Om föreningen

En söndag i mars år 1900 läste dåvarande kontraktsprosten Theodor Ringberg upp ett av honom författat upprop om bildandet av en skytteförening i Ålem. Den 29 mars hölls det konstituerande sammanträdet rum under prostens ordförandeskap. Under denna tämligen unika form tillkom Ålems skytteförening. Kontraktprosten själv var aldrig aktiv inom föreningen på något sätt, men valdes till föreningens första hedersledamot.
Skytteföreningens första ordförande blev Oskar Nilsson och kyrkvärden Alfred Karlsson blev sekreterare.
Under det första verksamhetsåret bestod föreningen av 88 medlemmar, varav ett 20-tal var passiva och understödjande.

Föreningens första skjutbana anlades till största delen av medlemmarna själva och var belägen i Kaggetorp (den banan var i bruk fram till 1940). För att kunna komma igång så fick man av Kronan låna 18 stycken Remingtongevär modell 1867. Medlemmarna stod själva för omladdningen av ammunitionen och hade ett fastställt pris till 8 ½ öre styck. Under det första verksamhetsåret avlossades 5507 skott av 63 skyttar, efter dåtida förhållande måste dessa siffror anses som ytterst aktningsvärda.

Den 26 april 1902 upplöstes Alster- och Emådalarnas skarp-skyttekår under ett möte med kvarvarande medlemmar, beslut fattades att kårens kassa somt fana skulle överlämnas till Ålems skytteförening. Kassan utgjordes av 285 kr övriga till-gångar var kårfanan med CarlXV:s namnschiffer. År 1906 infördes mausergeväret och samtidigt beslöt man att sälja de gamla Remingtongevären för 6 kronor styck.

I oktober 1915 drabbas föreningen av en katastrofal brand där fanan, vapen och handlingar mm blev lågornas rov, samt att hela skyttepaviljongen ödelades.

Under första världskriget åren 1914 till 1918 ökar föreningens medlemsantal till toppnotering med 191 medlemmar och 12215 avlossade skott .
Efter kriget sjönk antallet medlemmar katastofalt och nådde botten under åren 1935-36 med endast ett tiotal aktiva skyttar och 645 avlossade skott.

Så kom andra världskriget och medlemsantalet rusar mot höjden igen, inte mindre än 300 man ville lära sig att hantera ett mausergevär eller öva upp sina färdigheter.
Föreningen hade svårt at kunna ta emot så många skyttar, deras resurser var små. Man saknade skjutbana, vapen och ammunition, hela vapenarsenalen bestod av 4 gevär som var inlånade av Kronan och ammunition kunde endast erhållas i begränsad mängd. Man lyckades skrapa ihop vapen och ammunition i någorlunda utsräckning, det var värre med skjutbanan så man fick oftast anordna improviserade fält-skjutningar i terrängen.

Friherre Axel Rappe kommer till föreningens undsättning och upplåter ett område i Brotorp till en skjutbana. Föreningen erhöll stadsanslag med 4 119 kronor samt att 8 samvetsömma värnpliktiga fick tas i anspråk under 4 månader. Arbetet med den nya skjutbanan påbörjades 1940 och blev färdig samma år. Skjutbanan i Brotorp invigdes den 20/4 1941 i samband med en fältskjutning, varvid förbundsordförande och sekreterarevar inbjudna. Under detta år erhöll föreningen anslutning till Svenska pistolskytteförbundet och upptog då pistolskytte på sitt program.

1942 är det året då föreningen efter godkännande av Riksheraldikerämbetet instiftar en föreningsmedalj med Smålands vapen samt föreninges namn och bäres i rött-gult-rött band.Medaljen utdelas första gången året därpå till Svante Pettersson som varit aktiv i förenningens styrelse i 40 år samt varit föreningens ordförande i 28 år.

1943 anordnades den första korporationstävlingen där inte mindre än 38 stycken 3-mannalag deltog, år -47 var antalet 3-mannalag uppe i 49 stycken. Även denna bana blev med tiden för liten. 1958-59 byggdes den ut från 6-10 tavelställ och 1966-67 byggdes den ut till 20 tavelställ samt att man förstärkte vallen vid detta tillfälle. Banan som då var en av förbundets större banor nyttjades även till storskjutningar.

1958 bildas Ålems skf:s damklubb.Damklubben har vid föreningens tävlingar sett till att det har funnits såväl dryck som förtäring till rimliga kostnader för både skyttar och funktionärer. Utöver denna enastående insats under många år, har damklubben också bidragit med ett stort ekonomiskt stöd för föreningen. Tyvärr så var rekryteringen av nya klubbmedlemmar svår och damklubben beslutade sig för att upphöra i samband med årsmötet 1998. Efter att Baron Axel Rappe ställt mark till förfogande för byggnation så var det Friherre Christoffer Rappe som förlängde detta avtal och mark vid utbyggnaden av skjutbanan samt vid nybyggnad av pistolbanan 1973.

