2 - 2

METAMORFOS 

metamorfås l. me1-, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er. (i vitter l. vetenskaplig stil) förvandling från ett tillstånd till ett annat l. till ngt nytt, omgestaltning, omdaning, omskapning; mer l. mindre fullständig förvandling av en persons karaktär, utseende, beteende, omständigheter o. d. Undergå, genomgå en (fullständig) metamorfos.    

En solig och lite småblåsig vårdag (!) på konstgräset vid Anders Ljungstedts gymnasium skedde det som Wretaorkesterns dirigenter väntat på sedan Danske Bank Cup blåste igång för lite drygt en månad sedan. Äntligen svarade IFK Wreta Klosters herrlag anno 2018 för TVÅ bra halvlekar i en och samma match!  

Besökande Åby IF hade innan dagens drabbning gått som tåget i gruppspelet och sopat rent - 12 poäng av 12 möjliga. Idag gick guppvinnarna dock lite halvt på pumpen, när vi lyckades snuva dem på två av de tre pinnar de säkert hade räknat med att få vända hemåt med. Att jämföra dagens Wretainsats med föregående helgs är som att jämföra Helan med Halvan, David med Goliat eller Manchester United under sir Alex med Manchester United under Mourinho. Som dag och natt.  

Idag fick den fåtaliga publiken se ett hungrigt Wreta, ett LAG bestående av elva individer som hade bestämt sig för att från matchminut ett ställa upp för varandra, offra sig för varandra och göra allt som stod i deras makt för att få stormakten Åby på fall. Det var till och med så att alla våra hörnor slogs med god precision idag, bara en sådan sak... Första kvarten-tjugo såg vi förvisso lite smånervösa ut med bollen och några lite väl enkla misstag gjordes. Bland annat gav vi bort tre-fyra höror på ett alldeles för billigt sätt. Det var just på en sådan hörna 0-1 kom efter ca kvarten spelad. Jonas Wetterhäll, som längre in i matchen nickade bort allt som kom i hans väg framför eget mål, missade den här gången aningen i positionsspelet och en kvick bortaspelare kunde sprinta förbi Jonas och skarva in bollen via kapten Bjälmén och in i mål.  

35 minuter in i halvleken kom tvåan. En boll i djupled och en trixig högerytter gjorde att vi hamnade lite fel i positionsspelet runt den egna straffområdeslinjen och kom lite på mellanhand, vilket Åby inte var sena att utnyttja. En snygg upprullning, där bollen gick som på ett snöre mellan tre spelare, och ett resolut och välplacerat skott från 16 meter senare och 0-2 var ett faktum. Dagens Wretalag var dock som sagt något helt annat än det vi såg förra helgen. Att hänga med huvudet fanns idag inte på kartan, utan istället knöt alla högernäven och började jobba ännu hårdare. Med bara minuten kvar innan halvtidsvilan tappade Rasmus Brolin boll på mittplan, vann resolut tillbaka den, tog några rejäla kliv framåt i banan och släppte med perfekt tajming ut bollen till höger i offensivt straffområde, där en för dagen oerhört löpvillig Marwan Hanna kom forsande. Marwan tvekade inte en sekund när han med en skön sträckt vrist klippte till bollen på ett tillslag och fick se den passera under motståndarmålvakten och in i nät. Ett oerhört skönt mål att ha med sig till halvtidssnacket.  

I halvtid gjordes tre byten, då Classe Elebring, Alex Schoug och Pierre Sundin äntrade scenen. Det gjorde de med den äran och svarade för lika stabila insatser som sina företrädare på respektive position. Idag var det av underordnad betydelse vem som startade, vem som satt på bänken och vem som spelade var. Alla fjorton hade bestämt sig för att göra en kanoninsats för laget.  

Fem minuter in i andra halvlek valde vi att utnyttja vår bonusstraff och den förvaltade Carl Nystrand, för dagen aggressiv bollvinnare och konstruktiv bollkonstnär i ett på innermittfältet, på bästa sätt till 2-2. Efter det böljade spelet fram och tillbaka och lägen skapades åt båda håll. Andra halvleks presspel, hur vi jobbade tillsammans 3-4 gubbar ända till dess att vi erövrade bollen, var en fröjd att se. Här förtjänar Nimal Kailasanathan (lika ettrig som vanligt och mer positionssäker än någonsin), Marwan (grymt slit och fantastiskt defensivt ansvar), Markus Sundberg (kung på mitten) och tidigare nämnde Carl lite extra beröm, även om samtliga gjorde det riktigt riktigt bra. Sista tio minuterna tappade vi en aning i koncentration och positionsspel och det osade katt ett par gånger i eget straffområde, men med turens och framförallt en storspelande Danne Johansson hjälp lyckades vi hålla rent.  

Med fem minuter kvar kom sedan den gyllene chansen, när Jonas i en omställning från mittplan helt på egen hand sysselsatte två stackars motståndarbackar, tryckte undan dem och sprang ifrån dem in i straffområdet och lossade stora kanonen. När stödjebenet sattes ner i backen och pendeln bakåt med högerbenet påbörjades kände nog alla runt planen att "nu blir det mål!", men dessvärre fick Jonas lite bakåtlut på överkroppen och bolluslingen passerade någon halvmeter över det högra krysset. Fem minuter senare kunde två lättade Åbytränare skaka hand med två nöjda Wretatränare.  

Den här matchen var inget annat än en omdaning, en total förvandling. Från att ha varit ett lite småängsligt fotbollslag med halvhjärtad inställning, dålig rörelse och kapabelt att endast göra en bra halvlek per match gick vi idag till att vara ett positionssäkert, helhjärtat kämpande kollektiv, med löpvilliga spelare som öppnar ytor för varandra, som orkar och vågar fylla på framåt när tillfälle ges och som inte tvekar när målchanserna uppstår. Stort beröm och all heder till alla er som var med idag, i det som i historieböckerna kommer att omnämnas som den legendariska metamorfosen på Ljunkan!