Historia

Om skidsporten i Dala-Järna

De egentliga pionjärerna för modern skidsport inom Dala-Järna IK var köpmännen Emil och Albert Johansson samt verkmästare Sälj Johan Nilsson. Redan 1913 började de att anordna skidtävlingar och de närmaste följande åren deltog de med framgång i skidtävlingar såväl i DM som andra tävlingar.

Intresset för skidsport var därmed väckt, och nya förmågor anslöt sig till klubben. Främste skidåkaren i klubben under 1920-talet var skogvaktaren på Sollerön Axel Israelsson "Sveriges främste stilåkare" som han länge kallades. Israelsson och "Jontpojkarna" Algot Eriksson med 20 fullbordade Vasalopp, samt dennes bror Bernad, Birger Munters och Einar Mossfeldt utgjorde tillsammans det starkaste laget i Dalarna, speciellt på längre distanser. Bästa Dalalag i Vasaloppen åren 1922, 1923 och 1924. På Dm 1928 gick lagsegeern till Dala-Järna med bl.a. Oskar Nilsson och Hjalmar Berglund.

Under 1930-talet upptäcktes en av Järnas utan tvivel ettrigaste längdåkare, urstarke Lars Back vilken så småningom blev svensk mästare på 5-milen 1939 fast då tävlande för annan klubb. Under 30-talet kom längdåkningen i en vågdal, men då började backsporten och särskilt nordisk kombination att utövas. Den växte sig stark i bygden tack vare bröderna Erik och Allan Andersson som byggde en hoppbacke av en kasserad dansbana i Grötholn. 1944 utbyggdes denna första backe till en 25-meters hoppbacke. Samtidigt genomfördes ett av de märkligaste företagen i svensk skidhistoria, när att på frivillig väg bygga Sveriges största hoppbacke, Ubergsbacken.

Tidigt på morgonen den första maj 1944 tågade 40 idrottsmän till Uberget, försedda med sågar och yxor, och i januari 1945 hölls invigningstävlingen. Inspirationen till detta krafttag var framföraallt att klubben genom Sven Israelsson fick sitt först SM-tecken 1944, och det följdes snart av flera. Sven Israelsson är utan tvekan en av klubbens mest framgångsrikaste idrottsmän. Hans specialgren blev nordisk kombination där han blev svensk mästare 5 gånger, 1944, 46, 47, 48 och 1950. Han vann förolypiaden i St. Moritz och Chamonix 1947, Olympiskt brons 1948 och var femma på VM i Lake Placid 1950. Som första utlänning vann han Kongepokalen i Holmenkollen 1947. Seger i Svenska skidspelen 1947, 1948 och 1950. Han vann lag-SM 1947 tillsammans med bröderna Andersson, och 1957 erövrades ytterligare ett lag-SM då tillsammans med Ole Dalsheim och Sven Martinsson.

Inger Elovsson är också en av Dala-Järna IK:s många duktiga skidåkare genom åren.Förutom boråt 10-talet DM-segrar vann hon junior-Sm både 1957 och 1958. Bästa placering på Stora SM är en andraplats 1960. I Holmenkollen 1959 blev ho sjua och samma placering blev det i Lahti 1960. Detta år vann hon sin första internationella seger i Öst-Tyskland där hon även var med i det segrande stafettlaget. Inger var även med i VM 1962 som gick i Zakopane.

1965 startade en ny epok i klubbens ärorika historia. Då vann Sven-Olof Israelsson, 16 årig son till en av klubbens mest framgångsrikaste idrottsmän Sven Israelsson sitt första individuella SM-tecken i nordisk kombination för juniorer. Med åren erövrades 4 juniortecken innan Sven-Olof vann sitt första seniormästerskap vid tävlingarna i Kiruna 1968. Sven-Olof har erövrat 5 SM-segrar som senior på lika många starter, allt detta i sin specialgren nordisk kombination. Lagmästerskap erövrades till klubben 1969 i Filipstad och 1970 vid SM-tävlingarna i Borlänge-Falun. I laget ingick förutom Sven-Olof, Jonas Andersson och Nils-Åke Israelsson. 1969 blev Jonas Andersson svensk juniormästare i nordisk kombination och lagmästare tillsammans med Nils-Åke Israelsson och Stefan Stam. Dala-Järna IK blev lagmästare för juniorer 1970 i Holmsund och 1971 i Övertorneå där trion Erik Andersson, Ulf Andersson och Stefan Stam. I specialbacke erövrade Sven-Olof Israelsson silvermedalen vid SM i Falun 1970. Sven-Olof har representerat Sverige vid JVM, VM på skidor i Tjeckoslovakien, OS i Sapporo Japan samt deltagit både i Holmenkollen och Lathi. Eva Ihlar gjorde många fina tävlingar som junior, Kerstin Danielsson likaså. Stefan Karlsson och Bernt Bäckbro var mycket lovande ungdomsklassåkare. Andra mycke lovande vid den här tiden 1970-tal var Sven-Erik Danielsson, Lennart Johansson, Per Lennartsson, Mats Göransson, Lars Ihlar, Sven-Erik Hjalmarsson, Margareta Willman m.fl.

