7 - 4

Vi får bara ihop nio utespelare framför Möller i mål till denna tuffa drabbning mot Ingarö på Inagarö. Grabbarna ”fejsar” utmaningen på helt rätt sätt, fokuserat i omklädningsrummet, Kapten Hansson får med sig gruppen på en bra uppvärmning och grunden är lagd för en insats utöver det vanliga!

Det är mkt Tallinn i gruppen nu och det går inte att undgå att dra paralleler till förra åtets mytomspunna äventyr, denna soliga Lördag på Ingarö var det Tallinnkaraktär på inställningen, en för alla, alla för en, ingen lämnar över ansvar till någon annan, alla är beredda att gör sin uppgift och därtill hjälpa sina lagkamrater. En tavla kan inte målas i vackrare färger :-).

Med bara nio utespelare att tillgå väljer vi att gå med endast tre backar, kanske även våra tre löpstarkaste spelare i hela gruppen, Markus, Lukas och Hannes gör ett fantastiskt jobb över 60 minuter och lägger en gedigen grund i dagens lagbygge. Framåt kryddar vi med Jonte-Isak-OG samt River-Timmy-Simon, båda formationerna är rörliga och är beredda att ta det tunga men viktiga jobbet hemmåt, således får vi stabila väggar och tak till bygget, det blir svårt för våra motståndare och vi klarar att hålla dem på utsidan, när det väl hittar igenom har vi Möller som en fantastisk sista utpost!

Det blir fem mål i första perioden! De tar ledningen, River kvitterar på pass från Hannes, vi tar ledningen genom Simon på pass av Lukas, de kvitterar. När endast tiondelar återstår av perioden hittar OG fram till Simon som stänker in 3-2, jag såg likheter med ett klassiskt hockeymål som USA gjode på Sovjet 1980, vilket förmedlades i pausen och här slog nog nörd-anekdot nivån i taket :-). Hursomhelst, ett väldigt bra resultat för oss under en strålande första period, där vi förutom våra mål skapar ett flertal farliga chanser, Ingarö har spelövertag men boysen är vassare.

Ingarö kvitterar tidigt i andra men vi replikerar omgående genom Timmy på pass från River och är åter i ledning. Innan fem minuter har passerat av andra perioden får de tyvärr kvittera igen. Vi jobbar hårt under hela perioden och lyckas freda vårt mål ända fram till sista minuten, då de tar ledningen, en psykologiskt tungt mål för oss.

Trötta kroppar och tunga skallar i periodvilan, Moses och Arvid som är med och söttar bidrar med att fixa coca cola, snabba sockerkickar är som balsam för själen i det här läget. Vi åker på en tidig utvisning i tredje när Lukas är något för brysk mot en motståndare, vår box är strålande, ett gediget fotarbete och långa klubbor på alla fyra Tomtberga spelare, de stänger effektivt alla spelvägar och jag tror knappt de kom till avslut på de två minuter långa övertaget. Några minuter senare hittar de dock igenom och får för dem en välbehövlig tvåmålsledning. Vi gör allt vi kan för att jaga ifatt, trots att killarna är trötta tycker jag vi vaskar fram en del farligheter som vara värda ett bättre öde. Vi tar en tidig time-out, mest för att ge trötta skallar lite andrum, vi hinner även förbereda grabbarna på att vi plockar Möller rätt tidigt om ställningen står sig. Möller lämnar kassen med mer än två minuter kvar, grabbarna gör allt de kan för att få in en reducering, tyvärr vänder de på en misstänkt hög klubba och kan stänga matchen med ett mål i tom bur, 7-4! Vi är ganska frustreade på slutet då vi känner oss lite förfördelade, vi hade hoppats på att få med oss åtminstone en utvisning, med Tomtberga glasögon på så fanns det nog möjligheter att hitta den där utvisningen, ett sex mot fyra läge på slutet är nog den injektionen vi behövt för att kunna komma ifatt. Hursomhelst kan jag med distans säga att det är bättre med domare som tar färre än för mkt utvisningar, man kan kanske inte både ha kakan och äta den.

Samtliga får såklart en stjärna, alla gör en kanon match mot bra motsånd. Hade vi varit fullt lag så vete tusen om vi inte avgått med seger. Tack!

Avslutningsvis och så här med 18-års dagar i antågande vill vi slå ett slag för innebandyklubban :-). Igår gick det två till, det blev lite komiskt när vi inte hade några extra och motståndarna inte var så intresserade att låna ut... Återigen gör Moses och Arvid en avgörande insats som fiskar upp en klubba i publiken som OG och Simon delar resten av matchen :-). En innebandyklubba av idag är tyvärr inte som man kanske kan tycka, något som står i en tunna i hörnet som vi på 70- och 80-talet greppade i flykten påväg ut på rasten (det var bättre förr). Numera är det en kostnärs förlängda arm :-), det finns lika många varianter som konstnärer och jag tror att i princip ingen har en likadan klubba om de får välja själva. Vissa har höger andra vänster, några har långa andra korta, någon har rakt blad, nästa böjt, den känslige ett mjukt blad, skarpskytten ett hårt, mycket svikt, lite svikt... Ni hör, det finns att välja ibland och olika är bäst! Det bästa är att bygga upp en bas med två klubbor utvalda av spelaren själv, när den ena går sönder så ersätter man den...

Som alltid, tack till publiken! Vi ses!