1 - 2

Vi inleder matchen helt okej och bevisar återigen att vi, spelmässigt, absolut inte har något att be om ursäkt för på denna nivå. Utöver det så skapar vi också 2-3 vassa målchanser. Dessvärre blir vi återigen brutalt straffade på en fast situation. Deras lagkapten får alldeles för ohotad knoppa in 0-1 efter 21 minuter från en korridorfrispark. Efter detta hamnar vi i en mental svacka och får vara nöjda att det bara står 0-2 i paus. Det andra målet är ett mönsteranfall längs vår vänsterkant.    I paus försöker vi gjuta mod i elvan och påminner om den kvalité vi har när vi presterar som vi kan. Självklart så känner vi ju också att ett reduceringsmål gör att vi verkligen är med igen.    Om det är vi som är bra eller om Timrå omedvetet drar sig tillbaka låter vi vara osagt. Men i andra dominerar de våra eftertryckligt utan att vi för den sakens skull släpper till mer än ett fåtal kontringar. Vi saknar dock lite spets i de avgörande lägena för att profitera på dominansen. Med kvarten kvar kommer dock en hoppingivande reducering när debuterande Johan Östensson, på en stickare, rundar målvakten och placerar in lädret trots snäv vinkel. Vi fortsätter sedan oförtrutet och kastar upp allt för att forcera fram en kvittering. Men trots några lägen och nästanlägen så står sig resultatet tiden ut.   Känslan efter matchen är att vi var förtjänt av ett oavgjort resultat. Men samtidigt ska vi komma ihåg att vi bör vara glada att underläget inte är större efter första halvlek. Med det sista i åtanke så hoppas jag att vi släpper besvikelsen fortast möjligt och tar sikte på nästa hemmamöte. Redan 19:00 på fredagkväll står nämligen ytterligare ett IFK (Umeå) för motståndet.    Några sköna glädjeämnen, utöver andra halvlek, tar vi ändå med oss. Vi hade ett antal unga debutanter som alla skötte sig bra. Men målskytten(!!) Johan Östensson förtjänar verkligen ett extra omnämnande. Mycket kloka och välavvägda beslut kryddat med ett vackert mål. Han växte också ju längre matchen led vilket verkligen bådar gott framöver. Frans Erikssons inhopp efter sin långa frånvaro imponerar också. Han kommer in direkt med pondus och är resolut i närkampspelet när vi behöver det som mest. Rami och Tobbe F får också en extra klapp på axeln för fina insatser av undertecknad. Nu väntar, som vanligt, ny träningsvecka innan alltså Umeå besöker Skyttis. På återseende!