Niclas Andersson förlänger med Hagfors IBS

Årets säsong är det sjunde, och tredje i rad, som Niclas Andersson, 35, är huvudtränare för Hagfors IBS A-lag, och vi kan nu meddela att han kommer fortsätta i den rollen ytterligare en säsong.

Det var till säsongen 2013/14 som Niclas Andersson flyttade till Hagfors i samband med att han fick på innebandygymnasiet. Han kom då från några år som tränare i Norge med en kort avstickare i Schweiz samt förstås tiden som A-lagstränare hemma i Karlskoga IBF.

Det blev då fyra säsonger i Hibs med två allsvenska kval, bland annat med en "kvalfinal" mot Lillån, samt två SM-kvartsfinaler på juniornivå som främst meriter. Därefter följde uppdrag i Hagfors IF Uddeholm och Skoghalls IBK innan han återvände till Hibs inför säsongen 2021/22.

Då blev det som bekant serieseger och en ny "kvalfinal", denna gången mot Skoghall. Ifjol byggdes truppen om och nytt kontrakt säkrades. I år har den senaste versionen av Hibs A-lagstrupp tagit stora kliv och med en omgång kvar leder man serien och har allt i egna händer kring både att vinna serien och säkra en playoffplats.

Först och främst, roligt att du blir kvar en säsong till i klubben!
- Ja. Riktigt kul! Det här är en förening som man mår riktigt bra i just nu.

Det blir en säsong till i Hibs, din åttonde totalt, det har gått drygt elva år sedan du höll din första träning med Hibs A-lag i Asplundshallen (!). Givetvis har mycket hänt sedan dess, men vad skulle du säga är skillnaderna för/på tränaren Niclas 2013 och 2024?
- Haha. Ja just ja. Gamla klassiska Asplundshallen. På den tiden var de första försäsongs-veckorna ingen lek! Det har allt hänt en del på de här åren. För min egen del såg jag nog mig själv mest som tränare när jag flyttade hit. Nu identifierar jag mig mycket mer som ledare. Jag tror jag är mer balanserad nu och bättre på att prioritera vad som är viktigt i mitt ledarskap.
- Jag har haft turen att ha väldigt bra kollegor här, inte minst i Thomas Eriksson, så jag har självklart växt när det kommer till både taktik och träningsmetodik. Den kunskapen har nog gjort mig tryggare i mitt ledarskap och sådant hoppas jag även smittar av sig på gruppen.

Sju säsonger i Hibs, vad har klubben kommit att betyda för dig?
- Sju säsonger är ju långt mycket mer tid än jag spenderat i någon annan förening. Visst kommer jag alltid vara karlskoging i hjärtat och det kommer alltid vara i Karlskoga IBF jag fick chansen att starta min tränarbana, men jag har svårt att se att någon förening kommer kunna påverka mig mer än vad Hibs gjort. 
- Jag har haft ynnesten att göra flera jäkligt häftiga resor med både USM-, Jas- och A-lagen här, i alla möjliga olika tappningar. Alltifrån när A-laget skulle bygga nytt och hänga kvar i division 1 både hösten 2013 och 2022, till hur vi var med och slogs om avancemang både 2016 och 2022, samt alla framgångar med juniorerna, till exempel Innebandyfesten med 06:orna i våras.
_ Alla de här minnena har man ju fått dela med människorna i och runt föreningen. Det är det som gett mig allra mest. Det går inte att överdriva betydelsen av att få dela sådana här upplevelser på en liten ort.
Att det finns en sådan sammanhållning mellan seniorlag, publik, knattelag, funktionärer, you name it… Att känna att vi tillsammans är riktigt bra på någonting, det känns meningsfullt på riktigt.

Du har ju också kommit att bli hagfôrsing under åren, hur känns det som karlskoging?
- Ja, de viktigaste förändringarna har ju skett utanför innebandyhallen. Jag flyttade hit ensam, men lever nu med en fantastisk sambo och två underbara döttrar i ett stort hus nere vid sjön. Att det kunde kännas så självklart att landa i Hagfors… Nej, det hade jag väl inte kunnat föreställa mig 2013. Haha. Men människorna är lika fina här som längs E18. Karlskogingen trivs fint!

