5 - 1

Efter en förödmjukande förlust borta mot Byttorp i omgång fem var det dags att bjuda in Lödöse Nygård till Bråtaredsvallen i omgång sex. För första gången detta året till den "riktiga" hemmaplanen, vårt gräs, där vi tappade poäng senast 18 Maj förra året i förlustmatchen mot Horred. Sedan dess har vi vunnit alla matcher hemma på gräset. 

I vanlig ordning denna säsong visste vi inte något om motståndarna inför matchen, utan skulle enbart fokusera på vårt spel. Oavsett motstånd skulle det krävas en mycket bättre inställning och prestation än vad vi stod för senast mot Byttorp. Den saken stod klar. 

På vår borg, vår hemmaplan, skulle vi gå ut och domdera villkoren. Där vi är hemma. Där de flesta i dagens trupp växt upp och sedan växt in i rollen som a-lagsspelare. De flesta av spelarna har gått hela vägen, från knatte till senior. Vi spelar inte för oss själva, utan för varandra, för emblemet på vänster sida bröstet. 

I stort var det samma startelva som äntrade planen igår som också startade i kvalet. Samtliga var med i Främmestad. Antingen som spelare eller åskådare och hejade fram segern. Vi bär på en historia tillsammans som jag får gåshud av att tänka tillbaka till. Jag ser ofta filmen från slutsekunderna och firandet. August straff i krysset, Philip liggandes helt utpumpad på marken i tårar, Davids Usain-Bolt'rush ut till högen av RAIS'are, Hampus tårar i Marias famn. 

Inte faan smutskastar man de minnena genom att gå ut och spela halvhjärtat för laget som vi gjorde senast...

Idag skulle det bli annorlunda. Det var vi fast beslutsamma om att se till. 

Vi startar i ett riktigt fint tempo. Trycker på stenhårt. Spelar bra och tar oss in både framför och bakom Lödöses backlinje. Total dominans och känslan var att nätet snart skulle rassla inte bara en, två eller tre gånger. Men vi lyckas inte få hål på Lödöse under de första tio fina minuterna. Vi har sedan bollen, men mestadels i utgångsytan och spelyta ett. Vi får inte fast bollen offensivt och bortalaget gör spelyta två väldigt trång. Dock blir det farligt varje gång vi hotar i djupled i spelyta tre. Bakåt har vi full kontroll. Förutom på en hörna i 25'e minuten som skarvas in på första stolpen och 0-1 är ett faktum. 0-1 står sig fram till 38'e minuten då Sebban kliver fram. Frispark strax utanför boxen till vänster. Sebban stegar upp, tittar på den lilla ytan som finns och klipper till. Perfekt skruv, perfekt träff, perfekt höjd. Bollen går hårt och kliniskt in i första krysset. 1-1 och det snyggaste frisparksmål vi sett på år och dar - vilken balja!

I paus skruvar vi om lite på formationen centralt och går för att spela lite längre och snabbare komma med löpningar och bollar in i spelyta tre. Det ger frukt, minst sagt. Vi tar genast kommandot och äger halvleken från start till mål. Vi radar upp chanser och ledningsmålet kommer i minut 62. Uppspel på David som kan vända om och frispela Elliot i djupled. Elliot gör inga misstag utan rullar in 2-1. Hans första mål sedan premiären. Alla visste att när det skulle lossna för honom, då kommer det lossna ordentligt. Fem minuter senare. August i djupled till Elliot som rullar in 3-1. I 72'e minuten är det Hampus tur att sätta bollen i djupled till Elliot som nu lobbar in 4-1 över keepern. Två minuter senare tar sig nyinkomne Simon förbi på vänsterkanten och spelar in till Elliot som gör sitt fjärde mål. Fyra mål inom loppet av 12 minuter är något av det sjukaste. Slutresultatet fastställs till 5-1 och tillslut så står vi för en riktigt fin prestation. 

För sjätte matchen i rad släpper vi in första målet, vilket är väldigt anmärkningsvärt med tanke på att vi startade så starkt. Vi visar en oerhörd styrka när vi kan ändra om i matchplanen och skruva på stora saker i spelet under matchens gång. Vi visar en oerhörd moral. Sebban och Elliot står för väldigt fina prestationer och Petter är matchens gigant bakåt. Vi vinner de flesta duellerna över bana och vinner rättvist där alla presterar bra i vitblått.

Idag satt publiken på läktaren som Vi byggt tillsammans. Idag fick de se ett LAG, som ställde upp för varandra på planen - så som vi gör utanför. Ett lag som stod enade tillsammans - oavsett en stundande med- eller motgång. Idag fick RAIS'publiken se ett lag som krigade för varenda droppe svett som fanns. Ett lag som krigade för våra gemensamma minnen och vår gemensamma historia. Men framför allt fick vi se ett lag som krigade för vår framtid tillsammans. 

För dig, för mig, för oss, för RAIS.