En fotbollstränares helg!

Om ni undrar var man gör en helg som fotbollstränare för ett F12 (och ett F8) lag så kommer här en kort krönika. Spoiler alert: det handlar inte om att vila ut kan jag avslöja!

Lördag, klockan ringer 09:00 och det var i princip rätt upp ur sängen, i skorna och åka in till klubbstugan. På dagens agenda stod målvaktsträning för F12 tjejerna som en gammal tränarkollega från Herrljunga åkt upp för att hålla, ett sammandrag från mitt F8 lag på Lillegården som dessutom skulle dömas av F12 tjejerna. MV träningen började med teori kl 10:00 och vår inbjudna gästtränare dök upp 9:30 för att förbereda lite. Så ingen frukost, endast en kall pepsi max från kylen och ner i bilen. 10 min innan ramlade det in 6 målvakter och på utsatt tid började teoripasset. 10:15 dök tjejerna i mitt F8 lag upp och vi började preppa dem inför 3 matcher samtidigt som domarna började ramla in i klubbstugan. Sen rullade det igång med matcher och domaruppdrag i en väldans fart innan jag till slut fick åka och hämta mat (och därmed missa lite av en F8 match) till spelarna och ledarna som var med på målvaktsträningen. Den pågick från 10:00 och 15:30 med 2 långa mv-pass så klubben bjöd på lunch (hoppas jag annars står jag där med utlägget.. haha). Tillbaka och lämnade av mat till mälvakterna samtidigt som jag bad dem spara lite till mig innan jag fick springa ut på planen och coacha igen. När F8 sammandraget var slut och tjejerna började åka hemåt vände jag ner till mv-utbildningen för att försöka snappa åt mig lite tips därifrån till framtida träningar. Helt utpumpad och uttorkad kändes det som kom jag hem vid 16:30 efter en lång supervarm och härlig dag med massor av fotboll. Hur kände jag mig då? Jo, helt matt i kroppen och värk i lite leder, men det hör till att bli äldre tänker jag. Men även om jag var supernöjd med dagen så kände jag mig otillräcklig. Allting blev halvdant gjort eftersom jag hade så mycket att stå i så jag var egentligen inte nöjd med något. Lärde jag mig något av den känslan då? Förmodligen inte, men jag borde lärt mig att lagom är bäst eller något tänker jag. Men jag sov i alla fall riktigt gott för första gången på 1 månad så det var skönt det. Men innan jag fick krama kudden så blev det att skriva ett informationsmail till föräldrarna i F12 då det diskuterats lite hur vi tänkte runt laguttagningar bla, och det kändes bättre för oss ledare att förtydliga istället för att någon skulle fundera för mycket.

Söndag då? Ja, men ingen sovmorgon här inte. Klockan ringde 8:00 och som ni förstår blev det ingen frukost idag heller, en kall cola zero denna dagen innan det var dags att hoppa i skorna för avfärd till Skövde och match mot, vad många av våra spelare anser, värsta rivalen Våmb. Ett jätteduktigt lag som spelar med fart och har en del riktigt duktiga spelare. Vi lyckades vinna övertygande första mötet mot dem men visste att det inte skulle gå lite lätt denna gången. Och samtidigt skulle ett av våra andra lag spela mot Råda från Lidköping som vi har haft riktigt svårt för många gånger och de är verkligen jätteduktiga de också. Kl 9 var det samling för båda lagen och jag var på plats ca 30 min innan för att förbereda lite och titta över laget jag skulle coacha samt lite instruktioner till båda lagen innan uppvärmning/match.
Jag ska erkänna att tjejerna kändes lite avslagna på uppvärmningen och känslan var att det skulle bli en tuff match. Dels då många som sagt kändes lite avslagna men det var också väldigt varmt och tjejerna var lite nervösa och det märktes att det var en viktigt match för dem. Och mycket riktigt så började vi matchen väldigt tveksamt, klev inte in riktigt i närkamper och lät Våmb nästan dominera första 10 minuterna innan vi kom in i det. Tyvärr stod det då redan 1-0 till Våmb efter ett litet billigt misstag av oss som de högg direkt på. Vi kämpade oss sakta in i matchen under andra "perioden" och kvitterade till 1-1 bara för att åka på en kalldusch direkt på avspark i stort sett där de gjorde 2-1. Men tjejerna gav inte upp utan kämpade sig tillbaka in i matchen och kvitterade till 2-2 och lyckades därefter även avgöra och vinna med 3-2 i en otroligt bra fotbollsmatch från båda lagen. Vi tränare var överens om att det måste varit en av de bästa F12 matcherna vi sett, för det var fullt ös hela tiden och ett väldigt fint spel och alla spelare kämpade verkligen och gav sitt yttersta. En eloge till Våmb som verkligen "bjöd upp till dans". Och även i den andra matchen så lyckades vi vinna, där med 3-1 efter en enligt rapporterna väldigt väl genomförd match.

Var dagen slut där då? Nä, givetvis inte. Vi packade ihop material och därefter så blev det en lunch med brorsan och en snabb fika med syrran innan det var dags att hämta en av våra målvakter för transport till Hjo, där vårt tredje lag mötte Guldkroken och saknade en målvakt efter ett sent återbud. Så jag fick äran att coacha även denna match som jag egentligen bara tänkt åka dit som åskådare för. Och återigen lyckades vi vinna, denna gången med 2-1 även denna gång efter en kämparinsats på en extremt solvarm konstgräsplan, mot även här ett väldigt fint spelande Guldkroken. Sen bar det faktiskt av hemåt och jag unnade mig en riktigt god middag på en uteservering innan jag landade i duschen varpå jag skrev detta inlägg.

Vad tar man då med sig efter en sån här helg? 3 vinster mot väldigt bra motstånd? Ja, men givetvis känns det skönt men samtidigt är det i nuläget ganska oviktigt. I denna åldern är resultatet inte det viktiga, det är att tjejerna utvecklas till bättre fotbollsspelare och människor. Om de gör det så kommer resultaten också automatisk. Och är det något jag verkligen tycker tjejerna gjort under denna säsongen så är det att utvecklas till bättre fotbollsspelare, att det var fina tjejer det visste vi redan och det är ju naturligtvis mycket er, föräldrarnas förtjänst. Men vi hoppas naturligtvis att de lär sig en del av oss på fotbollsträningen också. Jag (och även de andra ledarna) har hela tiden predikat för tjejerna att det är inte i år vi ska vara bra, skit i resultaten och titta på vad vi presterar och lär oss. Och de lär sig jättemycket och presterar därefter, vilket gör mig som tränare otroligt stolt. Så det jag tar med mig från denna helgen är tjejernas inställning och kämparinsatser. Att aldrig ge upp, att kämpa och hjälpa varandra. Och att vi vågar, vi vågar testa uppspel som vi tränat på, vi vågar göra en fint, vi vågar ta en löpning eller ett skott, vi vågar misslyckas när vi försöker göra rätt. För endast genom att våga misslyckas lära man sig att lyckas! Och i helgen har de lyckats fantastiskt bra! Det tar jag med mig.

I morgon är det ny match som ska coachas och därefter en ny träning att hålla i, en träning som måste planeras innan matchsamlingen. Ekorrhjulet snurrar någon vecka till. Hoppas ni haft en lika trevlig helg som mig, och har ni inte kollat på tjejerna spela fotboll denna helgen så har ni missat något. Kanske dags nästa helg? För ni ska vara oerhört stolta över vad era tjejer presterar på planen, även om de inte alltid går lika bra som i helgen. Och jag har svårt att se något som gör dem gladare än att se mamma och pappa på plats när vi spelar så här fin fotboll.