- 1

Ja det var sista träningsmatchen, innan seriepremiären nu på söndag. Matchen blev ju en märklig tillställning, vi hade ju ingen målvakt till denna match och ställde således Flisan i första och Helena i den andra halvleken i mål (till deras stora förtret), och de gjorde vad de kunde. Men det var inte målvaktspelet vi skulle fokusera på. Vi använde oss av två spelsystem i denna match fördelat på de två halvlekarna, jag slängde/flyttade runt spelare på lite olika positioner, (vilket inte är så roligt för de spelare som blir drabbade) det som var intakt under matchen var våran backlinje. Slutsatsen blir att vi kommer inte att spela 442 som vi gjorde i första, utan hålla oss till 451 eller 4231 som man kan kalla det också. Vi blir tätare bakåt och ligger närmare i lagdelarna med 4231. Understödet blir effektivare samt att det spelbara och passningsbara avstånden hamnar mer rätt utan att ta energi från oss. Jag fick även positiva svar ifrån några spelare, som spelade på nya positioner i andra halvlek, och jag känner mig till 95% säker på hur vi ska starta i premiären mot Gilleby/Stala på söndag.

Om vi ska ta med oss något från matchen mot VFK, vad skulle det vara? Jo att det krävs alltid hårt jobb oavsett motstånd, man måste vara villig att ta stryk, fotboll tittar man inte på som spelare, man deltar, aktivt, hela tiden. Uppfyller man inte de kriterierna så försätter man laget i en massa knepiga situationer. Vi gjorde det väldigt lätt för VFK i första halvlek. Nu var det inte så att vi var så dåliga så att VFK kunde vinna, de var duktiga, särskillt Emelie Andersson, vet inte hur många hon gjorde, men hon satte en drös. Deras backlinje var också skarp och där tycker jag att mittbacksparet dominerade. Andra halvlek gör vi mycket mera av det som krävs, vi kliver in framför, vi vinner nickdueller, vi tar tillbaka förlorade bollar, vi skapade flera farliga chanser. Jag ser fram emot premiären och skadefria målvakter.//Uffe