1 - 13

Plats Vänersvallen Nord. Motståndare Wargöns IK

Man är alltid lika uppspelt när man får möjlighet att gå på fotboll och se sitt favoritlokala lag spela. 

Ibland går uppspeltheten fort över. Fick en snabb pratstund med Jonas innan match och han rapporterade skador på viktiga nyckelspelare. Det är ju inte ett önskesenario. 

Första 30 spelar vi med god kämpaanda även om vi mest får värja oss från snabba anfall från Wargön. Två av dessa anfall resulterar tyvärr i lite oturliga billiga mål. Detta beror på att vi inte hinner med riktigt i försvaret och då får man ibland en touch som inte går dit man vill. 

Efter 0-3 som inträffar ungefär i 30:e minuten tycker jag att vi slutar jobba. Ligger man under får ju alla lagdelar hjälpa till defensivt och inte som idag i lätt söndagspromenadtakt gå hemåt efter att ha förlorat boll på offensiv planhalva. 0-4 i halvtid. 1 spelare av plan på grund av illamående. 

Andra halvlek hann knappt börja förrän vi drar på oss straff. 0-5. Ytterligare en spelare ut på grund av fysiska orsaker. Två ytterligare får smäll i ryggen så de kör inte riktigt fullt. Knappt med avbytare kvar. 

0-6 spelmål, 0-7 och 0-8 på två straffar som är onödiga enligt min bedömning. Sen slutar vi spela helt och inget finns egentligen att referera. 

Ljusglimtar i VIF är Nilsson och även Dejvid. Erik i målet hade ingen lätt uppgift och kan inte lastas. Stod för flera bra dubbelräddningar.

Vad man skulle önska är ett passningsspel med bollen på marken samt byte av kant när man kör stopp. Inte tjånga iväg bollen med obestämd adress. Samt att hela laget knutit näven vid 0-3 istället för att successivt ge upp. 

Nu får Vif herrjunior krya på både fysik och psyke och bryta ihop och komma igen som det så vackert heter. 

Ser fram emot nästa match som man hoppas skall präglas av friska spelare med stor revanschlust. 

Roland