Ingen större idé att ens bry sig om att photoshoppa det här som man säger

Jonsereds oldboys lunkade ut på Älvsborgs plast med sedvanlig harmoni i truppen, där de såg motståndarlaget värma upp med Interinspirerade svartblåa tröjor. Medelåldern på motståndarna låg närmare vår målvakts dotter än JIF:s, och nog syntes några i Jonsered nervöst klappa sina mjuka tvättbrädor och fundersamt undra hur snabba de här ungdomarna egentligen var.

Men när matchen kom igång och spelarna från Säveåns sydsida börjat spela sig igenom pressen infann sig ett lugn. Ett så kallat rutinerat lugn som spreds från den snyggare varianten av Oliver Kahn längst bak, genom mittlåset av försvarsbjässar till mittfältets slitvargar och ändå upp till de knivskarpa och hårt arbetande anfallarna. 

Jonsereds spelförståelse och rutin tog död på varje anfall ungtupparna försökte mobilisera och när det väl kom ett avslut stängde målvakten igen likt banken efter 3. Det blev aldrig farligt, och JIF:s äldre kunde välförtjänt hämta andan i solen efter en taktiskt utmärkt genomförd match.