26 - 33

Efter en för oss bra genomkörare mot ett starkt Amo hoppas vi vara back in business matchformsmässigt inför Kärra på torsdag.

I den första matchen gick vi segrande med 25-33, men segern var dyrköpt då Wiklund bröt handen och sedan var borta fram till comebacken mot Amo i söndags.

Mycket har hänt sedan dess:

• Wiklund är som sagt tillbaka i spel och såg riktigt pigg ut senast. Han visade verkligen hur viktig han är för oss och vad han bidrar med på planen. Wiklund som för övrigt är en drömspelare för en tränare: leverar alltid, inget krångel, gör jobbet! Skönt att ha honom tillbaka med andra ord.

• Kärra har bytt huvudtränare och Ante Eriksson har tagit över det laminerade A:et. Ante som jag känner väl från min tid i Kärra är en klassisk handbollsnörd med stenkoll på i stort sett varenda ungdomsspelare i norra Europa. Även om jag önskar Ante all lycka på handbollsplanen är vi inte i en position där vi kan unna Kärra några framgångar, så det får vänta till nästa säsong.

• Noa Zubac har senastionellt nog skrivit på ett femårskontrakt med polska Kielce som börjar gälla nästa säsong. Även om Noa är en ung lovande spelare såg jag inte den övergången komma, men otroligt kul med ytterligare en svensk export inte minst för Noa själv.

Matchen är otroligt viktig för båda lagen. Kärra som kommer från förluster mot både Lindesberg och Rimbo känner säkert att en seger på torsdag är ett måste för att haka på i kampen om kvalplatserna.

Vi ser möjligheten att vid seger koppla ett litet grepp om den sista kvalplatsen och positionera oss bättre inför säsongsavslutningen. Torsdagsmatchen är den första av tre raka fyrapoängsmatcher och även om man knappt kan ettans gångertabell kan man räkna ut vikten av dessa matcher.

Lägligt nog släpps restriktionerna och en fullsatt lada kan förvänta sig något av en gladiatorkamp till döden (nåja) om den allsvenska platsen. Vi hoppas därför på samma magiska stöd som vi blivit bortskämda med tidigare under säsongen! 

/Charlie Röxner