1 - 3

Då var bilorienteringen till nya bortaplaner igång igen, här gäller det inte att köra fortast utan att ta rätt vägval för att vinna.

Ulvåkers arena heter Åbrovallen och imponerade verkligen på oss lantisar, fina planer och egen hall. Vi fick lära oss att Ulvåker huserat många år i div 2 på nittiotalet men har dalat ända ner till div 5 innan återtåget startat igen

.

Till matchen.

Ulvåker satte högsta fart från start men Pierre C lyckades med lite krångel nicka in första hörnan efter drygt 5 minuter.

Ulvåker kvitterade efter lite försvarsstrul (eller skörden av deras höga press?) och Pierre C nickade in en frisparksretur, allt inom 20 minuter.

Ulvåker hade sedan mängder med hörnor och stort spelövertag utan att få in bollen, mycket tack vare att starkt försvarsspel över hela planen av EFFK.

1-2 stod sig halvleken ut och vi får vara nöjda med resultatet.

Andra halvlek trycker Ulvarna på än hårdare men skapar egentligen inga farliga målchanser, deras höga press bäddar dock för omställningar där både Peter och Niklas har bra läge att punktera matchen.

Avgörander kommer med en kvart kvar när Ulvåkers duktige och tuffe vänsterback drar på sig sin andra varning och blir utvisad. Strax därefter får Filip L till ett bra inlägg som Söder får in med skallen (eller var det örat?).

Mor vrålar och far blir lomhörd.

Matchen dör sedan och spelas bara av.

Sammanfattningsvis imponeras man av den äckliga deciplinen i försvarsspelet vilket gjorde Ulvåkers spelare frustrerade och lite griniga.

Inte det vackraste spelet men ack så effektivt, fortsätter man så här så kan nog en kvalplats ligga inom räckhåll.

Läste Ulvåkers referat där man inte tyckte att EFFK ville vara med och dansa, tror att man får vänja sig med detta då höstmatcher ofta ser ut så här när poäng blir viktigare än skönspel.

Tror att Ulvåker har ett bra lag på gång med många unga duktiga spelare, inte många lag som kommer att ta poäng här i höst.

Skribent,

en ulv i fårakläder!