1 - 1

Ett skönt duggregn mjukade upp en hård plan i Vankiva och gav spelarna lite extra syre. Det var en trevlig kväll för fotboll på Vankiva IP.

Lagen styr spelet i en varsin halvlek och att dela på poängen är rättvist. Första halvlek är det Farstorp som håller i taktpinnen med ett kontrande Vankiva i ryggen. I trettionde matchminuten tilldöms Farstorp en straff efter hårt spel av Vankivaspelarna i eget straffområde. Daniel "LillDeponi" Edvardsson stegar fram och lägger behärskat bollen i mål. I det här läget av matchen har Farstorp bud på fler mål efter att ha skapat flera heta chanser. Ett måls ledning håller sig dock till halvlek.

I andra halvlek blir matchbilden den omvända. Vankiva flyttar fram sina positioner och genomför några lyckade byten. Farstorpspelarna får allt mindre tid på sig och lyckas sällan etablera något längre bollinnehav. Kvitteringen dröjer till mitten av andra då Vankiva lyfter in en av sina otaliga långbollar i Farstorps straffområde. Nick av en hemmaforward i mål, precis före en utrusande Conny Jeppsson. Farstorp skapar några halvchanser men är aldrig riktigt nära i andra halvlek att återta ledningen. 

Jag tycker att Farstorp i de senaste matcherna höjt sitt spel ett par nivåer. Vi vågar hålla mer i bollen har blivit giftigare framåt. Försvarsspelet har blivit aggresivare med en högre lägstanivå. Med tanke på att Järkeborn inte spelat de sista matcherna är det ett mycket bra betyg för backlinjen.

Matchens stjärna ger jag till Mikael Nilsson som spelade tryggt och moget på sin ytterbacksplats. Han har alltid velat vara med i anfallen och skillnaden idag var att han tajmade sina eskapader oklanderligt. Lagom är bäst.
Delar även ut ett plus till Björn Karlssons lungor. Det måste vara jättejobbigt att finnas till i den ständigt springande kroppen.

// Pontus #25