5 - 0

Premiärmatcher är alltid speciella. Den här gången hade vi en tydlig plan: vi skulle spela defensivt, ligga rätt i positionerna och plocka bort nyckelspelare hos hemmalaget Woodys. Det är ofta enklare att spela ett destruktivt spel än att vara konstruktiv framåt – och utifrån våra förutsättningar var det rätt väg att gå.

Och i 50 minuter gör vi faktiskt det riktigt bra. Vi håller ihop laget, jobbar hårt i defensiven och följer matchplanen. Men till slut blir kvalitetsskillnaden för tydlig. Woodys vinner med klara 5–0 – men det speglar inte hela matchbilden.

För fram till minut 43 står vi emot. De har mycket boll, de styr spelet, men vi försvarar oss disciplinerat. Sedan kommer 1–0 precis innan paus, efter en snabb omställning där vi blir straffade. Ett mål som inte på något sätt är orättvist, men ändå surt att släppa in så nära halvtid.

I paus försöker vi gjuta mod i grabbarna, men mellan minut 50 och 56 går det snabbt. Tre mål på sex minuter – och matchen är i praktiken avgjord. Delvis handlar det om deras skicklighet, men vi tappar också konceptet och hamnar utanför vår matchplan. Då går det fort.

Vi måste bli bättre på att följa matchplanen i 90 minuter. Mot så här starka lag räcker det inte att göra det i 50. Små misstag straffas direkt – särskilt mot ett lag som Woodys, som håller mycket hög division 3-nivå, både individuellt och som kollektiv.

Vi gör egentligen ingen dålig match – tvärtom står vi upp bra stora delar av tiden. Det handlar mer om att våra motståndare helt enkelt är för bra. Rent krasst: vi är inte riktigt nära, kvalitetsmässigt, på någon position.

Men det finns ljusglimtar. Henrik Olsson ska lyftas – han gör flera riktigt bra räddningar och håller oss kvar i matchen länge. Och vårt defensiva arbete i första halvlek är något vi kan ta med oss och bygga vidare på.

Vi slickar såren och blickar framåt. Nästa torsdag spelar vi hemma på Fryxellskas konstgräs mot Västanvik AIF.
Då siktar vi på att studsa tillbaka – med en matchplan som ska hålla i 90 minuter.

Stort tack till alla våra ÄFF-supporters som alltid står bakom oss