4 - 0

Detta skulle visa sig vara en svår nöt där vi behöver kalla in 2 extra spelare 09.30 när det är samling 10.45. Vi var förberedda inför detta scenario och därför blev justeringarna i startelvan minimala. Vi snackar om att ha lite mer tålamod i vår speluppbyggnad och spelar genom de olika spelytorna men det visar sig ganska snabbt i matchen att vi vill transportera boll snabbt genom lagdelar och gärna förbi lagdelar. Detta gör att vi har ganska korta anfall och för få ”heta” chanser till mål. Vi har också en passningskvalité som är långt under vår normala förmåga. För hårda, för långa framför och för långt bakom. Detta gör att vi blir av med bollen till inkast och motståndarna får möjligthet till att få boll högt på vår planhalva. Motståndarna har heller ingen större kvalité på sitt passningspel så när vi väl tappar bollen så förvaltar de inte heller de lägen so uppstår på våra misstag.

Vi snackar om detta i paus och försöker få in några pigga ben men vi fortsätter ha svårt med passningsspelet en dryg kvart in i andra. Här någonstans gör vi ytterligare byten och hela laget lägger i en växel till. Efter fint kombinationsspel så kommer Carro nära mål och har inga andra alternativ än att, just det, göra mål från nära håll. Riktigt skönt att få hål på motståndaren. Efter detta får vi nya krafter och löper mer på yta, passningskvalitén blir bättre. 2-0 tillkommer på en navelsträngstelepati. Anna passar Linnéa som behärskat tar emot och sätter den förbi målvakten.

Men, VKFK vill ha mer.

Vi har 3-4 hörnor som blir värre än de flipperspel som fanns nere i Båstad på Torggårdens kiosk. Men bollen vill inte in.

I den 84:e minuten får Anna bollen ca 25 meter ut och tänker, ja bortre hörnan är alltid ledigt. Och med vänstran kyligt straffas målvaktens rygg ännu en gång när hon får hämta ut boll nummer 3.

Vid 4-0 så känner Linnéa att det är dags att passa mamma mu. Bra inspel med bra timing och Anna stöter in 4-0.

Vi tar med oss att vi vet att vi är starka sista 20-30 och att vi rättar till mycket i andra halvlek till det bättre. Vi var inte bättre än 0-0 tills vi spräckte nollan. Sedan hittar vi lagmoralen där alla kämpar och underlättar till målen som ser enkla ut men det är ett resultat i att vi förbättrar oss på många punkter. Det finns inte många bättre sätt att fira Sverige 500 år. Undras om man får uppleva det igen.

Henrik, Martin, Ulrika