2 - 3

Mitt i brinnande semestertider skulle den sista träningsmatchen inför seriespelet gå av stapeln hemma på Kungsängens IP. 

Med halva laget bortrest och endast 12 tillgängliga spelare, varav några halvskadade, så ska vi väl inte skryta med att förutsättningarna var optimala. Dock betonade vi internt att fokus låg på att få matchminuter i benen och att vi eftersökte en så bra prestation som möjligt utefter förutsättningarna.

Dagen till ära fick vi laborera lite i uppställningen för att den skulle passa de tillgängliga spelarna och ställde upp i en 3-5-2 uppställning. Vi hade lyxen att faktiskt ha en tillgänglig avbytare i ca 20 minuter innan skador satte stopp för eventuell vila. Då var det bara att bita ihop och till och med kasta in en för dagen ej uttagen spelare i Amir Otaifa som endast tänkt se matchen från sidan.

Då båda målvakterna var bortresta fick Martin Järnkrok hoppa in mellan stolparna och gjorde det bra utifrån förutsättningarna. 

0-1 kommer dock i mitten av första halvlek efter ett missförstånd mellan dagens målvakt och Maxi Gullbrand som vikarierade på en av försvarspositionerna.

I halvlek känner vi ändå att vi har kontroll på vad som händer där ute och lägger än större fokus på att hitta de ytor vi pratat om innan, in diagonalt bakom deras ytterbackar. Vi har ett par jättelägen i första halvlek, inte minst genom Robert Gullbrand som tvingar Afghanskas målvakt till två ypperliga räddningar, så vi känner oss långt ifrån uppgivna.

Andra halvlek startar och vi känner att vi hotar på det sättet vi pratat om. Ernest Itangishaka och Matic ser inte ut att ha några problem att springa ända fram till midnatt om det krävs och lyckas gång på gång komma runt på kanterna.

1-1 kommer också välförtjänt efter ett självmål och vi är tillbaka i matchen.

Tyvärr tar Afghanska ganska omgående ledningen igen genom ett skott utifrån som letar sig in intill stolpen bakom Martin. 1-2.

Vi jobbar vidare och i den andra halvan av halvlek nummer två kommer så kvitteringen, Hampus Johansson, som fått ta ett kliv ner från sin mittfältsplats till backlinjen följer med upp i ett anfall när vi lyckas trycka ner våra motståndare djup och dunkar in 2-2!

Här någonstans tar de flesta krafterna slut i båda lagen och hawaiifotbollen gör sitt intåg i matchen. Fram och tillbaka böljar det med målchans efter målchans som resultat åt båda hållen. Resultatet står sig dock till matchens absolut sista ordinarie minut då bortalaget tilldelas en straff och Mohamad Zahed i frustration pratar till sig ett rött kort.

2-3..

Vi får ca 2-3 minuter att med decimerat antal spelare försöka forcera in en ny kvittering men lyckas inte med mer än att komma till ett par halvchanser och förlusten är ett faktum.

Vi kan dock kliva rakryggade av planen och ta med oss en prestation som ger många ljusglimtar inför stundande seriespel. 

Väl mött för att följa med oss på vår resa uppåt i seriesystemet.

Forza United.