1 - 4

Ikväll svarade IFK Wreta Klosters herrar för sin överlägset bästa 90-minutare hittills under säsongen, i den tuffa bortamatchen mot Skeninge IK, som tidigare under året sett ut som en närmast ostoppbar lagmaskin. Alla bitar föll på plats och alla spelare i truppen var för första gången i det närmaste hundraprocentiga samma dag. Känslan i omklädningsrummet efter matchen var ren och skär glädje! Det är precis det här lagidrott handlar om - att lägga en plan/sätta upp ett mål, TILLSAMMANS sträva efter att uppnå det och sedan att TILLSAMMANS utföra det till 100%, att vinna TILLSAMMANS. Fantastiskt!

Tränarna hade inför matchen lagt pannan i djupa veck och funderat över hur ett Skeninge enligt 3-5-2-modell skulle stoppas på mest effektiva sätt. Fokuset hos de, efter en osedvanligt tuff jobbdag, trötta och halvyrsliga tränarna lades så pass mycket på hur vi skulle jobba i det defensiva och offensiva att fasta situationer glömdes bort. Det var tur att The flying Scotsman frågade om vi glömt något och att ett koppel vakna spelare kunde tala om att nja, mjoe, amen jo det har ni nog kanske gjort. Hur gör vi på offensiva fasta? Under kvällens match lyckades vi nämligen t.o.m. med bedriften att göra ett hörnmål - vårt första regelrätta i år. Mer om det senare.

Vi har de senaste matcherna gjort till en trevlig vana att vara sjukt taggade under matchens inledande femton minuter (från att tidigare under säsongen inte alls varit påställda första kvarten) och kvällens dito var inget undantag. Första tio skapar vi genom ett aggressivt presspel och effektivt passningsspel fyra kvalificerade målchanser. Den fjärde gjorde vi t.o.m. mål på, efter att Jonas Wetterhäll fått bollen centralt utanför straffområdet och lagt ett instick till Jocke Gillner, som i sin tur pangade in bollen via stolpen. Dessvärre ogillade linjemannen målet och flaggade för offside. En för dagen pigg och målsugen Jocke lät sig dock inte nöjas och i nästa anfall small det på nytt. Och som det small! Strax ovanför mittlinjen fick Jocke bollen av tråckel-Carl som för ovanlighetens skull valde en enkel sidledspass. Jocke såg att den inte Usain Bolt-snabbe målvakten stod en liten bit för långt ut för sitt eget bästa, tvekade inte en sekund och drog till. Bollträffen var perfekt och en höghastighetsprojektil med perfekt vinkel seglade i hög fart över målvakten och in i nät. Vilt jubel i Wretalägret!

Wretas tuffa press fortsatte och Skeninge hade väldigt svårt att etablera ett eget spel och skapa målchanser. I 23:e minuten gav de röda spelarnas slit utdelning på nytt, när Rasmus kastade ett långt inkast, som Jocke skarvade vidare till Tage, som på något märkligt vänster hoppade rakt upp i luften, mötte den neddimpande bollen med översidan av pannbenet och lobbade bollen över en chanslös Skeninge-keeper. I samband med målet fick Tage en otäck smäll mot axeln och tvingades till ett byte. Dock är det ju pansar-Tage vi snackar om, så bara några klunkar vatten, några axelrullningar och ett par minuter senare äntrade han på nytt planen och gjorde det han gör som ingen annan - mördade motståndarnas försök till anfall. 

I matchens 30:e minut var det nära att smälla igen, efter en sylvass omställning där vi kom tre mot en, men tyvärr inte lyckades förvalta chansen. Jonas sidledspass mot en helt fristående Carl blev aningen för hård och trots att Carl hämtade upp bollen och spelade in den till Viktor resulterade det inte i något mål. Bolluslingen gick istället strax utanför målvaktens vänstra stolpe. I 37:e minuten var Jocke Jalapeno (ungefär så het var han idag) nära att utöka till 3-0 efter en hörna som slogs till Alex på kanten, som sedan skyfflade in en perfekt boll i straffområdet där Jocke tryckte till på halvvolley med all kraft han kunde uppbåda (och det är ingen dålig kraft). Bollträffen var grym och hur målvakten hann reagera räknas numera till en av de stora livsfrågorna. Det måste ha varit årets räddning på Skeninge IP!

