All Star Team Herrar

Bosse Backlund har varit Moras Mr Fotboll. Inte bara som spelare och ledare utan också som en social medelpunkt. Familjen Backlunds hem (framförallt köket ) stod alltid öppet för hungriga spelare.

Bosse Backlund är en välkänd ledargestalt i Mora IK:s fotboll.

Han var också en bra spelare, fanns med i det lag som avancerade till div. III.

Och han ledde tillsammans med tränaren Lasse Ericson det lag som hittills nått största framgången på seniorsidan, spel i div. I, näst högsta divisionen åren 1986-87.
Idrotten går som en röd tråd genom familjen. Pappa Nils var ledare i klubben, sonen Daniel spelade hockeyn i bland annat TV-pucken. Vi tycker därför att Bosse är speciellt lämpad att för jubileumsbokens läsekrets göra sitt eget »All Star Team« genom åren, alltså de bästa spelare han sett och jobbat tillsammans med.

Han väljer att forma sitt »Dream Team« enligt 4-4-2 modellen.

Målvakt: Tomas Nilsson

• Ingen tvekan där, säger Bosse. Tomas var stor, kraftig och orädd. Han kom till oss från Färnas och lämnade oss för AIK. Tomas hade bra konkurrens i laget. Dan Granström, pappa till hockeyspelaren Jonathan elitseriespelare i Mora IK och Brynäs), kom till oss från Hammarby, med meriter från J-landslaget.

Höger ytterback: Perra Danielsson

• Han spelade också ofta mittback, men här sätter jag honom som ytterback. Han var bland de tuffaste man kunde möta. Det minns säkert Anders Grönhagen när han i Sundsvalls dress ställdes mot Perra. Anders fick kliva av efter sextio minuter. Ännu värre tyckte gamle VM-hjälten Kenneth Andersson att det var. När han spelade i Eskilstuna fick han nog efter att ha spelat mot Perra. »Den djäveln skulle tydligen döda mig«, stönade Kenneth. Bytte kant och ställdes då mot Per Dalebjer. »Det blev ännu värre«, sade Kenneth. Perra Danielsson gick sedan till Brage för fortsättning i Landskrona Bois.

Mittback: Stefan Nilsson

• IFK Moras bäste spelare någonsin, enligt mig. Domprosten Clarences son Stefan kom till oss från Sirius och spel i allsvenskan. Stefan hade allt, jag bedömde honom som bland de fem bästa liberos som fanns i Sverige. Mycket intelligent i spelet och en udda, fin kille som människa. Genom Lasse Ericsons försorg fick vi honom hit till Mora, det är jag väldigt glad för.

Mittback: Conny Larsson

• Honom fick vi från Våmhus. En tuff-jäkel. Snabb och hård. I man-mot-man fanns det ingen som sprang ifrån honom. Han rörde aldrig en min. Han lämnade oss sedan för Brage.

Vänster ytterback: Ola Blumenberg

• En av tre Oxbergbröder. (Det fanns alltså bra Oxbergbröder inte bara på skidor) Ola, Max och Jan. Max spelade också en säsong i Mora. Ola var en komplett, modern back. Han for fram som en raket efter vänsterkanten, han skötte rubbet. Naturligtvis fick storklubbarna upp ögonen för Ola. Han hamnade i Hammarby och så småningom i Sundsvall, allsvenskan i båda föreningarna.

Mittfält: Björn Helgesson

(sonen Mattias är landslagsman i innebandy, spelar för Falun).

• Björn kom till oss från Sälen. Jobbade utav helsicke och hade ett bra skott. Speciellt då han kom från vänstersidan in mot straffområdet och sköt. Han hade en förmåga att »lägga sig i« då han mötte höga bollar. På så vis sköt han sällan över.

Mittfält: Torbjörn »Tjoppen« Westerling

• Började som mittfältare men kunde också användas som mittback. En stor ledargestalt i laget som jag haft mycket glädje av. Tillsammans med Stefan Nilsson vår främste spelare i mina ögon. Alla här i Mora känner till »Tjoppen«.

