Andy Kilner: "Det är som en saga"

Andy Kilners återkomst till VIF har väckt mycket uppmärksamhet.

Det har blivit en snackis inom den lokala fotbollen. Andy Kilner, 53, återvänder till Vänersborgs IF som huvudtränare för herrtruppen, 30 år efter att han representerade rödblått som spelare.

- För mig är det som en saga. En dröm som äntligen blir sann, säger engelsmannen.

Diskussionen har pågått tid. Och sent på onsdagskvällen blev allting helt klart. Andy Kilner, som levt med fotbollen i hela sitt liv och representerat både engelska, svenska och norska klubbar som spelare och tränare, tar över huvudansvaret efter Frank Rosendahl, som dock blir kvar i VIF.

- Jag har förstått att Frank har gjort ett fantastiskt jobb och jag ser fram emot att få dra nytta av hans erfarenheter. Precis som jag ser fram att få jobba med assisterande tränaren Emir Bosno, som jag också hört väldigt mycket gott om, säger Andy Kilner.

De senaste åren har Andy drivit sin egen fotbollsakademi i USA, som har ett helt annan utbildningsstruktur jämfört med Sveriges föreningsliv.

- Jag fick en inbjudan att komma över till USA 2012 och det har jag aldrig ångrat. Då hade jag just separerat och våra söner James och Sam var stora och gick på universitetet. De stöttade mig i beslutet och jag är väldigt glad över att jag tog det steget, säger Andy under ett långt och inspirerande telefonsamtal på torsdagseftermiddagen.

Efter att ha återvänt till England ser han nu fram emot nästa stora äventyr. Att återvända till VIF, som trots att det bara blev en säsong 1989, ligger honom varmt om hjärtat.

- VIF gav chansen att komma tillbaka i spel efter mitt benbrott säsongen innan hemma i England. Och det var helt avgörande för min fortsatta karriär, säger han. 

En viss Torbjörn Nilsson tog honom året efter till Jonsered i Söderettan, innan Andy återvände för proffspel i England igen. 

Han har  fortsatt vårda vänskapen med VIF:s nuvarande lagledare och dåvarande spelarkollega Hans Adolfson, som Andy lärde känna när de spelade tillsammans i Halmstads-laget IS Halmia i mitten av 1980-talet.

- Jag har fortsatt följa VIF och haft täta kontakter med Hans. Och någonstans inombords har jag nog alltid haft en dröm att få ge något tillbaka. Nu uppstod situationen då pusselbitarna föll på plats och ingen är gladare än jag, säger Andy, som de senaste dagarna slukat den gångna säsongens VIF-matcher i division 2.

- Jag är mycket imponerad av det jag sett och sättet som laget spelar på överensstämmer till väldigt stor del med hur jag vill att mina lag ska agera. Jag kommer att göra allt för att bidra med min erfarenhet och kunskap för att försöka vidareutveckla det som Frank och hans ledarkollegor byggt upp under flera år. Jag brinner inte minst för att jobba med unga talangfulla spelare som vill något med sin fotboll, säger Andy, som bland annat varit manager i Stockport i näst högsta ligan.

Han hade flera olika möjlighetar att hoppa på uppdrag hemma i England igen efter åren i USA, men när den skarpa förfrågan kom från Vänersborgs IF så var inget annat intressant.

- För mig handlar det här inte om ekonomi, utan om att göra något som jag längtat så länge efter. 

Om en knapp vecka kommer han till Sverige och möter truppen, som nu är under uppbyggnad inför 2020.

- Jag är uppdaterad och vet vilket arbete som nu pågår. Och jag ser fram emot att bidra till att utveckla hela verksamheten i enlighet med den vision och linje som föreningen stakat ut. Det är  den utmaningen som verkligen lockar mig och känns väldigt intressant.

Efter jul- och nyår hemma i England drar säsongen sedan igång på allvar i januari.

- Sönerna, som är 28 och 22 år nu, har redan frågat när seriepremiären är så att de kan komma över och titta, säger Andy nöjt.