0 - 3

Det var fyra och en halv månad sedan sist som vi spelade match. Äntligen får vi möjligheten att känna matchnerven igen. Nu utan några restriktioner och detta år med en "vanlig" försäsong och säsong i blickfånget. Med DM har vi nio planerade matcher på försäsongen. Den första, i vanlig ordning, skulle spelas mot Härryda. Härryda på försäsongen brukar oftast innebära tufft motstånd. Denna gång inte riktigt lika tufft och det var vi medvetna om. Man har en blandning med rutinerade gubbar och unga spelare.

Inför denna första match valde vi att kalla alla 18 spelare man får ta ut och rulla på bytena. Självklart inte optimalt om man ska prestera, men vi ville ha igång så många som möjligt nu i och med denna match. I kommande matcher kommer vi kalla 15-16 spelare för att ge betydande speltid åt de kallade då vi tror det ger mest för laget i längden.

Inför matchen fokuserade vi, defensivt, på hur och när vi skulle sätta den höga pressen samt hur och när vi skulle agera i lägre läge. Återerövring och tre på förhand givna triggers. Offensivt handlade det om att repetera prioriteringsytorna och att hela tiden hitta rättvänd spelare samt tålamod och bollinnehav.

Vi startar, som sig bör, lite trevande. Lite lägre bolltempo och rörlighet. Men efter fem minuter har vi växt in i det. Färre touch på bollen och mer rörlighet. Ständigt försöker vi hitta rättvänd spelare. Då krävs få touch och sätt sätta upp på felvänd spelare i spelyta två för att slå ut motståndarnas lagdelar. Vi lyckas spela ur Härrydas presslinje som startar någon stans på offensiv halvahalva i varje anfall. Så pass bra att de till slut inte längre väljer att pressa. Vi lyckas etablera tryck och bollinnehav på offensiv planhalva mest hela halvleken. Rickards budskap innan var att söka rätt läge med tålamod offensivt för att hitta bästa avslutsläge. Det lyckas vi bra med. Men den sista skärpan har inte infunnit sig än, vilket såklart inte är konstigt. August, Hampus och Jonis hittar en bra balans tillsammans centralt. Sebbe gör 100 % rätt beslut och har riktigt fina uppspel. David är riktigt vass i det felvända spelet. Lite för sugen på att droppa lågt och när han gör det måste vi komma in bakom honom mer centralt med våra yttrar. Inte så konstigt att vi inte gör det då Jimmy och Elliot spelar mer som breda wingers än t.ex. Leon och Ronge som är mer djupgående och direkta i spelet. Nu får vi ett tryggt bollinnehav från de breda wingarna och ett fantastiskt fint spel mellan varven.
Ledningsmålet kommer först 34'e minuten. Ett fantastiskt fint anfall där vi rullar upp Härryda totalt. Får förflyttning på sista tredjedelen, spelar loss Jimmy till höger som med ett hårt inspel träffar David. 0-1. Fantastiskt fint.

Första halvlek är bra på många sätt. Det vi behöver spetsa till och vad som inte funkar är det höga presspelet. Vem som sätter press när och var, aggressiviteten och intensiteten. Vi gör sex byten i paus och ytterligare ett efter åtta minuter. Alla planerade. Vi får ett mer direktare spel offensivt vilket ger utdelning två gånger om på de första fem minuterna. Holmgrens samspelar och Tobbe vinklar fint in 0-2 på en utrusande målvakt och Ronge sätter 0-3 i bortre efter ett stenhårt halvt inlägg, halvt inspel från Leon. Ytterligare två vackra mål. Sen är det öppen gata i spelyta tre. Vi lyckas inte riktigt med tålamod och bollinnehavet. Vi får lite för korta anfall och biter oss inte riktigt fast på offensiv planhalva. Jag tror det går lite för lätt att komma fram och vi blir för hungriga på att ta lägena. Vilket är förståeligt och okej. Matchen slutar 0-3. Kalle får göra en (!) räddning på frispark långt utifrån, annars släpper vi inte till någon chans bakåt. En bra insats åt båda håll och mycket att ta med oss till kommande matcher och träningar. 

Elias gör debut i a-laget på riktigt. Stabil, lyhörd och orädd. Han och Philip får 90 minuter som mittbackar. Ytterbackar, Dm och fw's byter rakt av och alla presterar i linje med våra förväntningar. Elliot, som är 70'elfte i raden Lillskog som drar på sig RAISdräkten, ger oss en fart framåt som vi saknat. Trygg med boll och vill ständigt utmana. Elliot har utvecklats mycket och kommer bidra stort i år. Sebbe's och David A's insatser står ut bland mängden. Davids utveckling detta året är oerhört spännande. Just nu är det Davids nivå vi andra ska upp till. 

Under måndagen hade vi 32 spelare i träning på halvplan och i onsdags hade vi 34 (på helplan). Att vi kan mönstra 18 spelare som alla presterar och att behöva lämna lika många utanför är en, vad jag tror, unik situation. Det är ett problem vi lärt oss (försökt) hantera över tid, men ändå en jobbig situation där alla inte kan vara med. Man kan tycka att alla spelare behöver matchträning och på sätt och vis även visa upp sig i matchspel för att få en "ärlig chans". Samtidigt spelar a-laget för att vinna fotbollsmatcher mellan april-oktober och vårt mål är att hitta rätt form, fysik, taktik, teknik, konstellationer och uppställning tills dess. Då är det svårt att låta 36 spelare få chansen under matcher. Det man presterar under träning blir underlag för hur matchtruppen formeras. Så måste det vara för att vi ska lyckas. I längden höjer det motivationen och kvaliteten på träningarna vilket i sin tur kommer hjälpa samtliga spelare och då laget i utvecklingen. Den hållningen ligger i linje med det mål och de processmål som vi tillsammans i gruppen skapat och skrivit under.