SFD: Del 13 – Specialisterna

Foto: Lars Johnson

Klicka här för videoversion.

En specialist i amerikansk fotboll syftar på en person som har ett uppdrag utanför normalspelet. Vid målsparkar, till exempel, är det vanligt att ha en specialiserad spelare som hanterar sparkarna.

Det går enkelt att jämföra med vanlig fotboll där man har frisparksspecialister som tar de flesta lägena när man är nära målområdet. Begreppet specialister innefattar dock i amerikansk fotboll också andra spelare utöver de som sparkar. Kanske är det bäst om vi följer ett par olika spel från start till slut.

Som vi har lärt oss startar en center på den offensiva linjen spelen med en så kallad snap. Alltså att man kastar bollen bakåt till sin quarterback med en armrörelse som går mellan centerns ben. Avståndet på en sådan snap är bara några meter och en quarterback kan kompensera en dålig snap genom att justera sin position.

På våra fasta situationer krävs mycket mer precision på snapen. Detta löser man genom att ha en designerad specialist för syftet. På engelska kallas en sådan specialist för long snapper, någon som snappar bollen långt med andra ord. Till skillnad från centern använder en long snapper två händer för att kasta bollen istället för en för ökad kraft och precision, för snabbt måste det gå. Spelaren har några sekunder som fredad för kontakt enligt regelverket. Detta för att skydda nacken på någon som tittar bakåt i samband med snapen.

En long snapper används i två olika situationer: målspark och punt. Om vi börjar att titta på målsparken så behöver bollen gå mellan sju och åtta meter bak där den fångas av en annan spelare som har ena knät i backen. I och med detta är träffytan mindre då den som fångar bollen sitter fast på stället så att säga.

På punten är snapen helt annorlunda. Först och främst måste den dubbelt så långt: runt 13-15 meter vanligtvis. Tack vare avståndet är träffytan mycket större. Den som fångar bollen står på fötterna och har längre tid på sig att anpassa sig till bollar som kommer flygande högt, lågt, eller snett. Även om vår long snapper också här är fredad ingår det i uppgiften att efter avklarad snap springa nedför fältet för att täcka returen. Det gäller sålunda att inte enbart kunna snappa, utan man måste kunna tackla också.

Vi återgår till målsparken för att få kolla på denna tidigare nämnda mystiska person med knät i backen. Denna specialist kallas för holder, alltså någon som håller bollen. Det är en rak beskrivning, för uppgiften då spelaren helt enkelt fångar bollen, ställer den på ända, och håller den på plats med ett finger tills den blir sparkad. Traditionellt brukade detta jobb tillfalla en reservspelare på quarterbackpositionen då man ville ha någon som kunde passa bollen ifall någonting gick snett. Nuförtiden är det mer vanligt att den andra sparkspecialisten spelar holder. Mer om den spelaren lite senare.

Vid målsparken har vi nu nått till den tredje specialisten. En position som kallas för kicker, vilket också är en beskrivning utan krusiduller. En long snapper skickar bak bollen till en holder som sätter den på plats. Till sist kommer kickern med lite sats för att försöka pricka bollen mellan målstolparna. Om kickern är högerfotad så sitter holdern på höger sida och vice versa. Det är dock inte kickerns enda uppgift. Det tillfaller spelaren vanligvis att också ta hand om avsparkarna vilken ofta resulterar i att en kicker stannar på planen för avspark efter en lyckad målspark.

Nu kan vi gå vidare med den andra sparkspecialisten. Det är naturligvis en punter vi pratar om. Punterns jobb är att sparka bort bollen så långt som möjligt efter en mindre lyckad anfallssorti där man hamnat för nära sitt eget målområde för att det ska kännas bekvämt.

Long snappern skickar bollen det längre avståndet bakåt, puntern fångar bollen med två händer, släpper den mot marken och drar sedan till en ordetlig känga på volley. Det hela är väldigt likt en fotbollsmålis utspark. En punter förväntas också vara den djupaste spelaren som en försiktighetsåtgärd om ingen annan lyckas fixa tacklingen.

Om vi lämnar allt sparkande bakom oss och vänder på myntet så hittar vi returspecialisterna. De står djupt ner i banan för att fånga avsparkar och puntar. De förväntas inte bara vara vindsnabba utan också ha ett gott omdöme om vilka sparkar som lönar sig att ta retur på. Antalet returspecialister är valfritt, men det vanliga är två på avsparkar och en på punt.

Slutligen har vi också en typ av specialist som är mer svårdefinerad och som alla lag inte nödvändigtvis har i tryppen. Det är någon som kanske är en utomordentlig tacklare och som man i stort sett bara använder på dessa fasta situationer. Det vill säga att spelaren inte har någon egentlig position i varken det vanliga anfallet eller försvaret. Alla andra specialister är absolut nödvändiga, vi kanske ska kalla den här typen av specialist för en lyx.

Nästa gång undersöker vi domare och funktionärer.