1 - 3

Måndag och dags för sista träningsmatchen före seriestarten. Solen sken och vi åkte i samlad trupp till den lilla orten Hestra. Ganska många förändringar från start jämför med Tabergs matchen och vi tryckte på innan matchstart att framförallt ha kul, fokusera på att spela vår fotboll och njuta av att spela på gräs.'

Lagkapten för matchen var Mathilda Björk som återvände till Hestra och hennes gamla klubb där hon spelat fotboll sen hon var liten. En fin gest från laget och lite nervositet men all rätt. 
Under uppvärmningen märkte vi att det var väldigt svårt att hitta ett passningsspel längs marken utan bollen hoppade och guppade på den ojämna marken. När sedan matchen startade så märktes det ännu mer tydligt hur svårt det var att spela vår Torpa fotboll på marken och det blev mycket felpassningar och dåliga mottagningar. Vanligtvis brukar man säga att det beror på att man inte spelat på gräs på länge och att det är anledningen till att man inte kommer in i det. Jag tycker inte att det var så utan att det berodde på hur ojämn planen var. Det gick verkligen att knappt slå en passning på 2 meter utan att den hoppade till precis innan mottagning tex. 
Men det som vi verkligen ska ta med positivt är hur väl vi ville spela vår fotboll, trots att det var svårt att passa längs marken så försökte vi hela tiden och ville spela oss fram till chanser på detta sättet istället för mer långbollar som kanske Hestra gjorde. Halvleken slutade mållös men inte chansfattig. Vi hade säkert 5 lägen att göra mål på minst och framför allt på hörnorna var vi sylvassa. Dock ville inte bollen riktigt vår väg och det märktes speciellt när vi slog en hörna och bollen hamnade precis framför mål men trots 3-4 försök att få in bollen så ville den inte. Sammanfattningsvis så gör vi en helt godkänd insats första halva av matchen och försökte spela fotboll. I pausvilan pratade vi om att vi kanske måste försöka slå lite längre passningar stundtals för att variera oss lite och speciellt nu när vi vet hur svårt det är att spela längs backen. 
Andra halvleken var lite som första fast betydligt hårdare spel och gnälligt överlag från framförallt Hestra hållet. Men målskyttet startades av oss då Fransson fick bollen en bit från vänstra stolpen och lyckades curla in bollen i bortre och en välförtjänt ledning. Dock skulle Hestra komma tillbaka då vi förlorade en närkamp i backlinjen och var lite för oskärpta i duellspelet som gjorde att Hestra fick ett friläge som dem förvaltade säkert. Dock så skulle vi komma tillbaka snabbt när Frida efter lite bök lyckades få in ett inlägg från högersidan och finner en Fransson helt ren som mycket elegant nickade in ledningen igen.

Kan vi stoppa här och framhäva Frasse inverkan på hennes matcher. 4 mål nu på 3 matcher. Är detta starten på en supersäsong? Vi hoppas innerligt det!

Hur som helst matchen spelas vidare och är väl lite i ett ställningskrig då båda lagen inte skapar så mycket utan det är mycket fram och tillbaka spel utan några självklara målchanser. Runt 8 min kvar på matchen så får Lisa en chans innanför straffområdet på ett fri liggandes boll och smackar in segersiffrorna 1-3. Sätt till matchen så var detta en mycket välförtjänt seger och vi ska vara nöjda med framförallt vår vilja att spela fin fotboll. 
Sen till det tråkiga.. En försäsongsmatch brukar det inte smälla och bunkas på så mycket som det tyvärr gjordes från Hestras håll. Jag tycker inte jag är blind när jag nämner Hestras hårda spel. Det är en vänskapsmatch men det var inte mycket som tydde på detta tyvärr. 
Trots detta så fall inte vi in i deras humör utan vi jobbade på utifrån våran matchsyn och våra agerande på plan. Sen att domaren inte sätter ner foten kan vi tyvärr inte göra så mycket åt. 

Slutligen så vill jag också nämna Malin som fick matchens spelare som gör en väldigt stabil insats i mittlåset där hon verkligen var en trygg punkt och ett väldigt bra positionsspel matchen igenom. 

Nu är det dags att ta nya tag mot en seriepremiär om bara några få dagar! Samt ett cupmöte lite längre fram också men nu gäller det att ta en match i taget.