Kopparvallen

Söndagen den 27 aug 2000 återinvigdes Kopparvallen, efter restaurering/omläggning av fotbollsplanen samt borttagning av löparbanorna, med matchen ÅFF-Djurgårdens IF i Superettan. Återinvigningen är en i raden av historiska händelser som har utspelat sig på Kopparvallen och här nedan presenteras ytterligare några.

Den 27 okt 1915 upplät Åtvidabergs Förenade Industrier området, som tidigare endast var ett kärr, för att anlägga Åtvidabergs Idrottsplats. Samma år sökte föreningen statsbidrag till byggandet på 14 000 kr.

Den 21 sept 1918 gav Industrierna ett bidrag på 15.000 kr. Bidrag erhölls också från AB Nordiska Armaturfabriken och Baroniet Adelswärd.

1919 påbörjades arbetet med banorna för allmän idrott och fotbollsplanen.

1920 inhägnades anläggningen med ett rödmålat träplank. Invigningsmatchen spelades 1920 mellan ÅIF och Norrköpingslaget Sleipner, ÅIF tog ledningen med 3-0 men det mer namnkunniga Norrköpingslaget stod slutligen som segrare med 6-3.

1923 övertog Åtvidabergs Industrier konkursboet Åtvidabergs Idrottsplats, förutom dansbanan och läktaren som föreningen stod som ägare för. Då Elof Ericsson tillträdde som disponent på Industrierna klarades alla affärer upp genom ett lån till föreningen. Eftersom anläggningen visade sig vara ett fuskbygge, stod det länge en strid om hur betalningen skulle ske till entreprenörerna. Detta löstes inte förrän 1927.

1932 beslutades det om att en ny läktare skulle byggas. Tak på läktaren byggdes endast över mittsektionerna.

1935 delades ÅIF upp i tre separata föreningar, ÅIF ÅFF och ÅBK (bandy).

1936 föreslog Elof Ericsson att Åtvidabergs Idrottsplats i framtiden skulle heta Kopparvallen. Det välklingande namnet skulle påminna om kopparhanteringen och den verksamhet som Åtvidabergs samhälle är uppbyggt kring.

I samband med idrottsmässan i början av augusti döptes Åtvidabergs Idrottsplats om till Kopparvallen. Samma år såldes läktaren samt dansbanan till Industrierna.

Under 1937 byggdes den nuvarande klassiska entren till Kopparvallen, man passade även på att dra in vatten på arenan vilket var avsett i första hand för att spola upp is vintertid. Isbanan var på den tiden förlagd till Kopparvallens A-plan.

ÅFF ansvarade för driften av Kopparvallen fram till 1947 då Industrierna övertog ansvaret.

Fotograf: Per Folkesson - 2004

1942-43 kompletterades anläggningen genom tillkomsten av B-planen.

Fram till 1958 fungerade Gamla Gymnastiken som omklädningsrum, men i samband med att ÅFF fyllde 50 år fick föreningen en byggnad i gåva av FACIT som innehöll omklädningsrum och klubblokal. 60-talet inleddes med stora framgångar för ÅFF.

Verksamheten intensifierades och breddades, matcherna blev flera och publiken började strömma till på allvar. Kopparvallens gräsplan hade svårt att tåla den utökade verksamheten, bristerna i uppbyggnaden och dräneringen blev alltmer påtagliga. Matcher fick ställas in eller flyttas och sommarträningen fick förläggas på annat håll.

Därför genomfördes mellan åren 1965-71 ett omfattande upprustningsarbete, dräneringen förbättrades, spelytan utökades till 105x65 m och ståplatsläktaren byggdes till. En ny entré tillkom och en toalettbyggnad uppfördes.

1968 byggdes sittplatsläktaren till med en TV-hytt på taket och en ny förstklassig belysning installerades, vilket var ett krav från Svenska Fotbollförbundet i och med att ÅFF spelade i allsvenskan. Samma år byggdes en ny klubblokal, som tyvärr brann ner 1992.

I samband med branden försvann många av ÅFF:s rariteter som vimplar, pokaler, tidningsurklipp och andra oersättliga minnen.

Ett nytt klubbhus planerades i samarbete med kommunen och 1994 invigdes det nuvarande klubbhuset.

Den första rapporttavlan sattes upp 1955. ÅFF spelade match mot Svängsta IF och ledde med 9-0. När det tionde målet sparkades in ropade siffergrabben:
- Det finns inga tior!
- Ta två femmor begriper du väl! fick han till svar.

I samband med FACIT-krisen 1972-73 sålde företaget Kopparvallen till Electrolux som i sin tur 1974 sålde det vidare till Åtvidabergs Kommun till marknadsmässigt pris.

Under årens lopp har många minnesvärda matcher spelats på planen och åtskilliga prominenta fotbollsprofiler har besökt Kopparvallen, bland mycket annat har detta hänt:

1945 Allsvenskt kval mot Djurgården, det blev förlust och ÅFF fick vänta till 1951 på allsvenskt spel.

1956 Flamingo från Brasilien kommer på besök.

1959 Ytterligare ett brasilianskt lag, Fluminese, besöker Kopparvallen.

1966 Brasiliens landslag med bl a Pele ligger på träningsläger i Åtvidaberg.

1967 Allsvenskt kval mellan ÅFF och Sandvikens IF. ÅFF vinner och ca 170 allsvenska matcher spelas på Kopparvallen 1968-1982, med guldåren 1972 och 1973 som kronan på verket.

1968 ÅFF-IFK Norrköping i allsvenskan, nytt publikrekord på Kopparvallen, 11.049 åskådare.

1971 ÅFF-Chelsea och 1973 ÅFF-Bayern München, två klassiska cupmatcher som placerar Åtvidaberg på den europeiska fotbollskartan.

1992 Tysklands EM-lag ligger på Hotell Stallet och tränar på Kopparvallen.

1999 EM-slutspel för juniorer, några av matcherna spelas på Kopparvallen.

2003 ÅFF köpte Kopparvallen från kommunen

2005 Seger mot IFK Norrköping i cupsemifinal, vilket bäddade för Uefacupspel till säsongen 2006. Uefacupmatcherna förlades dock till Norrköpings Idrottspark och Värendsvallen, då Kopparvallen inte var godkänt för europacupspel.

2008 Kopparvallen i Åtvidaberg AB bildades och köpte Kopparvallen av ÅFF. Ett nytt elljus installeras för den nya tidens krav.

2010 Åter Allsvenskt spel på Kopparvallen. Under sommaren anlades en uppvärmd konstgräsplan av nyaste snitt. Klubbhuset byggdes till och arenan fräschades upp i största allmänhet, gällande bland annat kiosker och målningsarbeten. Kameraövervakning och nytt biljettsystem var också en del av förändringarna.

2012 Kopparvallen genomgick en stor upprustning. Tre av fyra läktare byggdes om och den fjärde, den gamla sittplatsläktaren, renoverades och stolar monterades på samtliga platser.

En ny huvudläktare byggdes på den Södra långsidan, med tillhörande TV-plattform samt kiosker, toaletter och ett VIP-rum.

På den Västra kortsidan byggdes en ståplatsläktare med tak och på den Östra kortsidan en ståplatsläktare utan tak.

Eljuset uppgraderades ytterligare en gång för att hålla de allsvenska kraven på 1 200 lux.

Ett nytt omklädningsrum, som är mycket större än det gamla, anlades också med utrymmen enligt de krav som ställs för allsvenskt spel.

Göte Björkman
augusti 2000

Kompletterat av Torbjörn Nilsson juli 2015