0 - 2

Elva dagar hade passerat och det var delvis skönt med lite vila samtidigt som suget efter match var stort. Med tre vinster av tre möjliga skulle jakten efter en fjärde seger inledas när «Brandgult» gästade Vävarevallen och Skene 09. Det är ett lag bestående av erkänt bollskickliga spelare, där många i truppen har känt på betydligt högre divisioner under yngre dagar. Inledningen av seriespelet hade varit upp och ner för ett "09" i ett visst poängbehov men ett imponerande kryss senast borta mot Horred vittnade om en svårspelad match inför.

För första gången på ett par dagar hade vårsolen tittat fram under måndagen och med den en viss värme. Efter att ett taggat gäng samlats nere vid fina Kungaberg gav de sig iväg mot Skene – och möttes av en relativt nybyggt anläggning efter branden för några år sedan. Ett fantastisk bygge det där... Skamligt nog är dess tillhörande gräsmatta inte i samma klass. Det var torvor, jord och på sina ställen några fläckar med en någorlunda gräsväxt.

Efter en bra genomförd uppvärmning marscherade «Brandgult» in på planen inför en fin skara bortafölje, något vi numera blivit bortskämda med. Inledningsvis var det jämnt med mycket kamp, och även om det var två lag med intentionen att rulla boll var det svårt på den gräsliga(?) mattan. Duellerna var många och hårda, men domaren hade vissa problem med att hitta en jämn nivå.

Matchens första chanser skulle hemmalaget få då de, efter några felstudsar, slog sig fria två gånger som kunde avstyras av undertecknad med bra hjälp av försvaret. Vi hade en del problem med djupledsspelet eftersom de flesta bollarna blåste iväg i medvinden och hamnade hos deras målvakt. Tyvärr var det nästan det enda spelet som gick att anamma, för båda lagen. De sökte också långbollar bakom vår backlinje eller på en mötande Tommy Ivanovski.

När den första halvleken var över stod det 0-0, och Skene 09 kanske skulle vara glada att de gick till pausvila med 11 man. I mitten av dem första 45 fick Lord Ansuman ett gyllene kontringsläge men stoppades bryskt av en spelare som redan dragit på sig en ostskiva. «Brandgult» kanske även de skulle vara nöjda efter att ha klarat sig utan en straff i baken plus en målchansutvisning. Domaren tolkade det tydligen som att fördelen och tillhörande avslut var en bonus nog...

I paus var det mycket pushar och uppmuntring som gällde. Vissa bitar skulle slipas till och några tog vi med oss från den första halvleken.

Domaren hade knappt hunnit blåsa igång den andra halvan innan publiken fick se matchens första mål. Lassie Broman avancerade på kanten, vek inåt och bombade in bollen i bortre. På läktaren satt en till synes nöjd lillebror Hugo med ett flin så stort att mungiporna mötte varandra i nacken. Där syntes även ett stort gäng glädjesprångare, bland andra Thompa Hagert med inneboende Fjunis.

Sedan var det krig för hela slanten. Skene 09 ångade på och skapade några lägen utan resultat, samtidigt som Fritsla inte var sena med att utnyttja kontringar. Tyvärr hamnade avsluten ofta rakt på deras välplacerade målvakt.

Försvaret var samlat och fick bort de flesta bollarna, annars fanns där en målvakt som samlade upp resterna. På innermitten krigade en briljant Axel med Lassie jämte. Flertalet inhoppare kom in och tog jobbet för laget och vi visade upp en fantastisk moral.

Med drygt 25 minuter kvar fick Zacke kasta in handduken efter att ha skallat ihop med en motståndare, en smäll som överröstade ljudet av det mullrande tåget som tuffade på strax bakom läktaren. In kom istället herr Davidsson som gjorde en gedigen insats.

Matchens mest komiska inslag var när Fritsla försvarade sin ledning och slog bollarna i djupled när en 09-spelare utbrast: "LÅT DEM TJONGA!", för att sedan se sitt lag spela på samma sätt – med långa bollar...

När klockan passerat 90 och Skene 09 tryckte på för en kvittering kontrade «Brandgult» in segermålet. Avslutet var en riktig delikatess signerat den gamle Selin sol chippade bollen över målvakten. Den sistnämnde skadade knäet i samband med räddningsförsöket och vi önskar honom ett snabbt tillfrisknande.

2-0 blev det och den fjärde segern på lika många matcher var ett faktum. Det känns verkligen att andan i laget är på topp och vi ska fortsätta kriga för att hålla liv i den här fina sviten. Ett STORT tack riktas som vanligt till vår fantastiska publik som följer oss i vått och torrt, varmt som kallt.

«Forza Brandult»