SFD: Del 5 – Försvarsgrupperna

Klicka här för videoversion

Försvaret är en blank duk för fotbollskonstnären att måla. Man kan organisera sina positionsgrupper precis som man vill. Fem backar, tre backar, eller noll backar, bara fantasin sätter gränser. Fantasin och det faktumet att anfallet kommer att ösa in poäng om man hittar på allt för galna spelsystem.

Det finns grunduppställningar som har stått pall för tidens tand. Innan vi går vidare ska det påpekas att när man pratar om defensiva formationer får man hemläxa i aritmetik. Man sägs ställa upp i ett 5-2-försvar, eller kanske ett 4-4. Den uppmärksamme noterar att varken fem plus två eller fyra plus fyra är lika med elva för att matcha antalet spelare i försvaret. Man får liksom göra lite huvudräkning. Ungefär som i vanlig fotboll när den stackars målisen aldrig får bli medräknad. Inte ens Oliver Kahn eller Thomas Ravelli.

Dagens försvar är oftast ett 3-4 eller ett 4-3. När vi nu ska dissikera positionsgrupperna kan vi för kontinuitetens skull hålla oss till ett 4-3-försvar rakt igenom. Metodiken är att man börjar närmast bollen och räknar bakåt.

Längst fram i försvaret står spelarna på den defensiva linjen. I vårt fall räknar vi fyra stycken: två kantspelare och två på insidan. Deras ansvar varierar beroende på strategi, men med en generalisering kan man säga att deras uppgift är att stänga igen de ytor som anfallets linje försöker öppna när det vankas springspel, och på passpel jagar de spelfördelaren med bollen innan denne hinner passa den till sina medspelare. En riktigt effektiv defensiv linjespelare binder upp två motståndare på en gång så att hans medspelare får chansen att stoppa spelet. Ett tacklöst gebit som inte reflekteras i någon statistisk kategori i matchprotokollet

Straxt bakom den defensiva linjen spelar i 4-3-försvaret tre stycken linebackers; den amerikanska fotbollens version av en mittfältsposition. De är de försvarare som oftast står för flest tacklingar under en match. De har flest ansvarsområden då de används till alla försvarsuppgifter. Det rör sig om allt från att sätta press på en passande spelfördelare till att stoppa springspel och hjälpa till i passförsvaret.

Då de står bäst till av alla är det ofta linebackers som styr och ställer bland sina medspelare.
-“Flytta höger, akta springspel, pass kommer”. Som fjärrskådare förmedlas både framåt och bakåt de tendenser som anas.

Elva minus sju är lika med fyra. Alltså består den tredje positionsgruppen fyra spelare. Det är naturligtvis de defensiva backarna vi pratar om. Två ytterbackar och två i mitten i vårt scenario.

De defensiva backarnas främsta ansvar är att täcka upp och försvara fältet på djupet när anfallets mottagare kommer ångandes. Det är lätt att bli uppfintad på läktaren när anfallaren vet exakt vilken rutt som skall springas och försvararen bara har att hänga med bäst möjligt. Men backarna är solidariska och jobbar ofta tillsammans genom att fältet uppdelats i mindre zoner så att man täcker ett område hellre än en spelare.

Om någon i dessa positionsgrupper totalmissar sitt ansvar kan det bli ödesdigert. I bästa fall kan en lagkamrat städa upp efter en, i värsta fall så utnyttjar anfallet misstaget och gör poäng. Det gäller att aldrig slappna av om man ska bli en effektiv försvarare.

Nästa gång tar vi en titt på sparkspelet och de fasta situationerna.