Verksamhetsberättelse ABK/VIF Herr 2024

Vintersäsong
Innesäsongen 23/24 bestod enbart av träning med fokus på spel med inslag av fysträning, inget matchande vare sig i organiserad serie eller i form av träningsmatcher. Som tidigare fanns det inflöde av provspelare, särskilt denna vinter som följd av ABK/VIF:s stigande formkurva och ankomsten av Deeq Mohamed Modd som assisterande till huvudledare Erik Beijer. Deeq är en etablerad och omtyckt fotbollsprofil med en aktiv karriär och är särskilt respekterad av yngre spelare med invandrarbakgrund, en demografi som vi är måna om nå fram till för att stötta deras hälsa, fysiskt och psykiskt, och ge dem bra förutsättningar för integration i samhälle och arbetsmarknad.
Försäsong
Under februari inleddes försäsongsträningen utan boll på Höghammarhallen. Prioriteringsområden är intervallträning, bål- och benstyrka och sammanhållning av truppen. Första testtillfället för Coopertest görs inomhus med uppföljande test i mars på Solrosen. Mars månad spenderas på Solrosens konstgräs där vi vänjer oss vid boll, spelövningar på större plan och fortsatt löpträning med vikt på intervaller med olika intensitet och längd.
Sundcupen
Vi reste även denna säsong till Sundcupen i Sundsvall, denna gång med två lag anförda av varsin ledare. På det stora hela var det en positiv upplevelse trots att det sportsliga inte nådde samma nivå och det fanns större utmaningar att samordna en så stor grupp med många nya spelare. Inget av lagen gick vidare från gruppspelen men tv-spelskvällarna i konferenslokalerna på Scandic Nordic var återigen uppskattade och gav alla en chans att umgås utanför fotbollssammanhang.
Kick-Off
Årets Kick-Off hölls på Sporthallen i Bollnäs med genomgång av säsongen, ordningsregler, förväntningar, taktik och gruppsamtal. Därefter fotades alla närvarande av skickliga fotografen Susanne Snaar då tidigare anlitade Katarina Hansson lagt ner sin fotoverksamhet. Bilderna, som används på hemsida, sociala medier och spelarprogram, blev särskilt lyckade. På eftermiddagen spelade vi internmatch på Solrosen.
Träningsmatcher
I månadsskiftet april-maj spelade vi två träningsmatcher, den första mot IFK Bergvik som förra säsongen flyttats upp til division 5 följt av Kilafors IF:s andralag i samma serie. Spelet i matchen mot Bergvik var om möjligt ännu sämre än vädret som var urdåligt med regn, kyla och blåst, och slutade med förlust med 5-0. Både väder och spel såg bättre ut mot Kilafors som slutade oavgjort med varsitt mål och ett fall framåt inför säsongen.
Truppen
Med samma målsättning som tidigare säsonger: avancemang till division 5 för att kunna bilda ett andralag med goda förutsättningar att vara det naturliga steget för de äldre ungdomsspelare i klubben som vill fortsätta fast det inte finns ungdomslag, bildade vi trupp med brist på målvakter och mittbackar. Förstemålvakt Henric Sandgren och vikarierande målvaktsreserv Erik Beijer vid sidan av ledarrollen hade båda närmare till 50 än till 40-årsstrecket. Bland våra naturliga mittbackar studerade William Planeskog på annan ort och kunde bara vara med under sommarmånaderna, förra säsongens skyttekung Jonas Frisk drogs med sjukdom av skadeproblem medan spelare som lagkapten Tobias Magnusson, Victor Bastin, Sebastian Zetterström och Adam Björk gjorde större nytta högre upp i plan. Därför fördes dialog med Yekalo Castro, boende i Gävle men med en historik i Arbrå BK, och Rickard Vahlman, rutinerad försvarsspelare från Alfta. Yekalos övergång från Norränge inleddes redan i april men av administrativa problem genomfördes den först i maj, något som skulle få oproportionerligt stora och ödesdigra konsekvenser för säsongen. Vahlmans övergång genomfördes under sommaruppehållet och hans närvaro bidrog till en stabil defensiv under höstsäsongen.
Utöver de rutinerade försvarspelarna gjorde eldsjälen Victor Bastin och korsbandsskadade Linus Jonsson comeback tillsammans med trotjänaren Reza Akbari. Skicklige kantspringaren Samuel Bereket värvades från nedlagda Norränge och en ung kvartett spontanfotbollspelare från Solrosen, tvillingarna Awale och Mohammed Abdallah, 16-årige Brave Samoya och ABK/VIF-spelaren Amin Adens lillebror Zakariye. Unge Brave visade sig ha stor begåvning i både fart och kyla och bildade en målfarlig firma med Sebastian Zetterström som denna säsong excellerade när han fick komma in i sin nummer 10-roll istället för att flyttas runt mellan mittförsvar, mittfält och forward. En annan spelare från övre hyllan är Mattias Gonzalez som denna säsong valde att trappa ner från spel i division 3 med Procyon i Uppsala och anslöt efter sommaruppehållet för att spela med oss under sommarmånaderna då familjen besöker släkten i Hälsingland.