Mittfältare: Göran Albinsson

• Kom från Oxberg. En slitvarg med ett bra skott. Försvann sedan till Brage och Brynäs (i allsvenskan).

Mittfältare: John Gannon

• Kom hit som väldigt ung, men hann uträtta mycket. Spelade sedan i Pre¬mier League, i Wimbledon. Blev utsedd till matchens stjärna i en match mot Liverpool. Han kunde vara litet trög emellanåt, men samtidigt en slitvarg som jobbade och sprang. Jag kan berätta att i vår jakt på engelska spelare var vi bland annat i kontakt med Roy Hodgson. Han såg en lista med lediga engelska spelare. Lycksökare, sa Roy och strök allihopa. Vi tog också hjälp av Bob Houghtons pappa, men det var Dave Basett, manager i Wimbledon som till sist kunde hjälpa oss.

Forward: Lars »Laban« Persson

• En kvick spelare, snabb som blixten. Här var det inte många som hann med. Han värvades så småningom till AIK av Roffe Zetterlund.

Forward: Steven Payne

• Han var 16-17 år när han korn hit. Kvick och rapp med en riktig vänsterslägga. Fanns med i det lag som gick till JSM-final. Värvades av Lennart »Liston« Söderberg till Gefle.

På avbytarbänken:

HALLDOR BJÖRNSSON: islänning som spelade en säsong. Stark mittfältare.
BILL FREDRIKSSON: stark forward.
KAJ-BERTIL ANDERSSON: en mycket bollsäker mittback. Lillebror till KAJ-EVERT ANDERSSON som jag sett för litet, men som kanske var ännu bättre.

Dina tränarfavoriter i IFK Mora. Vilka har varit bäst?

1. LASSE ERICSON: Outstanding som nummer ett. Lasse är en vinnare. Som spelare en stenhård vänsterback, här kunde det smälla. Som tränare var han noga med att spelarna skulle förstå att här fanns det inga genvägar. Införde pulserad träning, med träning fjorton dagar i sträck, sedan en vecka »vila«.
   
   
2. JOE HOLEY: Det kanske kan tyckas märkligt att jag håller honom så högt, han lämnade oss redan efter fyra månader. Men han var en fantastisk analytiker, ja en analytiker av guds nåde. Men han kunde också ha sina egenheter. När vi mötte Brage och låg under med 0-5 och gjort våra byten fick han för sig att ta bort en spelare i laget. Vi skulle alltså slutföra matchen med tio man, trots att vi inte hade någon skada. Aldrig i livet att jag går med på det, sade jag. Holey hade bland annat varit coach för Sudan och varit med vid OS i Miinchen 1972. Har även tränat norska Molde.
   
   
3. MATHIAS TOTH: ungersk landslagsman. Gjorde revolution i Mora genom att införa träning tre gånger i veckan. Förut hade det bara varit tisdag och torsdag. Var med om att föra upp oss i div III. Kunde vara frän i tonen om vi missade en bra målchans »min mamma kunde pissa in bollen«, sade han.
4. PETER ANTOINE: »Tysken« som senare blivit berömd i diverse teveprogram. — Tja, säger Bosse och ler. Det finns säkert mycket att säga om Peter. Hans språk var speciellt. Men en sak är säker. Han brann för sin idrott, han var väldigt arbetsam och ställde alltid upp. Det var inga problem, han kunde börja sin arbetsdag klockan åtta på morgonen och hålla på till nio på kvällen. Men som sagt, han var väldigt speciell.
5. SID HUNTLEY blev kvar i Mora efter karriären. Han var väldigt professionell och det gav resultat. IFK Mora har alltså haft en rad duktiga tränare. Vi glömmer givetvis inte heller BJÖRN BETTNER, även om han inte platsar på Backlunds fem i-topp. Bland ledare som betytt mycket i IFK Moras fotbollshistoria vill Bosse Backlund speciellt framhålla LASSE WILHELMSSON.
6. Ledartraditionen förs vidare av TORBJÖRN SCHEDVIN, som varit verksam inom fotbollsklubben i cirka 25 år. Först som spelare och numera som A-lagstränare.

                                                                                              Skribent: Stellan Kvärre