Fortsättning följer!

Här kommer en intervju som Marie gjorde med Ernst Svan strax innan hans bortgång

Ernst Svan, 90 år

Född: 24 mars 1910

Vasaloppet, 1939 och 1942.

Ernst är Gunde Svans farbror och har ett gediget idrottsintresse.

Ernst berättade att det var Gundes far Hilding som tillverkade skidorna som Ernst åkte på när han var barn. De vallade skidorna med sill eller fläsksvål vid töväder, valla var något exotiskt som man inte hade pengar till. Den första vallan Ernst köpte var Hux-Flux från Säfsnäs. När det var kallt så gick "Bister" bra. Träskidorna fick de värma och sätta i spänn vid husknuten för att få brättena att stå upp.

Ernst kommer särskilt ihåg en händelse som utspelade sig på SM i Falun 1935. Det var Einar Lindström från DJIK som under tävlingens gång fick höra hur Artur Häggblad från Umeå stod och svor bredvid spåret. Einar hade aldrig hört någon svära på det viset men fick klart för sig att Artur hade brutit av sin ena skida. Einar lånade ut sin egen till Artur Häggblad och därmed kunde Artur skida hem ett SM-guld till Umeå. Einar Lindström fick senare ett diplom av Umeå kamraterna för den bragden att låna ut sin skida fast han själv deltog i tävlingen.

Ernst var den enda i familjen som hade ett intresse för idrott och Gunde är den som ärvt detta från sin farbror. Ernst har följt Gunde under dennes skidkarriär och det var Ernst som köpte skidor och material till Gunde när han var barn och ungdom.

Han gjorde även skidbanor åt Gunde som han kunde åka i. När Gunde var 7-8 år sade han till sin farbror, "Jag vill ha mer terräng" och på den vägen var det.

Marie Svan

Kort sammandrag om Dala-Järna IK fotboll 1902-2002

De första 30 åren - Dala Järna idrottsklubb bildas

DJIK är en av Dalarnas äldsta idrottsföreningar med sitt ursprung från 1902. Det var på initiativ av lektor Elias Laurell och kandidat Lars Olsson Gezelius som Myrbacka idrottsförening såg dagens ljus den 23:e februari 1902. Föreningens första ordförande var Bertil Alm och övriga styrelseledamoter var G. Åberg, Anders Danielsson, Axel Eriksson och Gideon Vestling.

Utdrag från föreningens stadgar:

"§ 1.

Förening har till ändamål att genom öfande af olika idrotter höja intresset för dessa ohc därigenom utbilda goda idrottsmäl samt dessutom verka för en sund kamratanda samt för en djupare kännedom af och kärlek för hembygden"

§ 20. Hvarje medlem i föreningen skall som inträdesafgift betala en afgift av 50 öre för hvarje kvartal, samt 25 öre till hvarje täfling för att däri få deltaga"

Det var vissa svårigheter för idrottsföreningen till att börja med. Att utöva sport och idrott var något helt nytt och sågs ej med blida ögon från kyrkligt håll. Nu är detta sedan länge överbryggat.

Fotboll har man spelat ända från början och under alla tider i Dala-Järna idrottsklubb. De första noterade resultaten är från 1911 då gällde det spel mot grannarna i Nås och i Hulån. Något år senare spelades även mot Floda och till och med mot gästande Falun. De som nämns som initiativtagare till organiserat fotbollsspel är Alfred Lindqvist, Emil Johansson och Sveds Anders Stefansson. Framgångarna har genom åren varierat och det har varit spel i de lägre serierna som gällt.