På förlustsidan lämnade Lukas Henningsson för spel med Vikapojkarna i Mora där han nu arbetar som journalist, Viktor Valtersson Lundvall och Miran Hisso valde att ta paus från fotbollen för andra aktiviteter och jobb samt Walter Östberg som önskade nya utmaningar i Bollnäs GIF och Hällbo.
Matchkamera
Samtliga matcher lajvsändes och analyserades av matchkameran Veo 2, nu med klubbabonnemang så att samtliga ungdomslag i Arbrå BK kan nyttja den, vilket gav gott om data att analysera i slutet av säsongen och möjligheten att följa laget på Veo Live. Samtliga mål delades också som highlights på lagets instagramkonto.
Division 6
Vi inleder serien borta mot Näsviken 2/Enånger 2 där lagen turas om att ta ledningen fram till debutanten Brave Samoya punkterar matchen och kompletterar sitt hat-trick i 88:e minuten, en fingervisning av vad hans debutsäsong i seniorsammanhang skulle innebära.
Denna säsong hade hemmamatcharrangemangen utvecklats med speaker, inmarsch med knattar från ungdomsverksamheten till tonerna av Tomas Andersson Wijs ’Hälsingland’ och Tippa Matchen utöver sedvanliga kioskverksamheten. Tack vare duktiga och engagerade funktionärer var samtliga hemmamatcher ett lyft från tidigare säsonger och bidrog till en större publiktillströmning där det vid tillfälle enligt domarrapporter dokumenterats över 100 åskådare. Ett steg i rätt riktning mot att höja engagemanget för lokalfotbollen i allmänhet och norr om Bollnäs i synnerhet.
Hemmapremiären tog plats på Vikingvallen mot förra säsongens suveräner Söderala AIK, bestående av flertalet elitbandyspelare i Hälsingland. Trots tidigt underläge med 0-2 vände och vann hemmalaget med 5-3 efter ännu ett hat-trick, denna gång av rutinerade Sebastian Zetterström inför en tät publikskara och Ljusnans representant som ledde till en fin artikel om ABK/VIF:s långsiktiga arbete. Tyvärr tillföll poängen Söderala efter en bifallen protest om otillåten spelare då ledare Erik Beijer valt att spela Yekalo Castro som ännu inte blivit spelklar då övergången slutförts först samma morgon. Beslutet togs utan kännedom om att en sådan regelöverträdelse bestraffade laget med obehörighet till avancemang, något som inte heller klargjordes i protestbeslutet och således inte överklagades i tron att det endast handlade om tre poäng. Ledare Erik Beijer är kritisk till hur Hälsinglands fotbollsförbund inte varit behjälpliga med övergången och den obefintliga dialogen inför och efter matchen mot Söderala. Hans hållning är att förbundet inte verkar i lokalfotbollens första intresse och istället är onödigt fyrkantiga i följandet av ett regelverk som direkt motverkar Svenska och Hälsinglands första mission, att så många som möjligt ska spela så länge som möjligt. I skrivande stund har förbundet inte svarat på någon av de frågor som ställts efter protestens inlämnande utöver att konstatera att spelaren var inte var spelklar, vare sig i kommentar till protesten, efterföljande mejl eller de skrivelser som inkommit. Inte heller på repskapsmötet hörsammades våra förslag på hur vi skulle kunna få två trupper till spel kommande säsong, något som vi bedömer är en förutsättning för att inte tappa utövare på grund av brist på speltid. Redan denna säsong fick vi i snitt ställa över fyra spelare som anmält sig som tillgängliga, en situation diametralt motsatt flertalet lag som tvingas WO eller ställa upp med spelare under falskt namn på grund av spelarbrist.
Därefter följer en tung period med uddamålsförlust borta mot bottentippade Trönö/Bergvik 2 som vinner med 4-3 efter en korrekt dömd straff i 90:e minuten. Vi reser till fina Trönö IP med endast fem spelare som startade mot Söderala i truppen där anmärkningsvärt är att fem spelare inte tillåts resa med då de inte skött eller uteblivit från sina arbetsuppgifter på Bilbingon. Trots en decimerad trupp utfylld med äldre spelare och ungdomsspelare bör vi vunnit matchen men kontrasten mellan vår ineffektivitet och Trönös effektivitet är talande då det rinner igenom i tre snabba omställningar mot ett vilset försvar och vi endast förmår göra tre mål på våra 38 skott mot deras 12.
