2 - 1

På söndagseftermiddagen åkte vi till Gånghester och Engvallen för möte med  Gånghester/Målsryd. Vi hade en teoretisk chans att haka på toppduon Öxabäck och Fritsla, men det skulle mycket till om vi skulle kunna få chansen på första eller andraplats. 
Vi startar matchen lite trevande. Första halvlek är sådär inställningsmässigt. Vi har lågt bolltempo och dålig rörelse. Defensivt är det säkert. Vi lyckas vaska fram en handfull fina målchanser. En styrning i ribban, skott som blockas på mållinjen och ett friläge. Inget som ger utdelning. I 30'e minuten bryter vi sidledspassning i backllinjen. Helt fri precis utanför boxen. Målvakten ur position och alla runt Engvallen hade redan antecknat 0-1. Mittbacken slänger sig i panikförsök. Träffar bakre benet. Årets mest solklara utvisning som enbart renderar i ett gult kort. Så är det ibland. Bara att gå vidare.

I andra halvlek rycker vi upp oss. Nästan varje anfall avslutas i eller runtom offensivt straffområde. Det är en tidsfråga innan vårt ledningsmål kommer. Ledningsmålet kommer i 60'e minuten. Sebbe snappar upp bollen utanför boxen och via styrning på täckande back letar bollen in sig i målet. Vi har efter detta ett gäng målchanser som ska resultera i mål. Men som så många gånger innan denna säsong så har vi svårt att stänga matchen. I 80'e minuten på en kontring där vi slappnar av defensivt kvitterar G/M på sin första chans i andra. Med två minuter kvar slarvar vi efter en offensiv hörna och 2-1 är ett faktum. 
Oerhört tufft och fruktansvärt onödigt att vi inte vinner denna matchen. Det är bara ren och skär oskärpa. Extra knäckande när Fritsla också förlorar i denna omgång. 

Tre omgångar kvar där glädjen för sporten måste lysa genom samtidigt som vi ska visa hjärta och avsluta denna säsongen genom att ge 100 %, lämna allt på planen och springa skiten ur oss. Allt för varandra.