-

Det var fantastiska förutsättningar för en fin match på Tornavallen när vi anlände en halvtimme före matchstart; vindstilla, 15 grader, och sol. Konstgräsplanerna var fina, om än lite vattensjuka i mitten där vattnet från dagens regn ännu inte hunnit sjunka undan. Förutsättningarna för LFF-laget var dock lite sämre; en spelare meddelade sjukdom en timme före match, en annan spelare hade missuppfattat tiden, och en tredje spelare kände sig inte riktigt i form och ville sitta på bänken. Så vi fick kort före match upplysa de sex utespelare som stod till förfogande att de kunde bli mycket springande idag; ett besked som snarare verkade tagga spelarna än att få dem att misströsta. Vi fortsatte på det spelsystem som kommit att etableras i höst, 3 + 3, och valde att börja med en stark försvarstrio. Det gjorde att vi kunna hålla emot Torns offensiva spel samt då och då få till en kontring. Torn fick, trots vårt goda försvarspel, till ett så kallat ”skräpmål”, vilket en stund senare kvitterades av Rayan som påpassligt nätade in bollen på en långpass från en av backarna. Resultatet från första perioden, 1-1, stod sig under hela andra perioden. Till stor del tack vare att två av de spelare som vi inledningsvis inte trodde att vi skulle kunna räkna med, ändå kunde ansluta till matchen. I början av tredje perioden trodde iaf undertecknad att LFFs bitvis fina passningsspel skulle resultera i ett ledningsmål, men det blev precis tvärtom. Torn fick in ett fint mål, och kort därpå (ytterligare) ett ”skräpmål”. LFF kämpade hårt för att få in matchens sista mål, men Torn tryckte då på – till och med ännu mer än tidigare under matchen – vilket resulterade i ett mål och slutresultatet 4-1. LFF kan ändå vara nöjda med att de stod emot ett starkt Torn-lag som var samspelt och hade flera individuellt duktiga spelare. Kanske tredje perioden hade kunnat slutat annorlunda om dagens coacher varit tydligare och mindre rådvilla i de, förhållandevis få, instruktioner de gav till spelarna. Dagens coacher är ändå tacksamma över att en förälder (Robin) kunde avbörda dem uppgiften att avgöra vilken spelare i motståndarlaget som skulle ha det gröna kortet; en uppgift som annars lätt skulle ha överskridit de två coachernas samlade simultankapacitet. Undertecknad glömde bort att utse lagkapten före matchstart, men Cornelius trädde snabbt in och tog på sig uppgiften att vid matchens slut tacka domaren och motståndarlaget för matchen. I samband med detta fick Elias ta emot ett välförtjänt grönt kort från Torn för fint och juste spel. Även Simons insatser bör framhållas; han gjorde genom hela matchen många säkra och fina räddningar. /Måns