Tillbaka på Vikingavallen upprepas kontrasten mot Växbo/Rengsjö 2 då motståndarna tillåts göra mål på var tredje skott medan vi inte förmår ett enda i en i övrigt jämn match som slutar 0-4. Det som tidigare såg väldigt ljust ut har på tre omgångar landat i en mycket svår tidig ödesmatch borta mot Färila IF som förra säsongen spelade i division fyra men som börjat om i sexan då de tappat flera spelare till andra klubbar. Trots manfallet har Färila i kombination med Ljusdals IF 2 fyra raka segrar och en trupp med mycket rutin från division 4, något som bevisligen väger tungt i de nedre divisionerna av lokalfotbollen. En bra genomförd första halvlek slutar mållös för båda lagen men med en halvtimme kvar av matchen tappar vi fokus och släpper in två nästan identiska mål inom någon minut. Trots mental uppförsbacke kämpar vi oss tillbaka till en reducering på straff men slutforceringen bär inte frukt utan straffas med 3-1 i matchens sista minut.
Trots att chanserna till avancemang rimligen är bortblåsta (och även i praktiken med tanke på protesten, även om det inte kom till lagets kännedom förrän i näst sista omgången), samlar sig truppen för att ge det en chans och gå rent resten av säsongen. I en beundransvärd mental omställning inleds en rekorderlig segerrad på tio raka vinster som börjar med en övertygande seger med 6-0 mot Forsa IF 2 hemma på Arbrå IP. Därefter har Brave Samoya show mot sin tidigare förening Bollnäs GIF FF 3 borta på Solrosen, ett prestigemöte för många av de unga i respektive lag, där han gör fem av våra sex mål och vi vänder dubbelt underläge till en övertygande seger med 2-6.
Väl hemma på borgen Arbrå IP besegrar vi återuppstartade Tallåsens IF med 4-1 i en match som överskuggas av bortgången av Tallåsens lagkamrat Elias Olsson Lögdahl, en dyster påminnelse över hur viktigt vårt arbete inom föreningsidrotten som en motvikt mot samhällets ökade psykiska ohälsa bland unga. Han hedrades av speaker, båda lagen och publiken i en tyst minut.
Innan sommaruppehållets återtas även Vikingvallens status som ett fort då Delsbo 2/Bjuråker 2 körs över och Brave står för säsongens tredje hat-trick i en match där samtliga våra mål görs första halvtimmen och slutar 6-1. Omgången efter tar vi revansch från tidigare säsonger genom att besegra Edsbyn 2 borta på Öns IP och därefter Högs/Njutånger 2 på VIkingavallen där Sebbe kröner ett äkta hat-trick i andra halvlek genom att dra in Årets Mål på ett distansskott från stillastående!
Med stärkt självförtroende klättrar vi i tabellen efter seger borta mot Gnarp som blir onödigt spännande efter två snabba reduceringar i slutet innan Zaher Mohammadi dödar matchen med sitt första mål i ABK/VIF:s färger i sin tredje säsong. Hemma på Arbrå IP gör P14-tränaren Adam Björk sin bästa match med ett hat-trick inför en hejarklack bestående av sina adepter som fick njuta av en kylig lobb från långt utanför straffområdet. Matchen slutar med övertygande 5-2 då även Brave Samoya och Mattias Gonzalez bidragit med varsitt mål.