Om vi går över på innebandyn. En seriematch återstår och det finns en serieseger inom räckhåll. Vad säger du om årets säsong?
- Målsättningen var att klara kontraktet. Mer än så visste vi varken om oss själva eller om serien vi hamnade i. Så när vi väl summerar och gör bokslut, kommer säsongen vara en framgång hur vi än vrider och vänder på det.
- Men det är klart att det initialt kommer bli väldigt mycket lättare att känna så, om vi även tar en playoffplats, nu när den ändå finns inom räckhåll.

Framförallt imponeras man över lagets defensiv. Vad har gjort att ni kunnat höja den så pass mycket jämfört med ifjol?
- Vi har valt att våga spela ett lite mer proaktivt försvarsspel i år. Skapat flera jobbiga situationer för motståndarna, snarare än att vara rädda för att blotta oss. Med det kommer också ett jättestort ansvar för spelarna, vilket de svarat upp mot på ett jättefint sätt. Varenda spelare har accepterat sin roll och jobbet de behöver göra. I år har vi inte en enda fripassagerare som fuskar eller tappar fokus. Det är snarare så att de spelare som tidigare kanske setts mest som lirare, är de som gått allra mest i bräschen och tar störst ansvar defensivt nu. Dessutom har vår sportgrupp gjort ett grymt jobb med vilka karaktärer (inte bara egenskaper) man värvat in.
- Allt det här, plus två ruskigt bra målvakter, har gjort att det byggts upp en jäkla stolthet i att inte släppa in mål. Det har blivit en allt tydligare identitet för gruppen att sälja sig jäkligt dyrt.

Vilka spelare tycker du tagit stora kliv under säsongen eller gjort bra insatser, men som kanske inte fått så mycket uppmärksamhet?
- Måns Michelsson, series bästa defensiva spelare, är ett exempel. Wiggo Vestlund är väl också i toppen på den listan, utöver alla hans offensiva egenskaper.
- Pontus Gustafsson, som stått för en makalöst hög lägstanivå nu efter knäskadan. Hans jämnhet i plus/minus-statistiken har jag svårt att se att någon spelare i serien toppar.
- Alexander Bergströms kliv från i fjol och ansvaret han tar, har också varit helt avgörande för oss efter att Jesper Karlsson lämnade i fjol.
- Det finns hur många exempel som helst. Kanske lite tråkigt “laget före jaget-svar”, men vi har ju i ärlighetens namn också tagit oss hit just tack vare en säck betongsand, snarare än två-tre diamanter.

Du har ju även hand om JAS-laget tillsammans med Janne Westerlund. Två matcher kvar, vad tror du om era chanser att ta en playoffplats och sedan då även en plats till slutspelet i Uppsala?
- Juniorerna har riktigt bra chanser. Utmaningen är att navigera genom tuffa veckor av högintensiva träningar och dubbla matcher varje helg.
Jämför man Jas-laget mot motståndarna i serien, vet vi att vi har goda chanser att gå långt. Men playoffbaserat på bara en enda match är såklart lite lurigt. Det blir definitivt en match som Hagforspubliken inte vill missa!

Nu är ju förstås det lite avhängt vilken serie A-laget är i, men vad hoppas du att ni som lag ska bli än bättre på till nästa säsong?
- Bra fråga. Vi tar gärna in tips från allmänheten! (skratt) Skämt åsido. Det är svårt att avgöra innan vi vet hur det gick och innan vi gjort en ordentlig utvärdering. Det defensiva spelet är åtminstone det vi utvecklat mest i år, så jag tror att den största potentialen finns i anfallsspelet nu. En bra offensiv är också det som tar mest tid att utveckla, så det är inget att ha panik över. Min känsla är att vi har prioriterat träningstiden ganska bra i vinter.

Avslutningsvis, hur går det för Karlskoga i playoffet till division 1?
- Inte ska de väl kunna rubba Arvika… Egentligen. Men som alltid, större mirakel har ju skett. Skattkärr skulle ju till exempel ha dansat hem playoffet i fjol, men det är svårare än man tror. Jag hoppas Karlskoga kan pressa Arvika till tre matcher.