I matchminut 40 hände dessvärre det som inte fick hända. Efter att vi presterat klockren försvarsfotboll hela halvleken fram till dess slogs en studsande slumpboll på djupet mot Skeninges sylvasse forward Ali Sultani. Markus Sundberg, som ikväll måste ha gjort sin klart bästa match någonsin i Wretatröjan (det var ren och skär Hysénklass!), gjorde här sitt enda misstag i matchen. I motljuset missbedömde Markus studsen, hoppade upp utan att nå bollen och seriens skytteligaledare kom helt ren med Dennis och förvaltade friläget på bästa sätt med en vacker lobb in i målet. Ett oerhört tungt mål att få i bakdelen precis innan halvtidsvilan.

I halvtidssnacket fokuserade vi dock enbart på vilken suverän första halvlek vi hade gjort och poängterade hur viktigt det var att vi spelade på precis samma sätt i andra. Detta lyckades vi relativt bra med, även om tempot vartefter sjönk en smula, fullt förståeligt i värmen. Första kvarten ägde vi fortfarande matchen och i den 62:a minuten kom så det förlösande första hörnmålet för året (vi har varit nära många gånger, men inte riktigt fått till det). Adam måttade med millimeterprecision från det vänstra hörnet en drömmacka mot bortre stolpen, dit mäster Claes hade förflyttat sin kropp och när Classe med all sin rutin och sitt vassa huvudspel får ett sådant läge kan det bara sluta på ett sätt. Distinkt och hård nick i backen och upp i nättaket - 3-1! Noterbart är att vi pratar om samme Claes som så sent som i tisdags fällde kommentaren "Jag förstår inte varför vi ska göra vetenskap av att slå en hörna!". Nu förstår du, Classe!

Efter målet hamnade vi i en ca tio minuter lång period där vi p.g.a. trötthet hamnade en aning fel i positionerna, fick lite för stort glapp mellan lagdelarna och inte riktigt lyckades rulla boll utan tvingades slå mycket långt. Vi fortsatte dock att kämpa som tigrar och med lika delar hjälp av oskarpt skytte från våra motståndare, hörnräddande Alex på mållinjen, reflexräddande Dennis på mållinjen och en sjuhelvetes fightingspirit lyckades vi freda vårt mål från ytterligare påhälsning. Istället lyckades vi återta kommandot och var ytterst nära att göra 4-1, när Jocke Jalapeno serverades en smörpass av sin lekkamrat Viktor Davidsson (som svarade för ett piggt inhopp - två om vi ska vara nogräknade), gick förbi sin back och drog en stenhård vänsterslägga med aningen för mycket skruv i bortre stolpen.

Fyran skulle dock komma. Frispark ute vid sidlinjen, 6-7 meter ovanför mittlinjen. Rasmus vänder sig om mot tränarduon, tittar dem pillimariskt i ögonvitorna och undrar lite försynt: "Får jag testa att dra den över målvakten i mål". Två överexalterade tränare svarade utan betänketid unisont "ja" på frågan. Den ene av dem la för säkerhetsskull till: "Dra den mot närmsta stolpen, han står alldeles för långt mot den bortre". Då drar givetvis Rasmus till för kung och fosterland och siktar mot...den bortre stolpen. Hmpf! Bollen seglar i en lika skön bollbana som Jocke Jalapenos vid 1-0-målet och får liksom lite extra skjuts högt däruppe i luften, sänker sig lite lagom sent, tränarduon börjar hoppa omkring trots både träningsvärk efter en stenhård b-lagsbatalj i tisdags på den ene och avslitna ledband i knät efter annan b-lagsmatch på den andre, bollen faller i en brantare och brantare bana ner mot målet, målvakten får på nytt se sig överlistad och bollen går i...ribbhelvetet. Detta gör dock inget, mer än för Rasmus själv möjligen, eftersom en för dagen jättepigg varanödla (återfinns till vardags i en glasbur på Fenomenmagasinet - åk och titta på honom!) till Wretaspelare dök upp på returen och resolut förpassade bollen rakt upp i nättaket. Rodrigo Valladares har på allvar presenterat sig för de breda massorna, gott folk! 

Slutresultatet skrevs till 4-1, efter en rakt igenom fantastisk match från vår sida. Så mycket närmare perfektion än såhär går det inte att komma. Alla 14 Wretaspelare som deltog förtjänar beröm, beröm och åter beröm för sina insatser och egentligen känns det fel att lyfta fram någon spelare före någon annan, men det måste ändå göras. Det var en kille som stack ut lite extra från mängden och det var mittbacken Marcus Sundberg. Vilken gigant! Det går inte att beskriva Sundbergs match idag på ett tydligare sätt än att återigen etikettera den med "Hysénklass" (hoppas att alla läsare förstår vad det innebär).

Tack för showen grabbar - ikväll är ni kungarna från Kungsbrohov!