2 - 1

Hej!

Ikväll gästades vi av Gunnilse IS ett lag som gjort en strålande säsong med många toppresultat. De hade hittills gjort flest mål i serien med bl.a.
8 respektive 9 mål mot Kungshamn och Arvika! En tuff match med andra ord. Vi själva har haft en jobbig tid sedan segern mot Skoftebyn senast då i
stort sett hela truppen varit sjuka i halsont och förkylning. Vi har av den
anledningen inte haft fullt manskap på träningarna i veckan och det har varit vår svåraste vecka så här långt denna säsong. Därför kändes det på förhand som en svår uppgift att ta oss an detta målrika Gunnilse.

Första halvlek

Vi startade matchen starkt och tog över taktpinnen från start. Vi flyttade bollen snyggt inom laget och Gunnilse kändes en aning avvaktande. Den första halvlekens början blev en händelserik historia då vi i anfall efter anfall kom fram till målchanser. Boyd hade två eller tre lägen där något av dem borde resulterat i mål. Vi spelade ut hela registret i inledningen av matchen och det kändes som en tidsfråga innan det skulle bli mål!

Mål blev det också till slut men men men. Målet gjordes tyvärr av Gunnilse i efter ett bolltapp på mittplan. En Gunnilse spelare kom fri med Emil och placerade snyggt in ledningsmålet för gästerna åtta minuter in i matchen. AJAJ vad surt detta kändes. Det skall direkt sägas att detta var Gunnilses enda målchans i den första halvleken...

Efter detta olyckliga baklägesmål ville dock killarna annat. Istället för att tappa sugen satte de högsta fart och började pressa Gunnilse med ett högre försvarsspel än vad som på förhand var tänkt att det skulle bli. Meter för meter lyfte de pressen och Gunnilse fick då allt svårare att hänga med i vår iver att ha bollen och fantasirika spel. I våg efter våg stormade vi fram och skapade chanser så jag faktiskt inte kommer ihåg alla ens. Det som tyngde mig på bänken var att "vad spelar det för roll hur man spelar om man inte gör mål"? Detta har varit vårt bekymmer hela denna säsong i de matcher vi valt att spela vårt anfallspel som vi gjorde idag.

Den efterlängtade och mycket rättvisa kvitteringen kom dock till slut i den 37matchminuten då Iba forsade fram längs vänsterkanten och lämnade
Gunnilsebacken i ett huj efter sig. Iba tog sig ned till kortlinjen och stod
för ett mästerligt inlägg med höger utsida och vid bortre stolpen dök Moe Abdu upp och nickade in 1-1! Oj vad underbart skönt det målet kändes. 

Killarna fortsatte nu jakten på ett ledningsmål och det dröjde inte mer än fyra minuter innan vi gjorde 2-1! Jonas "kapten" Emanuelsson drev fram centralt i plan och ett dunderskott väntades av oss på bänken. Det
var också vad det blev. Jonas tryckte till från ca 25 meters håll och
bollen for in i den duktiga Gunnilsemålvaktens högra hörn. Helt
otagbart! Att Jonas gör mål på det viset är mer vanligt än vad många
tror då han träning efter träning bombar in skott på det viset. Oj vilket
jubel det blev.

Efter målet fortsatte vi att skapa målchanser och strax innan pausvilan kom ett läge som borde gett oss 3-1 men Moes avslutande passning blev för hård för Iba som inte hann reagera på inspelet längs mållinjen. Ett bättre avvägt inspel och matchen hade troligtvis varit slut där. Istället blåste den annars så bra domaren (Granit) av matchen för pausvila.

Den första halvleken var alldeles strålande. Ett variationsrikt spel med alla de finesser man kan önska av fotbollspelare som tränare. En inställning och ett anfallsspel utöver det vanliga. Det är första matchen för i
år killarna får det stora berömmet av oss ledare. Jag vet att vi haft
övertaget i stort sett alla matcher i år utom i en match då vi valde att spela
ett annat spel då poängen var viktigare än spelet. I pausen pratade vi om
att fortsätta vår press och inte släppa initiativet. Killarna kände att det
inte fick bli någon "Lunden match" igen!

Andra halvlek

Den andra halvleken blev den först likt då vi förde matchen från
matchminut 45. Vi fortsatte det spel vi haft under den första
halvleken. Ett variationsrikt anfallsspel med spelvändningar (crossar) i
absolut toppklass som fick Gunnilse spelarna att mest ägna sig åt att
slita ont. Målchanserna lät inte heller vänta på sig utan de kom i jämn takt.
Men bollen ville inte in bara. Trots ribbträffar, frilägen och offsidemål? Där
var det faktiskt inte offside när Iba löpte igenom och chippade in det vi
trodde var 3-1! Det var faktiskt de som inte är VFK: are som stod alldeles
perfekt till och höll med oss att det borde varit mål.

Gunnilse bytte in ett par spelare i den andra halvleken och en av dem var den stora målskytten i deras lag som av någon anledning inte spelade från start? Han kom in med energi och skapade några farliga lägen direkt och för en stund såg vi lite ängsliga ut? Gunnilse fick ett mycket fint läge i slutet av matchen att göra ett mål men Emil gjorde en kanonräddning efter marken. Tur för oss det i det läget. Då kanske vi hade haft svårt att resa oss men tur och otur jämnar ut sig. Så är det. Hade vi haft lite mer tur under den första hälften av serien hade vi säkerligen haft minst 40 mål gjorda hittills!!! Om Gunnilse skulle kvitterat i slutet borde vi ha gjort minst fem, sex mål på de chanser och spelövertag vi hade idag. Inget ont om Gunnilse utan det var faktiskt så det var i dagens match.

En mycket fint genomförd match och hoppas nu inte resten blir sjuka även om Jonas kände av den epidemi som drabbat oss den senaste tiden. 

Spelarbetyg:

Alla var bäst! Men det känns fel att inte nämna Jonas insats. ”Formidabel” Det känns också fel att inte nämna Ibas alla utmaningar på sin vänsterkant. Det känns också fel att inte nämna Helldens kloka mittfältsspel. Det känns också fel att inte nämna Schmidts uppoffrande löpningar för vårt kantspel. Det känns också fel att inte nämna Kenans jobb och lir. Vedats insats som yb istället för sjuke Mike. Fidde och Oskars gedigna mittbacksspel. Moes snygga mål (och dumma varning). Boyds alla chanser han skapade utan att få göra mål. Emils räddning fem minuter kvar och förövrigt mycket stabila insats i målet. Berats inhopp som tidsdödare och Tobbes inhopp och snurr som kunde resulterat i ett par mål för honom och laget. Dessutom känns det fel att inte nämna er som inte fick spela! Utan er funkar inte laget eller gruppen alls. I match efter match sitter ni och snart får ni namnet Bänk(t):).

En mycket nöjd ledarstab kan konstatera att efter halva serien spelad så är vi i topp men vi vet att vi på lördag måste upprepa denna insats för att vinna mot Stångenäs när serien vänder.

God natt!