Idrottsplatsen byggdes mellan 1925 och 1930 till priset av 15 387 kronor och 60 öre. Fotbollslaget spelade vid tillfället i Dalaseriens Klass 1.

Fotboll var enligt årsberättelserna från 1960-talet det stora glädjeämnet när det gällde sommarsort och det var väl sörjt för återväxten. Det fanns flera olika lag allt efter ålder. Ett namn, som nämns i dessa sammanhang är Sören Berg , som 1966 fick spela i juniorlandslaget.

"Matcher man gärna kommer ihåg är 30-40-50-talets matcher mot Hulåns IF och Vansbro AIK. Dessa tilldrog stort intresse...publiksiffror uppåt 1500 personer"

Derbymatcherna i fotboll med grannklubbarna Nås, Hulån och Vansbro har alltid varit en angelägenhet för hela bygden. Det berättas att det förr var så att om man hade vunnit hemmamatchen då kunde/skulle man ut och visa upp sig på "byn". Hade man förlorat var det bäst att hålla sig inomhus.

Vid idrottsplatsen byggdes nytt omklädningsrum, som blev färdigställt 1961. Den byggnaden har haft stor betydelse för klubben de senaste 40 åren då den fungerat som ett nav i föreningens verksamhet.

"Bland de förnämsta i Dalarna" enligt minnesskrift 1902-1962.

Järnalagens fotbollsmatcher på hemmaplan har genom åren alltid haft stor publik även om laget inte legat särskilt högt i divisionerna. Återväxten har alltid varit god. ungdomsverksamheten var och ätr livlig med många olika fotbollslag för olika åldrar.

1973 blev en ny fotbollsplan färdig att börja användas.

I början på 1980-talet köpte DJIK mer mark i anslutning till idrottsplatsen och fick på så sätt två nya bollplaner.

1995 byggdes kansli och ett nytt omklädningsrum vid idrottsplatsen. Det blev ett välbehövligt tillskott då verksamheten vuxit. Pengar till denna byggnation kom bland annat genom Alfred Holms testamente.

År 2001 byggde klubbens fotbollsspelare en läktare vid fotbollsplanen.

Seriespel och träningar har kontinuerligt hållits i de olika fotbollslagen. Framgångarna har varit varierande men många ungdomar har varit aktiva. Något som är värt att notera, en seger så god som någon, är att under tre år i rad under 1990-talet utsågs DJIK:s herrfotbollslag till det justaste laget i Dalarna. Fotbollssektionen har på olika sätt försökt att skaffa inkomster t.ex genom försäljning av bingolotter.

2001 var den stora skrällen för DJIK:s fotboll. Vid en hemmamatch den 29 september gick laget upp i 3:ans division under stort jubel. Aldrig tidigare har DJIK:s fotboll varit så högt i seriespel. Jan Olsson blev utsedd till bäste spelare i div.4 år 2001.

Division 3-spelet för herrfotbollslaget har gjort att intresset för fotboll har varit på topp i bygden under vår och sommar. Namn som ofta nämnts i matchresultat från vårsäsongen är Josef Berg och Emil Blom samt målvakten Jan Olsson. Brage är det enda laget i Dalarna som under säsongen har haft en större publik på sina hemmamatcher än DJIK. Vårsäsongen avslutades starkt, det blev 5 raka segrar och "hösten ser ut att bli lika rolig som våren för Dala-Järna" FK - 020802

Laget som tog DJIK till div.3:

Jan Olsson, Josef Berg, Henrik Westlund, Andreas Hedström, Roger Munters, Andreas Olsson, Anders Solem, Anders Strandberg, Sven-Åke Stark, Fredrik Bertils, Andreas Persson, Magnus Andersson, Kristian Willman per Stark, Daniel Stark, Mikael Nordvist, Niklas Engman, Johan Skoglund, Emil Blom, Andreas Ingrids, Tommie Lindkvist, Andreas Granberg, Robin Nilsson och tränare Micael Wåhlström.

I en jubileumsmatch i fotboll anordnad i slutet av juli bjöds det på fotbollsfest. Gamla DJIK-profiler Sven-Erik Danielsson, Jonny Danielsson och Gösta Lindkvist med flera slog straffsparkar i halvlek. De konstaterade alla att det var länge sen de sparkat boll.

Källa: 1902-2002 - Dala-Järna Idrottsklubbs 100-årsjubileum (Saxat från www.laget.se/DJIKHERR)