27 feb, 19:00

Seriefinal Månsarps IF – Vetlanda BK 11-4 (3-4)

Denna seriefinal som utspelades onsdagskvällen på Råslätts IP:s fantastiska is blev en match att minnas och som kommer att låta höras om i hela Tabergsdalen i veckor framöver. 

Men vi tar det från början.

Matchen startar 19:30 och innan den 20-tal starka publiken hunnit hitta sin plats på läktaren så hade det unga Vbk satt upp en hiskelig fart och redan efter 1,5 min hade de varit på väg igenom vid två tillfällen och inom detta tidsspektrum han även ”Bom Bom Sr” (Oskar) bli fri från halva plan men skjuter över. En minst sagt händelserik start på matchen. 

Vi var inställda på att det skulle gå fort i början och hade siktet inställt på att ha 0-0 efter 15 min. Det lyckades vi överträffa. Vetlanda ställde upp med ett ungt och hungrigt lag där exempelvis Anton Gustavsson har två elitseriematcher och 25 mål i P19 Nationell på meritlistan denna säsong och Vilgot Lindh som även han gjort elitseriedebut men framför allt spelat de flesta matcher i moderklubben Tranås BOIS allsvenska säsong.

Vi visste alltså att det skulle gå undan framför allt i början. Även Månsarp ställde upp med ett skönt gäng. Trots att lirare som Stefan ”Villa” Fredriksson, Calle Stoltz och Sejdhage mfl saknades så fick man ihop ett rutinerat gäng vilket medelåldern på 39 år skvallrade om. Medelåldern på Vetlanda var under 18 år.

Med denna åldersdiskrepans så antog de flesta att Vetlanda skulle dra ifrån i början men de blå eleganterna ville annorlunda. Efter 8 min har Nisse ett farligt skott och i matchminut 13 får ”Bom Bom Sr” ett omställningsläge och några snabba dragningar som i fornstora dar så peggar han upp för sitt fruktade högerskott och Vetlandamålisen får vittja nätet för första gången denna afton. Det skulle senare visa sig inte bli sista gången.

Efter 20 min kliver Vetlanda högt på oss men vi lyckas lösa pressen och bollen går till Tobbe som slår ett lyft på skridskovirtuosen Henke. Vbk:s libero plockar tacknämligt ner bollen åt Henke som fri med målvakten snyggt sätter dit 2-0.

Efter 25 min suger ”Bom Bom Jr” (Alvin) ner ett lyft men lyckas inte överlista målvakten och på den efterföljande hörnan drar han bollen stenhårt i stolpen. Trean hängde redan här i luften. I stället så spelar Tranåsbördige Lindh fint ut en boll till friläge åt andra hållet och slår själv dit returen. Det blir alltså 2-1 istället för 3-0. Lite surt men detta var ett fint anfall från Vetlandas sida.

Lite senare har vi en fin period där Nisse i minut 32 snyggt tar med sig bollen till friläge men går för tunneln och missar. I 34:e minuten har vi ett nytt fint uppspel och ”Bom Bom Sr” är snudd på fri men väljer skott som täcks till en resultatlös hörna. Just hörnor var det enda sorgebarnet denna härliga afton. Här var vi helt uddlösa trots flera storskyttar i laget. Minst sagt märkligt.

I 38:e minuten bryter Vetlanda ett av våra uppspel och spelar till en offsidestående Vetlandaspelare som lägger in bollen i mål. Märkligt nog döms det mål från den i övrigt utmärkta domartrion (Bertilsson, Grön och Svensson). Denna trio är tillsammans med sina domarekollegor riktiga hjältar som vecka efter vecka dömer flera matcher och som dessutom, som brukligt är, mest får skäll. Denna afton fick de dock inte mycket skäll även om Vetlanda sent i matchen skrek efter ett par straffar och borde nog haft åtminstone en. Anton Grön kunde dock lugnt lämna Råslätt ett steg närmre finansieringen av alla matcher han åker på när Malmö FF spelar på den gröna gräsrektangeln.

Tillbaka till själva matchen som fick, för Månsarp, en jobbig avslutning på halvleken.

I 40:e minuter slår vi återigen ett felpass och Vbk ställer om och sätter 2-3. I 44:e minuten sätter dock Henke 3-3 på en frislagsretur. Detta ser ut att bli halvtidsresultat men när undertecknad slipar skridskor i båset visar det sig att Vetlanda hinner med ett mål till och går till halvtidsledning med 3-4. Eftersom jag inte såg målet så vill jag inte uttala mig men jag utgår ifrån att det var snyggt och att det föregicks av ännu ett misstag från de blå hjältarna.

I halvtid så har vi ett bra tugg och Roger drar upp riktlinjerna ihop med rutinerade Bergan. Trots underläge så är vi riktigt nöjda med första halvlek och vi konstaterar att Vetlanda haft mycket boll men att vi skapat de flesta målchanserna. Om vi bara är lite effektivare på dessa målchanser så har vi goda chanser att vinna matcher. Det nämns att vi bör göra 8 mål för att vinna matchen men det tolkades fel av vissa så vi gjorde istället 8 mål i ANDRA HALVLEK.

