2 - 5

Det var ett tag sedan, men efter fyra säsonger inkluderande två kvalrundor uppåt spelar Skabersjö IF åter igen Division 5-fotboll! Det kommer inte på något sätt vara möjligt att måla en rättvis bild av vad som hände uppe i Önneköp. Varken fotbollsmässigt eller känslomässigt, så håll tillgodo med vad som ges:

Det var med en lite konstigt blandad känsla man satt i bilen med de 1,5h som det tog till Önneköp. Visst fixade vi 0-2 till 2-2 mot Eskilsminne. Men nu var det ett snäpp upp, borta mot ett lag som på många sätt åt upp oss i Svedala. Min egen mage sa i ärlighetens namn att vi faktiskt skulle vinna matchen, göra en bra mycket bättre insats än hemma, men att 0-2 kanske var ett mål för mycket att ta in. Bussen från byn var sen, det var dimmigt och det var blött.

Då är det ju en jävla att det inte är jag som springer där ute. För aldrig någonsin hade jag kunnat drömma om vad killarna fick för sig. Med 5 minuter kvar av matcher ledde vi med 1-5(!). Jag cementerar min plats som pessimistisk krovgrillare ytterligare några säsonger till.

Ute på plan var det tydligt att det hela tiden en tro på det, en hunger och en helt annan taggning än senast. Men rullar man in på en idrottsplats som Björkvallen är det svårt att inte bli motiverad. Avundsjukan på vad Önneköps IF har där uppe kommer inte lägga sig i första taget och det är så otrolig tydligt att när föreningar själva får utforma, vårda och utveckla sin egen anläggning i godan ro, blir det också fantastiska resultat som lätt tar sig in på topp 3 besökta idrottsplatser någonsin. Sidan om stod vi och fantiserade om den där kvällsmidsommarmatch precis innan uppehållet. Drömmen!

Så jag både hoppas och inte hoppas att vi ses igen.

Men så var det ju matchen med. Att gå in med 0-2 i ryggen sista 90 min är verkligen ingen lätt uppgift, men det var precis som att vi hade bestämt oss för att helt enkelt skita i att det var svårt.

För visst hade det kunnat gå troll i det när Önneköps IF kvitterade bara minuten efter att Victor Isgren gett oss ledningen. Men åter igen, det var något annat igår. Wiktor Mazur nickar in 1-2 efter en halvtimme och när Lukas Säll typ rygg-nackar 1-3 precis innan halvlek är vi ikapp! Efter halvtidssnacket kommer Jojje och med en högst förvånad blick och säger ”ingen av killarna är ens trötta”. Motovation stavas det. För man borde absolut varit trött, men när huvudet tar kommandot över kroppen är det så här det känns.

Det var på många sätt en match där vi skickade över taktpinnen mellan oss. Ena stunden var det vi som hade spelet och målchanserna, 13 minuter senare var det Önneköps IF som provade lyckan och med de små detaljerna mot oss hade det kunnat stå 0-1 redan efter 2 minuter. Men det var många av dessa små detaljer som verkligen lossnade och för en gångs skulle jobbade för vår räkning igår.

När Wiktor Mazur avslutar den interna skytteligan med sitt 16:e mål på 11 matcher i minut 53 efter Philip Rosdals 20:e assist är vi sjukt nog förbi! Nu börjar man också se att nerverna och tröttheten tittar fram. Följande 7-8 minuter spelar riktigt ful fotboll  precis framför avbytarbåsen och samlade väl ihop 17 inkast var. Sista 20 minuterna håller vi mest till i vårt eget straffområde och tjongar iväg boll, efter boll, efter boll, efter boll samtidigt som Adrian Gjukaj helt glömde bort att han är målvakt i Division 6. Det kvittade om det var längs marken, uppe vid ribban, friläge eller nick från 1 decimeter. Han var där.

Mitt i allt försvarskaos får Hassan Alawieh tag i bollen, Kevin Malmström springer i djupet och gör 1-5. Att Kevin kommer loss på kanten är är inget nytt, men istället för att bollen skulle studsa konstigt, att målvakten får en halv tå på den eller någon sånt tramsigt var det ett av de mest självklara avslut under den här säsongen. Små detaljer, i favör.

Nu helt plötsligt har vi själva satt oss i en tvåmålsledning med 15 minuter kvar. Önneköps IF får tillslut in en reducering efter all påtryckning, men det hjälper inte. VI VÄNDER 0-2 TILL 5-4! ”Minns ni Önneköp?” är förmodligen något som kommer att leva kvar ett bra tag i gulgröna sammanhang och jag unnar er alla det minnet.

Vi tackar Önneköps IF för dessa två kamper och önskar dem all lycka till att hålla sig kvar genom det extrakval mot Kvidinge IF man är garanterad som bäst rankade utslagna kvallag, nu när bl.a Malmö City FC imploderat och lämnat an vakant plats i seriesystemet.

Vi vill tacka alla som varit med under året, från minsta bollkalle till äldsta supporter. Det har varit ett otroligt utvecklande år och förenigen mår bättre än någonsin. Vi hoppas att ni alla vill vara med och ta vara på vad vi håller på att bygga upp och förädla det vi redan har.

Nästa stopp: 4 dagar i Belgrad innan vi kickar igång en ny kula den 20 november.

För Skabber, i tiden!