2 - 2

VFK-VIF DERBY😁

Äntligen match! I förmiddags kände jag mig rastlös och tänkte att jag nog druckit för lite kaffe. Bad om en nödpåfyllning av koffein hos kund men det hjälpte dåligt. Satte sen själv diagnosen fotbollsabstinens. Svår sådan. Flera inställda matcher med den besvikelse det alltid innebär är orsaken. Men så kommer man då äntligen till Vänersvallen Syd och så är det bara så där härligt som en kväll kan vara. Alldeles underbart. På långt hör man vrålande mopeder, varvande bilmotorer samt glada röster som skrålar. 
Lika svårt att få parkering som utanför Anfield i Liverpool men lättare att komma in.

Matchen rivstartar och redan efter någon minut skickar Humam efter hörna in bollen. Han går att likna vid planeten Mars. Vissa kvällar lyser den som en stjärna. Så också Humam. 
Matchen har inte åldrats förfärligt mycket när samme gubbe i rörig situation som mer liknar flipper slår in 2-0. 
Där kunde livet varit som på en pinne. Men VFK får en hörna som de petar och sen slår in som domaren inte uppfattar petningen på. Målet underkänt och starka känslor. Vi har chanser med snygg framspelning av Sterner till Nilsson som är nära att sätta. Deval är lika nära strax därefter men det vill sig inte.
 Därefter händer en sån där mycket onödig situation som jag tror berövade oss vinsten. Ahmed får rött efter att helt ha tappat humöret. Oförsvarbart. Härligt dock att se hur tränarna tar bort spelare som är lite väl upprörda och sen motsatt aktion från spelarna då det ryker ur öronen av ilska på ledarna. Man undviker dumheter genom att även där hjälpas åt. 

Inledningsvis med en helt ny spelsituation tar sig motståndarna in i matchen och reducerar till 1-2 strax innan halvlek. Detta resultat står sig 

Andra halvlek är en fantastisk laginsats försvarsmässigt. Inte bara försvaret utan hela laget jobbar verkligen för varandra. Bra coachat där Mido och Karim! Man vinner ihop och förlorar ihop brukar man ju säga och här gör man allt för att slippa förlora ihop. VFK har chanser men de möter Mr Oscar Karlsson. Jag stod väl placerad för att i fulla drag kunna njuta av hans idag fenomenala räddningar. Laget är lyckligt lottade som har två riktigt bra målvakter. Försvarets alla spelare gör riktigt bra ifrån sig. Vill egentligen nämna alla. Ingen nämnd ingen glömd.
Jag väntade mig en våg av anfall av VFK i andra halvlek men den uteblev då vi var väl samlade och inte lät dem komma nära för att skjuta speciellt många gånger. Gott att se att se att vi är trygga i att hantera även denna knepiga situation. Vi orkar dock inte hålla emot helt utan VFK får frispark och sätter en riktigt snygg sådan till 2-2. Sen följer nervösa minuter som supporter. 
Både Dag och Emil har varsin riktigt bra chans precis i slutet men 2-2 är det resultat vi får ta med oss efter slutsignalen. Väntan på att den skulle ljuda kändes lika lång som väntan på tomten när man var fyra. Hade jag varit urmakare skulle jag nog tagit in det uret på den stora servicen. 
Att återigen spela med en man kort så länge och hantera det är fantastiskt. Skulle vara kul att se hur laget presterar någon match med alla på plan hela matchen. Skulle kunna gå bra. 
Minnen att ta med sig från dagens match är Nilssons underbara papperstuss i näsan som inte var underdimensionerad, Ledarns yviga kroppspråk vid diskussion med domarna,(fotboll är ju känslor i kombination med publik. Fråga Erik Niva). Samt avslutningsvis publiksiffran och den trevliga stämningen på plan trots derby. Har varit två riktigt angenäma sådana i år. Låt oss fortsätta roa omgivingen med så god underhållning i sportslig anda. Då blir nog publiksiffran ännu högre nästa gång. 
/Roland