3 - 2

Så kom då årets första förlust, 3-2 borta mot Halmstad BK.

Om vi ska vara helt ärliga så kunde matchen varit avgjord efter 25 minuter. Den formligen ven runt öronen på oss när HBK öste på i offensiven. Snabba, duktiga och tuffa. Både 1- och 2-0 kom första kvarten och vi hade verkligen fullt upp med att freda målet. Vi känns osäkra med boll, missar passningar och vinner för få närkamper. Det känns som är ett nummer för små den här kvällen.

Efter ett långt dividerande på bänken om vart felet ligger så gör vi slutligen efter en halvtimme ett par justeringar. Vi går ner på en rak 442a och det känns som vi får lite tydligare roller i vårt markeringsspel. Effekten är nästan ögonblicklig. Plötsligt ser HBKs backlinje stressad ut och vårt innermittfält börjar komma in i matchen.

Reduceringen kommer på en frispark från Annika som via ribban stöts in av Li och vi går till pausvila med 2-1.

Andra halvlek ser ut som de sista 10 i första. HBK har mest boll men vi känner nu hela tiden att vi skapar lägen! Dock vill det sig inte riktigt, Mia och Megan har två ypperliga chanser att trycka in kvitteringen men tyvärr missas lägena.

3-1 i 82:a men 3-2 via Julia i 84:e...vi vägrar ge oss!

Tyvärr rinner tiden ut och vi får räkna in en förlust. Sett över 90 är det inte orättvist, vi möter ett bra lag. MEN! 

Vi visar en oerhörd styrka när vi tar oss in i matchen igen från att ha varit helt uträknade och känslan direkt efter matchen är att motståndarna verkligen drog lättnadens suck vid slutsignalen!

Ta med er den känslan så jobbar vi vidare mot nästa match! Bra jobbat damer!