Avslutande omgångar innebär inga större utmaningar då Marma 2 lämnar WO pga spelarbrist och Norrala 2 avfärdas med 6-2 där Brave gör sitt fjärde(!) hat-trick och vi lämnar Arbrå IP obesegrade denna säsong. Vi slutar på fjärdeplats efter Söderala, Färila och Växbo/Rengsjö 2 som vi inte lyckades ta någon poäng ifrån (trots starka vändningen mot Söderala). Våra förhoppningar på avancemang till division 5 infrias inte då efterspelet är minst sagt krångligt. Söderala är klara segrare med bara en förlust i sista omgången mot serietvåan Färila som i sin uppskjutna match mot Norrala 2 spelar en oregistrerad spelare under falskt namn. Spelaren namnges i ett reportage i lokaltidningen utan att återfinnas i matchrapporten varpå Växbo/Rengsjö 2 lämnar in protest som bifalles. Detta leder till att Färila, precis som vi, inte är behöriga till uppflyttning och garanterar Växbo avancemang. Då Färila lämnade division 4 sent spelades den med 11 lag istället för 12 lag vilket också skedde i division 5 var det väntat att två vakanser skulle fyllas i division 5 vilket gjorde att vi resultatmässigt tillhörde topp fyra och försökte föra dialog och skicka in skrivelser till Hälsinglands Fotbollsförbund om en lösning för att vi ska ges möjlighet att ha lag i två serier men utan att hörsammas. Då även Högs/Njutånger 2 och Näsviken 2/Enånger 2 var obehöriga på grund av sina samarbeten med division 5-lag och bestämmelser gör alla på tabellplats 7 och nedåt obehöriga valde förbundet att bortse från bestämmelsen och att divison 5 ska spelas med 12 lag och istället minskar antalet till 10. Ett beslut vi tycker är högst beklagligt och inte är förenligt med sin, och Svensk Fotbolls, verksamhetsplan och mission att ge möjlighet att spela fotboll ”för så många som möjligt, så länge som möjligt!” Ledare Erik Beijer är mycket kritisk till hur Hälsinglands Fotbollsförbund har undgått att vara behjälpliga vid Yekalos övergång, varit onödigt fyrkantiga i sin bedömning av protestärendet, brustit i information av konsekvenserna vid protestbeslutet, varit oerhört oengagerade i kommunikationen med ledare och ordförande samt valt att bortse från från bestämmelser som gör Hälsingefotbollen tappar spelar, lag och föreningar i onödan. Erik Beijer kommer vända sig till Svenska Fotbollsförbundet för att försöka förhindra att liknande beslut tas igen och att regelverket ses över.
Säsongsavslutning
Sedvanlig säsongsavslutning på Smedjan Konferens var som vanligt uppskattat där vi gick igenom säsongen, delade ut spelarutmärkelser, åt mat från vår sponsor Esplanaden i Arbrå innan vi umgicks vid spelborden.
Statistik
Statistik från säsongen visade att vi förbättrade oss på alla viktiga parametrar som gjorda och insläppta mål, poängsnitt och placeringar jämfört med tidigare säsonger, ett objektivt vittnesmål av att vårt arbete fortsatt går i rätt riktning även om det känns oerhört förargligt att vara så snubblande nära avancemang. Några data vi vill lyfta fram är att säsongens poängsnitt på 2,2 poäng per match motsvarar en andraplats under de 10 senaste säsongerna, att vi nästan dubblar målsnittet från förra säsongen och att vi denna säsong förbättrar inledningen på våra matcher avsevärt med att gå från -3 i målskillnad till +5 under matchernas första 15 min, något som var en uttalad målsättning inför denna säsong. Denna säsong har vi också sammanställt data på hur många tillslag målskytten tar samt hur många passningar inom laget som görs både vid gjorda och insläppta mål. Vi snittar 2,3 passningar fram till målskytten som tar i snitt 1,9 tillslag innan bollen är i nät där nästan hälften av målen föregås av 1-2 passningar det är tydligt att det är väldigt svårt att göra mål om man tar fler än tre tillslag. Vi gör också 16 av 41 spelmål efter en djupledspassning bakom backlinjen vilket är 39% och det sammantaget tyder på att vi haft ett effektivt rakt omställningsspel där Braves snabbhet gett god utdelning. Våra insläppta mål har föregåtts av än rakare spel med i snitt 1,7 tillslag efter 1,7 passningar utan tydlig tendens till att släppa in någon sorts mål.
Utmärkelser
Säsongens utmärkelser utses genom anonym omröstning bland spelarna eller statistik och denna gång fördelas priserna framför allt mellan två offensiva spelare, en ung nykomling och en rutinerad hemvändare. Sebastian Zetterström tog hem Årets Mål, framröstat på sociala medier, för sin projektil från stillastående i hemmamatchen mot Högs samt Årets Målpassare med 10 assist och röstades fram som Årets Spelare genom att vara delaktig i 27 av våra 58 mål som målskytt, assist eller hockeyassist. Strax efter honom i den omröstning fanns blott 16-årige Brave Samoya som varit tongivande i sin debutsäsong på seniornivå med sina 20 mål (inklusive spelmålen mot Söderala) som gav honom Årets Målskytt. Lagkamraterna röstade också fram honom som Årets Unga Spelare och Årets Nyförvärv! Två andra unga spelare, Obsa Abdi och Erik Skyttner, toppade träningsligan och utsågs till Årets Mest Tränade medan två erfarna kulturbärare, vice lagkapten Viktor Bastin och lagkapten Tobias Magnusson, röstades fram till Årets Lagkamrat, ett pris vi håller väldigt högt i ABK/VIF!
Trots att vi är snöpligt nära avancemang och möjligheten att bilda ett fostrande andralag ser vi stora framsteg och är stolta med arbetet som spelare, ledare och föreningen har gjort och bibehåller samma målsättning inför 2025: avancemang till division 5 för att skapa ett andralag i division 6 för att fler ska få få spela fotboll i våra färger!
Forza ABK/VIF!