2 - 0

Deppiga killar!

Som rubriken lyder och som ni säkert följt på bandygrytan så var det en dyster helg resultatmässigt. Bandymässigt så blev helgen förstörd för P19 på grund av lördagens väder. I Falun så regnade det småspik och gjorde isen väldigt snabbt ospelbar och extremt tungåkt och det fick vi sedan betala ett högt pris för under söndagen. Vi förstod tidigt att vi behövde en plan B när vi såg vädret. Tyvärr fick vi gå över på den alldeles för tidigt. Det var nästan spelbart i 10 minuter och då skapade vi några chanser och framförallt 3-4 hörnor där 3 var riktigt nära att sätta oss i förarsätet. En sådan här match behöver man ta ledningen i för att ha något att spela på. Vi fick ingen utdelning under den korta spelbara perioden och när det sedan enbart handlade om att lyfta in bollar och kämpa så syntes det att vi inte vara vana med denna sorts spel. När 1:a halvlek i princip är slut så lyckas Falun 2få in en boll framför mål som slumpvis studsar fram till en Falunkille som får dit 1-0. Detta målet vinner de matchen på tyvärr. I andra halvleks inledning händer något riktigt tråkigt. Norrman kör den s.k. "tjockisfinten" på en Falunkille som tyvärr fullföljer och Norrman åker på en riktigt ful smäll. Han får en kraftigt smäll mot huvudet och ont i sin nacke. Vi tvingas tillkalla ambulans. Falunspelaren får rött kort men det hjälper ju knappast Elias. Vi är givetvis lite skärrade på bänken får lägga lite energi på detta. Tiden går och vi är lite inte riktigt på hugget som man behöver vara i en krigarmatch. Efter 70 minuter tar vi timeout och efter det har vi i princip 20 minuters press och skapar mängder med halvlägen och ett helt öppet läge men tyvärr lägger vi bollen på målvaktens benskydd från nära håll. Här ska det givetvis vara mål. Förhållandena passar Falun bra men man måste ge dom att de strider hårt hela matchen. Jag räknade till 27-6 i halvlägen till oss men det hjälper ju inte eftersom det är målen som räknas. I 93:e minuten får Falun en hörna och matchen är över. Till råga på allt så lyckas de sätta sin hörna till 2-0. Vi vann hörnstatistiken med 11-4 men lyckades även förlora den matchen i matchen. Jag trodde aldrig att detta laget skulle bli nollade men efter att summerat hela helgen så blev vi nollade i två matcher. Riktigt tung match och även tungt efteråt eftersom Norrman fått lämna för sjukhuset. Där fick han och Anders Johansson spendera många timmar och var inte på hotellet i Sandviken förrän 03:30. Hur kom de till Sandviken då? Jo en av Faluns bästa spelare, Hampus Uhlin, hade sina föräldrar på plats och de erbjöd oss sin bil. De skulle till Sandviken på söndagen för att se sin dotter spela och kunde då åka i sin andra bil. Otroligt generöst av dessa bandyföräldrar och det var verkligen en räddning för oss. Bandyfamiljen är stor. Givetvis tufft för Elias och Anders som inte fick mycket sömn denna natt. Glädjande är att Elias mådde lite bättre på söndagen även om han är riktigt stel. Det konstaterades att det enbart var muskulära skador som tur var. Det enda glädjeämnet på lördagen var att Robban, efter en strulig höst, kunde göra seriedebut. Inget annat kan vi ta med oss och egentligen finns det inte mycket att lära sig av lördagen. Dagen var knappast bättre av att P17-laget gick på en onödig förlust mot Hammarby på förmiddagen. P19 match på söndagen vill jag inte skriva om. Elias saknades och övriga hade tunga ben. Det var bara Danik och Freddy som var pigga eftersom vi kunde vila dom på lördagen. Detta räckte dock inte mot ett starkt Sandviken. Vi började faktiskt matchen bra och höll i bollen bra och skapade 2 fina lägen. Efter 7 minuter så rinner Hagberg igenom första gången och efter det så var det ett konstant ras. Det går inte att känna igen oss alls. Visst vi borde gjort 2-3 mål men det hade inte räckt. Vi blev överkörda helt enkelt. Till slut blev det 11-0. Innan denna matchen hade vi som mest släppt in 5 mål (Edsbyn borta) så ni förstår ju att detta inte är något som kännetecknar oss. Bara att glömma helt enkelt. Felix och Danik får godkänt i övrigt underkänt rakt igenom. Det är bara att bryta ihop och komma igen. Det fanns dock 2 glädjeämnen denna helg. Det ena var P17 otroliga insats mot Sandviken på söndagen. De var nära 2 poäng men fick till slut med sig en poäng efter att Sandviken i slutet kommit tillbaka från 2-4. Larsson dunkar dit en vänsterhörna i taket och i uppstarten av andra gör han, enligt domaren, årets mål när han borrar upp ett högerskott i krysset. Myhrman drar dit en vänsterhörna och Kinder sätter ett riktigt vackert solomål (hans andra för helgen). Denna matchen var oerhört spännande och coachen, Pontus Andersson, kunde knappt titta sista kvarten. Det var riktigt kul att detta sköna gäng kan visa att de kan spela i 90 min och inte bara delar av matcherna. Det andra glädjeämnet med helgen var vår härliga gemenskap. Vi är ett fantastiskt gäng som har väldigt kul tillsammans. Glädje, gemenskap, trygghet och utveckling är ändå det klart viktigaste för dessa fina gäng. Mycket viktigare än poäng. På dessa området är det ingen som slår oss på fingrarna.

Nästa helg väntar Vetlanda och Sirius för P17 och Sirius för P19.

Vi ses i Stinsen på lördag.

/Anders