2 - 1

En dyster start på juni blev det sedan VIF förlorat ett blåsigt och mulet bortamöte med IFK Uddevalla på lördagen och fastnar allt mer i botten av tabellen.

Vissa förluster är brutalare än andra. Att åka hem med noll poäng efter lördagens bortamöte med IFK Uddevalla känns definitivt inte bra. Hemmalaget avgjorde på ett jätteskott i 90:e minuten och vann med 2-1 (1-0) mot ett VIF som sett till slagstyrka och bollinnehav kändes tyngre.

Efter hemmalagets tidiga ledningsmål av Fredrik Brändén efter inspel från höger, var det lite änsgligt och svängigt i den hårda vinden på Kamratgårdens konstgräs. IFK, som kom till matchen som nästjumbo och efter att ha fått storstryk borta mot Sävedalen (0-6) i förra matchen, ville förstås visa att man är betydligt bättre än så. Laget hotade också framåt lite oftare än VIF, men det flesta bollarna spelades på offside-stående forwards eller kantspelare. 

VIF, som pga av studentresor (Hani Shurrab, Marcus Bengtsson m fl) och sjukdom (Adam Sävhage) möblerat om lite sedan onsdagens hemmaförlust mot Vårgårda IK, jobbade sig snabbt in i matchen och skapade också ett par halvlägen efter inspel i boxen. Nils Berner var riktigt nära att få helt fritt läge, men en backfot kom emellan. Straff tyckte VIF, men brytningen såg ok ut.

Nils, normalt sett mittfältare, inledde på topp innan han klev ner centralt under sista 20 minuterna då Moussa Taher kom in på topp. Efter 61 minuter hade Nils då nickat in kvitteringen efter ett av flera fina VIF-anfall efter paus. Då kom laget ut betydligt mer aggressivt och beslutsamt och vann fler dueller. Hugo Engtström och Tom Abrahamsson fick mer också mer uträttat på sin högerkant och därifrån var också upprinnelsen till kvitteringen. Toms inlägg var precist.

IFK hade ett par farliga lägen på genomlöpningar, men Besarion Kodalaev i VIF-målet var bra ute. Det kändes från läktarplats att VIF borde ha kunnat störa IFK-defensiven betydligt mer, men det där riktiga flytet i de avgörande besluten saknas just nu. Ändå kändes det som att VIF var tyngre som lag och IFK var tillbakapressat under perioder efter VIF:s kvittering.

I 90:e matchminuten vann hemmalaget en höjdboll på egen planhalva så småningom fick IFK-spelaren Linus Skarin ta in bollen och stå och måtta från 20 meter. Bollen satt stenhårt vid Besarions högra stolpe. Ridå... Istället för en superviktig poäng, som kanske borde varit tre (?), så blev det noll och inget alls för rödblått. VIF hade ett par lägen inne i boxen i slutet, men IFK höll undan.

Fjärde raka förlusten var ett faktum för ett VIF som  just nu inte får något gratis. 

- Nu sätts vi verkligen på prov, konstaterade huvudtränaren Frank Rosendahl efter matchen.

Även om tre poäng hade känts grymt gott, så är det också en enorm skillnad på att lyckas spela av matchen få med sig en poäng, jämfört med att inte få någon. VIF tryckte medvetet ner IFK med längre bollar efter paus och det var en medicin som såg ut att ge minst oavgjort. VIF vann successivt fler bollar och kom med många rättvända. Men i de sista momenten studsade bollen sedan inte rödblåtts väg och just nu saknas det där lilla spetsiga i offensiven. Antalet riktigt farliga rödblåa chanser var lätträknade, trots känslan av spelövertag efter paus.

Förbundets matchfakta

Det får bli depp i helgen, men sedan är det upp på hästen igen. IK Gauthiod nästa på bortaplan 8 juni.

ttela om matchen

Så startade VF:

                 Besarion

  Tom-Kalle-Fabian-Sakaria

Hugo-Enver-Jonathan-Selami

            Markus J-Nils

Byten:

Selami ut - Moussa in (69 min)