Den 1 februari 1977 är ett minnesvärt datum för föreningen och dess historia, då inträffar det största som har hänt i föreningen. Familjen Rappe på Strömsrum överlämnar då ett gåvobrev till föreningen, där man skänkte markområdet där banorna är belägna till Ålems Skytteförening. Denna gåva är helt unik och den tacksamhet som vi än i dag känner mot familjen Rappe kan ej omsättas i ord. Som ett ringa tacksamhetsbevis tillerkändes Baron Rappe samma år "Bernadottemedaljen" i guld den inom skytterörlsen högsta utmärkelse.

En ny satsning äger rum 1977 då byggdes det till en modern skjuthall över 16 skjutplatser, även en funktionärshytt byggs. Detta var genomförbart tack vare en massa frivilliga arbetstimmar och andra insatser. Den nya byggnationen stod klar att använda till Ålems banträff 1977.
1982 var det dags för nya byggnationer den här gången var det en samlingslokal med modernt kök, toaletter, dusch och en expeditionslokal. Vattenförsörjningen löstes med en djpborrad brunn. Återigen var det medlemmarna själva som utförde stora delar av byggandet inte mindre än 1400 frivilliga arbetstimmar lades ned på samlingslokalen. Invigningen ägde rum i samband medÅlems banträff 1983. Omedelbart därefter tog föreningen itu med att bygga en korthållsbana med 8 skjutplatser. När sporthallen i Blomstermåla byggdes så fick skytteföreningen en ny skyttehall för luftvapenskytte. Den invigdes 1988 och är den aktivitet som lockar mest deltagare, framför allt på ungdomsidan. Detta är genomförbart tack vare att så många ledare lägger sin fritidssysselsättning där.

1988 blinderingsvallen får sig en välbehövlig upprustning och gevärsbanan utrustas med en modern högtalaranläggning.

1991byggs resultatgivningstavlan som har kommunikation med markörgraven så att publiken kan följa tävlingen och skyttarnas resultat serie för serie.

1993 påbörjas byggnationen av en skjuthall över 20 skjutplatser vid pistolbanan, här får föreningen hjälp med byggandet genom Alu-personal. Alu-projektet är till stor glädje för föreningen som nu kan få hjälp med diverse underhåll och reparationer på skjutbanan och tillhörande fastigheter.

Den sista stora ombyggnaden av skjutbanan i Brotorp under dessa 100 år blir utbyggnaden av 300 m banan, den byggs ut från 20 till 25 platser.
Anledningen till utbyggnadär en ärofylld situation för föreningen det är tack vare att Viktor Karlsson vinner Margarethakedjan och föreningen blir tillfrågad om att arrangera nästa Margarethatävling.
Tävlingen i sig själv är en av landets största tävlingar och efter ett flertal styrelsemöten och kalkyleringar beslutas att man ska arrangera Margarethakedjan. Föreningen får bidrag från Fsr och vissa anslag från kommunen sedan är byggandet i full gång, även den här gången får föreningen hjälp av Alu-arbetare som hjälper till med bygget. Men otaliga är de frivilliga arbetstimmarna som åter läggs ned av medlemmarna i föreningen för att man ska bli klar i tid med banan.
Invigningen av banan blir i samband med Ålems banträff och det är inte utan anledning som gästande skyttar uttrycker sin beundran för vår fina skjutanläggning. Vid genomförandet av Margarethakedjan flyter allt på efter konstens alla regler och såväl skyttar som arrangörer och funktionärer kan se tillbaka på en lyckad genomföring av en av de största tävlingarna i landet.

Ålems hemvärn och Lottakår har ofta sina övningar förlagda till skjutbanan. Strandabygdens jaktskytteklubb är alltjämt våra goda grannar och vi har ett bra samarbete oss emellan.

Föreningen har genom alla dessa år fostrat mången god
skytt, ingen nämnd ingen glömd. Ålems skytteförening har kunnat visa upp goda resultat inom alla sina områden Luftvapenskytte, Korthåll, Gevär, K-pist och Pistol.

Den största aktiviteten inom föreningen är på luftgevärssidan där ungdomsskytteföreningen har en stor uppslutning med ungdomar på sina skyttekvällar. Tyvärr så märker man en nedåtgående trend inom skytterörelsen för tillfället, det gäller inom alla disciplinger, men vi har 100 års erfarenhet bakom oss och vi har sett både framgångar och motgångar både vad det gäller aktiva skyttar och skytteresultat. Vi får hoppas att tillströmningen av nya skyttar fortsätter så att föreningen kan fortsätta i minst 100 år till.

Ålems skytteförening riktar sitt tack till Ålems barnhems-förening som under många år lämnat ett ekonomiskt bidrag till föreningen.

Vi vill också tacka Mönsterås kommun och dess fritids-förvaltning som har stöttat vår förening, utan deras hjälp hade många projekt inom föreningen varit omöjliga att genomföra.

Till damklubben som under många år med få medlemmar gjort en enastående insats för föreningen riktar vi ett särskilt tack.

Ett stort tack till alla ledare som lägger ned mycket tid på föreningen och dess medlemmar, inte minst ungdomsledarna som gör en gigantiskt insats för föreningen och dess .ungdomsskyttar.
Till sist vill vi tacka alla skyttar som har varit och är aktiva inom Ålems skytteförenig.