1 - 2

45 minuters biltur från Vaxö IP senare och vi möttes av “femmans” charmigaste gräsplan, samt vårt klassiska derbymotstånd Roslagskulla. Och i vårsolen blev det en match att minnas, inte nödvändigtvis för att spelet var bländande.

I nybyggda omklädningsrum utan, för stunden, fungerande vatten laddade ett frånvarodrabbat IFK inför årets charmigaste bortakamp.

För dagen saknade vi målvakt med seniorrutin, två ordinarie mittbackar samt en tongivande innermittfältare. Detta innebar att tränare Berglund fick kalla in målvakt Alexander Gustafsson samt mittfältarna Herman Nou och David Alm, alla födda -02. Något som skulle lyfta oss, visade det sig.

Matchen börjar trevande, hemmalaget “Kulla” med publiken i ryggen fick till de första allvarliga chanserna medans de vitklädda “Kamraterna” fick slita för att försöka få till något slags lir på backen. Det visade sig svårt, istället flöt spelet över till något “gräsligt”.

Domherren för dagen var tydlig redan från början att det var fysiskt spel som skulle få råda, detta blandat med längre bollar och sneda studsar gav matchen en stämpel som “gräsrotsfotboll”. Dessutom i den idyll som Lötvallen faktiskt är.

Innan vi gick till halvtidsvila skulle Vaxholm ha hunnit etablera sig i matchen, rensat bort en hörna från mållinjen samt hotat att själva spräcka nollan så pass mycket att Sebastian Grulls skott från 30 meter letat sig in i ribban, ner på linjen (eller till och med förbi), och in i målvaktens famn.

Båda lagen pustade ut när halvleksvisslan kom, taktiken skulle nämligen behöva ändras.

Halvtid: 0-0

Instruktionerna var lika tydliga som enkla, grundläggande som ovanliga. Lägg längre bollar, vinn fler närkamper och gör mål.

Sällan har vi bestämt oss i halvtid för att kriga till oss en seger, men det gjorde vi nu.

Och bra ska det börja, IFK vinner boll på offensiv planhalva. Väl där hittar Niklas Holmström sin kollega Sebastian Grull som vänder och vrider på en femöring för att tillslut hitta ett skottläge med högerlädret. Från 25 meter glider bollen genom fingertopparna på Kullas keeper.

47' 1-0 Sebastian Grull (Niklas Holmström)

Sedan fortgår matchen som förut. Dock med en större press gentemot domaren som tvingades ta beslut i flertalet hårda närkamper. Spelarna skrek, bänken skrek och publiken skrek. Derbykänslan i skärgården var på topp.

Det blev inte lugnare av att “Kulla”, till hemmapublikens stora jubel, skruvar in en frispark från långt ut till vänster.

75’ 1-1

IFKs miner blev aningen dystra efter att försvarsmässigt gjort en nästintill prickfri match.
Då kliver dock Grull fram igen, på frispark. Från nästan exakt samma plats som det första målet gjordes ifrån.

Trasan flög in i exakt samma kryss. Vackert.

78' 1-2 Sebastian Grull (Frispark)

Klockan tickar på och tillslut kom jublet från bortalaget. Vi hade genomfört den plan vi i halvtid bestämde oss för, på ett underbart sätt. En krigarseger.

Fulltid: 1-2

Tack till domartrion, Roslagskulla samt publiken för årets charmigaste match!

Vi är åter på vinnarspåret, med 3 poäng upp till serieledande Erikslund KF som vi nu möter redan på onsdag.

Noterbart är att vi har 3 debutanter i laget, varav en i “kassen”. Och en medelålder i laget på 20,75 jordsnurr. Vilka ungdomar vi har i denna klubb, bra kommer det att bli.

Forza Vaxholm!

Läs Kanalens artikel här!