0 - 1

Ett jagande MSK var bara tvungna att vinna hemma mot Weimer för att fortsatt vara med och hota Töreboda IK i kampen om seriesegern. 90 minuter plus tillägg senare hade man förlorat mot Weimer och sett chansen till serieseger gå upp i rök.

Filip - Adam, Möbel, Jonsson, Bhal - Emil, Viktor - Jakob, Holmer, Rickard - Dan

Avbytare: Robin, Wallskog, Shef, Helmersson, Nico

Inför matchen pratar vi mycket om att vi verkligen måste vara med från början, att vi inte har råd att gå ut i match efter match och ge bort initiativet och den första halvleken till våra motståndare. Vi pratar också om att jobba vidare med det spel vi såg glimtar av i andra halvlek mot Björsäter med snabbare bolltempo och bra tålamod i vårt anfallsspel.

Tyvärr verkar vi ha talat för döva öron för precis som mot Björsäter så går vi ut och gör en riktigt urusel första halvlek. Det är dålig kvalitet på passningarna, obefintlig rörelse, usla beslut... Inget engagemang, ingen kamp - ingenting. Weimer, ett lag som spelar mycket på just inställning och kamp, tilläts trycka tillbaka oss mer eller mindre hela den första halvleken utan att vi lyckades hitta något svar på deras spel. Deras ledningsmål, och tillika matchens enda, kommer tidigt i den första halvleken när vi står och sover på ett inkast. Weimer tar det snabbt och ingen tar upp deras anfallares löpning som helt fri med Filip kan sätta 0-1. Helt otroligt egentligen hur vi kan vara så passiva och ouppmärksamma efter 180 sekunder men nu var det inte läge att gråta över spilld mjölk. Även om Weimer är det klart bättre laget i den första halvleken så har vi två otroligt bra möjligheter att göra mål. Både Holmer och Emil har rena frilägen men tyvärr är avsluten svaga i båda fallen och målvakten kan rädda. Förutom detta hade vi egentligen inget och Weimer låg betydligt närmare 0-2 än vad vi gjorde 1-1.

I den andra halvleken höjer vi oss och trycker tillbaka Weimer rätt rejält under långa stunder. Vi har två bollar i ribban och Dan har ett friläge där målvakten gör en otrolig benparad för att hindra bollen att gå i mål. Vi tryckte upp mycket folk under matchens sista del och Weimer låg på kontring men utnyttjade dom offensiva haven av ytor dåligt och var sällan särskilt farliga. Tyvärr lyckas vi inte överlista Weimer och dom vinner matchen med 0-1. Kanske hade ett oavgjort resultat varit rättvist då lagen äger varsin halvlek spelmässigt och även sett till antalet chanser tycker jag väl kanske att oavgjort bättre hade speglat matchen men nu blev det inte så. Weimer gjorde en bra insats och ska verkligen inte be om ursäkt för dom tre poängen. Vi däremot måste nog verkligen rannsaka oss själva och fundera på vad det är vi håller på med. Det spel vi har visat upp i första halvleken mot både Björsäter och Weimer har varit det sämsta jag sett oss prestera någonsin. Vi har visserligen höjt oss efter paus men inte i någon av matcherna har vi lyckats spela det spel som vi vill göra och det fyndiga anfallsspelet vi sett så många gånger tidigare är till synes bortblåst. I och med förlusten mot Weimer är chansen till seriesegern i praktiken borta så nu handlar det väl mest om att försöka hitta någon glädje i det vi gör igen då vi sett tyngda ut av matchernas betydelse det sista. Förhoppningsvis kan vi hitta tillbaka till vårt fina spel från många av matcherna under våren. För det är en sak att förlora matcher, men det är fan inte kul att förlora matcher när spelet ser mer ut som om det var Trolmen som spelade än MSK.

I MSK var Filip matchens bästa spelare. Han stod för flera fina räddningar och var den som höll laget kvar i den första halvleken när övriga inte alls kom upp i nivå.

0-1

-------

0-1