev ett firande värdigt Fritsla IF:s herrlag 2015 - men det slutar inte här.

FORZA BRANDGULT