4 - 1

Under söndagseftermiddagen tog vi emot Somali FF på Bråtaredsvallen. Som sin vana bör så visade sig vår kära Bråtaredsvall åter igen från sin soliga sida. Med en svidande 2-1förlust borta mot Björketorp i ryggen borde kanske revanchlustan synas i ögonen på spelarna. Denna dag var så inte riktigt fallet. Kanske var det för att de flesta visste vad som skulle vänta. Känslan hos gubbarna var att det var en dag på jobbet där de tre poängen skulle bärgas. Känslan var nog sådan också med tanke på det lag som vi senast mötte, på hösten 2016, då man var tvungna att bryta matchen i halvtid när vi ledde med 7-0 och man hade två utvisade och sa "Vi kan inte garantera er säkerhet". Klart sådant spelar in.

Vart är motsåndarna?  Fem minuter kvar till matchstart, inga motståndare på planen. 15.59. Fem spelare har kommit. Först fem minuter efter matchtid hade alla spelare anlänt planen. Domaren hann knappt blåsa igång matchen innan Adde hade hittat in ett perfekt inlägg till Thim som bara satte dit pannan och gav oss ledningen. 1-0 direkt efter avspark. 10 sekunder?

Somali var oorganiserade och sprang runt på planen  helt utan plan och benskydd. Konstigt nog ställde det till det för oss. Med facit i hand borde vi satt upp bollen snabbt och sätta den bakom deras backlinje tidigt. Då skulle vi rinna genom gång på gång. För att utnyttja deras oorganisation. Men vi försökte rulla oss genom och det var konstigt nog svårt. Vi föll in i deras spel och hade förvånansvärt svårt att etablera ett bra spel. 

Somali tilldelas en straff i 10'e minuten som skjuts över. Vi skapar en del farliga chanser. Har bollen mest hela tiden, men när vi tappar den är Somali farliga i djupled (man står kvar med X antal gubbar). På tal om farliga. Ju längre halvleken går, desto farligare blir bortalagets spel. Sena och fula tacklingar. Bara en varning i vardera lag. Ingo får gult för att han påpekar att bollen var ute en halvmeter..

Thim gör 2-0 i 20'e minuten. Men det blåses av för offside. Ingen fattar något. Han var inte bara bakom Somalis backlinje, han var även bakom Tobbe som slog in bollen i boxen. 

Thim gör istället 2-0 i 40'e minuten där han går perfekt i djupled och rullar in bollen. 

I andra halvlek urartar spelet från bortalaget. De sena tacklingarna avlöser varandra. Dödshoten med. Det skulle göras det ena och det andra. Döda våra barn osv. Moget. Kul att spela fotboll då. Ska det få vara såhär?

Det är tacklingar med dobbarna före rakt in på fotleder, underben och mot knän. Det är stämplingar på lår (!). Det slutar inte. Det går såklart inte att se allt, men när det är situationer där bollen är måste man se sakerna. Jag förstår att man inte vill börja vifta med korten tidigt. Men att Rävlanda AIS får fem gula kort för spontana reaktioner på farligt och våldsamt spel - då har det gått för långt. Somali får bara fyra gula kort och två röda. Det skulle varit mycket fler! 

Tobbe knorrar vackert in 3-0 i krysset på frispark. Matchens delikatess. Somali får sin andra straff. 3-1. Hampus gör på egen hand 4-1. 

Det sista som händer definierar matchen. Efter vår sista hörna blåser domaren av matchen. David får X antal sparkar på benet. Aktar sig. Får en stor spottloska i ansiktet (den hänger på kinden). Han tappar det såklart. Spontan reaktion. Som tur är ångrar han sig i sista sekund och fingertopparna från den öppna handflatan nuddar kinden på Somalis målvakt. David måste fly från situationen. Slagen viner runt omkring honom. Som tur är lugnar tumulten ner sig efter ett tag. 

Det plockas upp stenar, hoten viner i luften. Som tur är händer inget mer. Fotboll är det finaste vi vet. Vänskapen. Känslorna. Det vackra spelet. Gemenskapen. Och så blir fotbollen smutskastad på detta viset. Det är oerhört synd! Men tre poäng är tre poäng oavsett hur det gick till. Vi samlar kraft från detta och åker till Fritsla på torsdag och spelar viktig toppmatch. Två dagar senare, på lördag, tar vi emot Gånghester/Målsryd på Bråtaredsvallen. En fullspäckad vecka där vi kommer få bekänna färg. Det löser vi galant. 

Stjärnorna: 

Thim gör två mål (som borde varit tre) och löper fint i djupled. Philip är lite ovårdad i sitt passningsspel i första, men prickfri i resten. Kalle är säkerheten själv i målet. 

Quvang för att han ställer upp för laget när det behövdes som mest. Bara vi som var på bänken då som förstår och bra är väl det...