0 - 4

Säsongens tionde trepoängare inkasserades under fredagskvällen då T/L gästade Sönevallen. Vi kan börja med att berömma hemmalagets fantastiska anläggning, som enligt min mening är en av de finare häromkring! Gräsmattan var i perfekt skick vilket lockade spelarna till att rulla boll i den varma sensommarkvällen. Sönevallen som för övrigt, enligt David, endast ligger 100 meter ifrån Vänern. http://maps.google.se/ avslöjar dock att David gör bäst i att vara mittback och inte "avståndsbedömmare"... 

Matchen började med en furiös press från bortalagets sida under den inledande kvarten. Vi hade gett oss den på att visa vad vi kan och få med tre nya poäng hem. Kanske gick det lite för lätt i början, trots att det inte resulterade i något mål. Bland annat brände undertecknad ett friläge efter att Jeppe slagit en djupledsboll. Emil hotade ständigt med sina djupledslöpningar och kanske körde vi fast just med att slå bollar på vår ständigt löpvillige anfallare. Vi blev för enkelspåriga i vårt tänk och det mesta gick genom Emil. Efter cirka tjugo minuter kunde hemmalaget andas ut något och fick upp fler bollar via mittfältet. Vi blev för långa i laget med fyra backar och sex anfallare som bara väntade på en djupledsboll. Söne hade dessutom en kalaschans att ta ledningen men firma Oscar & Bjelk lyckades efter lite flipperspel på mållinjen avvärja. Vi fortsatte dock att skapa chanser med flera skott från Bjelk och Jocke och i slutet av halvleken fick vi utdelning efter att Jocke hittat Emil med ett perfekt avvägt inlägg, som Emil nickade in. Det var precis lika snyggt som oväntat. Grabbens första nickmål i karriären var ett faktum. 

Andra halvlek var, som en av våra spelare uttryckte sig, "en enda lång väntan på 2-0-målet". Vi skapade en rad mer eller mindre klara målchanser. Frilägen, distansskott och volleyförsök men det dröjde ända tills 80:e minuten i den förlösande tvåan kom. Melle skarvade snyggt ut, med ögon i nacken, till en fristående underteckand som enkelt kunde placera in bollen i bortre burgavel. Det var en lättnad de luxe! Därefter byttes "Vedumsdödarn" Hjalmar Strömfeldt in och på tio minuter låg han bakom såväl trean som fyran. Först fixade han en straff som Melle säkert satte, därefter assisterade han Jonte som satte punkt för matchen. Grymt bra inhopp återigen av den unge pôjken!! 

Mattias Karlsson. Herregud vilka lägen! Men bolluslingen ville verkligen inte in. "Matte-magi" som enligt honom själv förr var en mer eller mindre notorisk målskytt får träna frilägen på kommande träningar. MEN, det är lätt att raljera och skämta om missarna. Nämnas bör att han sliter som ett djur på matcherna och skulle han bara få in bollarna, ja då ser det bra ut...

Många plus idag. En laginsats och det kommer visa sig under hösten att vi har en bred trupp. Till matchen saknade vi 5-6 spelare som var med under vårsäsongen, ändå ställer vi upp med ett riktigt starkt lag. Jag tror dessutom att glädjen vid sidan om smittar av sig på spelet och resultaten! 

Som sagt plus till hela laget men jag vill ge ett extra plus till Jonte Strömfeldt som visar att gammal är äldst. Om han nu är det Jeppe? Han går in och spelar enkelt, släpper hem till mittfältare och självklart pillar han in en balja. Spelsinnet blir aldrig för gammalt!

Nu blickar vi framåt mot fredagens hemmatmatch mot Saleby, och vår fortsatta strävan efter att komma två i serien! 

Väl mött supportrar!

Laget mot Söne:

                      Anders

     Bjelk    Peter    David    Oscar

    Matte    Anton    Jeppe     Per

                      Jocke

                      Emil

Jonte

Viktor

Krille

Hjalmar

// Per