Hur gick då detta till?

Ett taggat gäng tar sig mot den spegelblanka isen ackompanjerade av den nya Månsarpslåten med refrängen ”Vi är blåa, vi är vita, vi är Mmmm Iii Ffff”. Den är rätt bra men själv är jag så gammalmodig så jag saknar den gamla ”Heja Mif”. Killarna verkar dock vara riktigt på hugget för redan efter 15 sekunder lyfter Roger vackert en boll som Putte plockar ner och blir fri. Han väntar sedan så länge så klockorna nästan stannar men till slut lägger han in den sköna kvitteringen. Vilken pangstart. Föga trodde man att den följande kvarten skulle bli en av Månsarps bästa och bättre bandy har knappast skådats sedan Sture Svenningsson och Bullis glansdagar.

Denna kvart avslutas i minut 60 när den storspelande Tim i målet vackert rullar ut ett utkast i mitten där bollen skär som genom en varm kniv genom ny slungat smör och träffar den framstormande Henkes klubba. Han åker rakt igenom Vetlanda och sätter 7-4 och ger Tim en välförtjänt assist. I protokollet står det Fredrik Widell. Kan jag sett fel på dessa bandygenier? Inte helt omöjligt. Snyggt var det i alla fall.

Som ni förstår så hände det en del innan detta vackra mål.

I 51:a minuten får Alvin en sargboll och ”Bom Bom Jr” går ut i vänsterläge och visar var hans artistnamn kommer ifrån. Alltså inte enbart genom att vara son till ”Bom Bom Sr” utan genom att ha ett fruktat skott som får vilken målvakt som helst att tvingas lägga sina kalsonger i tvättmaskinen efter ett möte med honom i vänstervinkel. Bollen for som en skållat råtta rakt upp i nättaket och ledningen med 5-4 var ett faktum.

Bara minuten senare slår Roger en ”genitalisk” passning som samma Alvin plockar ner och fri med målvakten så får han sin revansch på målvakten från 1:a halvlek och sätter 6-4.

Denna fantastiska kvart kan egentligen förlängas för i matchminut 62 får Vetlanda en högerhörna som Jesper bryter. Denna Jesper får en ”Lidnersk knäpp” (fast skridskomässigt istället för intelligensmässigt) och skrinnar likt Van der Poel helt sonika rakt igenom hela det kvarvarande Vetlanda laget, som desperat försöker slå ner honom, och sätter 8-4. Detta borde vara den berömda spiken i kistan men vi vill inte ta ut något i förskott.

Vi börjar slå lite för mycket avgörande och slarviga pass och ger Vetlanda onödigt många omställningar. På en egen omställning så ”bökar” Henke och Walle tillsammans in 9-4 (Walle lyfter snyggt in bollen i taket). Vi tar timeout och bestämmer oss för att inte slänga mer köttben till Vetlanda och vill även hjälpa Tim att hålla en välförtjänt nolla i andra halvlek.

I vår ansträngning att försvara vår ledning så plockar Roger upp en boll och vänder upp i banan. Tittar upp och slår ännu en läcker passning på bladet på Widell som skjuter ett av sina hårdaste skott i livet (inte så hårt alltså) och ser till att vi når tvåsiffrigt.

I 85:e minuten får huvuddomaren, Bertilsson, briljera när han helt sonika förlänger sin signal när Henke långt efter påbörjad signal bombar in 11-4. Så kan man också göra om man varit med länge i branschen.

Matchen avslutas lite kaotiskt och Tim är några gånger så långt ut i straffområdet och simmar så det ser ut som han är på väg att ta simborgarmärket. De flesta bollar får han på sig och när Vetlanda till slut genomskådar hans spelstil så visar Alvin att han vid ett flertal tillfällen på Bandygymnasiet i Nässjö har fått hoppa in som målvakt. När Tim är bortdribblad så gör Alvin en snygg benparad på mållinjen och ser till så Vetlandas målproduktion i andra halvlek hålls på noll.

Efter matchen rungar lagkaptenen Puttes Zigge Zagge så högt att det förmodligen hördes från Råslätt ända ut till Månsarp. Glädjen är naturligtvis stor över att vi lyckats prestera en sådan fantastisk bandymatch i seriefinalen. Vi vill också ge en eloge till våra motståndare som bjöd upp till dans och trots att det gick emot dom rejält i andra halvlek så spårade det aldrig ut utan matchen var välspelad rakt igenom.

Vi står nu på samma poäng som Vetlanda och endast en match återstår i hela serien. Den matchen går, om jag minns rätt, nästa torsdag i Stinsen Arena mot ett annat blått gäng nämligen Nässjö. Månsarps blå eleganter får alltså dra på sig sitt orangea ställ och försöka spela hem en poäng för att ta hem seriesegern. Det hade givetvis varit läckert men jobbet måste göras. Vi hoppas givetvis på ett lyckat resultat men redan nu när lillördag är på väg in i torsdagen så firas kvällens seger med en extremt liten whiskey (Jim Beam) men ändå en god smak av seger.

/Anders