4 - 2

Sådärja, nu var det rakt ur den rosa dimman som omgav Onyxupplevelsen och tillbaka till verkligheten och serielunken (som vi älskar!). I och med den nytillkomna whatsapptråden med våra tjejer så vet jag att det tillkommit lite nya läsare till matchreferaten och jag kan lugna er tjejer - varje referat är absolut inte så långt som det om Onyx, så häng med här nu :)

Nåväl, lördag eftermiddag i alla fall och Tomtbergaarmen styr kosan ut mot Värmdölandet. Det är alltid lika trevligt att komma ut till en riktigt bra hall, ordentliga läktare, schysst fik, låsbara omklädningsrum etc - där vi dessutom fick förmånen att värma upp på plan. Där vet vi att ett riktigt starkt motstånd möter oss, ett lag som tog hem guldet i både Scorpions amt Storvreta cuperna kommer såklart vara duktiga - men hey, ni vet väl vilka som tog hem guldet i Onyx cup eller? En riktig cupvinnarcup final detta!

Vi mönstrade en stor trupp idag, med 2 backpar och 3 kedjor och vi visste att det skulle behövas. Värmdö öppnar matchen i ett högt speltempo, och vi märker rätt fort att vi kan inte sedvanligt trycka upp våra forwards hela vägen bakom mål, för då blir vi rundade av deras spelskickliga backar. Men våra tjejer är smarta, och efter lite instruktioner så ligger vi mycket smartare uppe på deras backar. Vi märker också fort att Värmdö är ett otroligt skickligt lag när det gäller att röra på sig, centrarna rör sig över hela plan och är svåra att fånga in, backarna följer med högt och tar mycket egna initiativ och är ibland bakom vårat mål. De byter mycket platser och håller bollen i rull på ett mycket effektivt sätt.

Men det tar inte så många minuter innan vi i vårt försvarsspel börjar förstå vad som gäller. Forwards gör en riktigt bra jobb i att markera deras backar som ligger högt, centrarna börjar snappa upp deras centrar och hur de rör sig och följer de på ett bra sätt. Och våra backar idag, som i sann Onyx anda försätter att ligga på deras forwards som ett plåster och jobbar frenetiskt för att störa deras anfall. Ju längre matchen går desto mer börjar vi hitta vårt spel, och vi får se några riktigt fina individuella prestationer bitvis etablerat tryck . Även om Värmdö hade mer boll än oss, så ligger vi mycket bra till chansmässigt, vi hade minst 2-3 chanser som var otroligt nära mål. Sen Filippa P i målet, vilken insats - kröner hela matchen med en supersolid straffräddning, underbart att se!

Ser man till helheten på denna match så kan man argumentera att Värmdö hade mer boll och vann rättvist, kommer inte säga emot där, men man kan likväl argumentera för att vi spelade efter vår förmåga och spelade smart. Än en gång så lös tomtbergahjärtat igenom, och syntes på alla rosenröda kinder på bänken - har sagt förr men säger det igen, det här kollektivet kan göra vad som helst bara vi vill! Så med lite mer marginaler på vår sida så hade den här historian kunna sluta hur som helst, men faktum kvarstår - vi är sjukt stolta över våra tjejer, som gör en sjujäkla kämpainsats och jag vet med mig att många tyckte det var hur kul som helst idag. Vi tränare tar med oss mycket lärdomsmässigt, och det tror jag våra underbara tomtbergakrigare gör med.

Så om ni inte överöst era tjejer där hemma med beröm och något form av lördagsgottigott, se fasen till att göra det omgående!

Forza Tomtberga!