Första guldhjältarna hyllas!

På bilden syns Stående från vänster: Sven-Agne Larsson (tränare), Veine Wallinder, Jörgen Augustsson, Conny Torstensson, Ingvar Svensson, Roland Sandberg, Nils Nilsson, Benno Magnusson, Leif Franzén, Ralf Edström, Berndt Söderström (lagledare).

Sittande från vänster: Lars- Göran "Knalin" Andersson, Jan Olsson, Ulf Blomberg, Conny Gustavsson och Kent Karlsson.

I år är det 40 år sedan vi tog det första SM-guldet och i anslutning till matchen mot IFK Göteborg kommer guldhjältarna från 1972 att hyllas.

Efter att Åtvidabergs FF  hade varit nere och vänt i division III 1960 närmade sig laget sakta men säkert Allsvenskan. 1964 blev mångfaldige landslagsspelaren Bengt ”Julle” Gustavsson tränare. Genom hans hårda konditionsträning rustades ÅFF för högre höjder och genom, tidigare spjutspetsen, Lasse Spjuts fingertoppskänsla som värvningsansvarig, började kvalitetsspelare strömma till klubben på allvar, så som Veine Wallinder, Sten-Åke ”Söla” Andersson, Lars-Göran ”Knalin” Andersson och Jan Olsson.

1967 förstärkte ÅFF truppen ytterligare med målvakten Ulf Blomberg och mittbacken Kent Karlsson. Med hjälp av dessa tillskott kunde Åtvid vinna division II och kvala upp i Allsvenskan.

Precis som årets ÅFF-upplaga var 68-orna starkt nederlagstippade. Laget slog dock alla experter på näsan och hamnade på en slutlig sjundeplats i den allsvenska sluttabellen. Speciellt framgångsrikt var vi hemma på Kopparvallen. Inget lag tog fler poäng på hemmaplan.

Mest uppmärksamhet i vårt lag fick skytteligavinnaren från Hallstahammar, Ove Eklund med 16 fullträffar. Hela fem av målen tillkom i serieepilogen då Helsingborg besegrades med 6–1 på Kopparvallen.

Det nu gällande publikrekordet sattes också detta år. Hela 11 049 personer bevittnade derbyt mot IFK Norrköping som ÅFF vann med 3–1.

Andra året är det tuffaste lyder en gammal klyscha, men inte för ÅFF 1969 som avancerade till fjärde plats i sluttabellen och därmed bärgade de första medaljerna – brons.

Anders ”Puskas” Ljungberg från Malmö FF, Leif ”Kaggen” Franzén (Västervik) och Rogers lillebror Benno Magnusson (Blomstermåla) förstärkte och laget . Den sistnämnde fick dock vänta på sin allsvenska debut.

ÅFF ledde Allsvenskan för första gången i historien efter den tionde omgången, då AIK bortabesegrades med 1–0.    

– Jag förstår inte det här. Allsvenskan måste vara ganska dålig eftersom vi leder – men det är väl en tidsfråga när vi rasar utför, kommenterade ÅFF-tränaren Bengt ”Julle” Gustavsson i ett av många försök att alltid försöka slå ur underläge.

Hela 10 780 personer kom till Kopparvallen för att se serieledaren besegra Öster med 5–2. Därmed höll serieledningen över sommaruppehållet och fortsatt till omgång 14. Hösten blev tyngre men guldchansen fanns kvar till omgång 19 av 22.

Förutom östermachen lockade även derbyt mot Norrköping storpublik. 10 428 personer såg ÅFF vinna med 3-2. Publiksnittet 1969 är det hittills högsta med 6 358 åskådare per match på Kopparvallen.

Lage Gustavsson som ursprungligen kom från småländska Silverdalen tog ett stort steg framåt och var årets man i ÅFF 1969.  

Vi fortsatte färden mot den absoluta toppen 1970 och slutade på andra plats efter Malmö FF.

Efter en lite knackig start med bland annat en uppskjuten match mot IFK Göteborg, hamnade ÅFF efter i tabellen, men via 5–2 mot Göteborg i en hängmatchen på Kopparvallen avancerade vi till andra plats innan VM-uppehållet. Leif ”Kaggen” Fransén gjorde två mål, Veine Wallinder, Anders ”Puskas” Ljungberg och Ove Eklund svarade för de övriga fullträffarna. 

Direkt efter uppehållet var vi i topp efter 4–1 hemma mot GAIS. Efter femte raka segern, i omgång 13, var serieledningen tre poäng. Skador störde sedan, men det blev ändå kamp om guldet in i det sista. Inför epilogen skiljde det bara en poäng upp till serieledaren Malmö. MFF tog tidigt ledningen hemma mot Örgryte, men det blev ändå spänning då 2–0 kom först i slutminuten. En kvittering för ÖIS hade givit oss SM-guldet eftersom GAIS slogs tillbaka med 3–2 på Ullevi.

Ove Eklund vann åter den interna skytteligan med tio fullträffar, men fick inte chansen i VM. Roland Sandberg var ett gott nyförvärv från Kalmar FF, som gjorde 9 mål på 18 matcher.

ÅFF tog även 1971 hem se stora silvermedaljerna och åter var Malmö FF det enda laget som fanns före ÅFF i tabellen.

Efter andraplatsen 1970 stegrades förhoppningarna att nå guldet och Ralf Edström införskaffades från Degerfors. Ralf gjorde sex mål under sin debutsäsong. Anfallskollegan Roland Sandberg vräkte in mål och vann den allsvenska skytteligan i stor stil med 17 fullträffar.

ÅFF fick en fin start med endast en tappad poäng och 9–0 i målskillnad efter de fyra första omgångarna.

Efter förlusten borta mot Malmö FF med 0–1 inför 19 090 åskådare på Malmö Stadion smet MFF förbi. I omgången efter blev det 1–1 inför 9 813 personer på Kopparvallen mot Norrköping och vi var åter i topp. Serieledningen behålls till serien vände, med undantag för en omgång.

Det blev sedan förlust även hemma mot Malmö, 0–2 inför 8 951 på Kopparvallen och det var därmed tre pinnars avstånd till de himmelsblå.

Roland Sandberg gjorde alla tre målen borta mot Norrköping (3–0) inför 20 090 personer på Parken. Vi hade sedan chansen äta upp avståndet till MFF som svajade. Fyra oavgjorda i följd var dock ett för svagt facit. Segern med 8–2 mot AIK gav hopp (största allsvenska viktorian genom tiderna). Men efter 0–3 borta mot Djurgården grusades guldchanserna. Via 2–0 hemma mot Örebro i den sista omgången bärgades nya stora silvermedaljer.

Efter flera år med i guldstriden blev det äntligen fullt utfall 1972. Med radarparet Ralf Edström och Roland Sandberg kunde ingen stoppa Åtvidabergs FF från att ta guldet.  

Få utomstående trodde på Åtvid. Ingvar Svensson var det enda förvärvet med några större meriter, men spelare som tidigare hade fått stå tillbaka tog stora kliv, så som Conny Torstensson och Benno Magnusson. Det största genombrottet fick dock Ralf Edström. Under vårsäsongen svarade degerforssonen för endast en fullträff men höstens utfall blev succéartat med 15 mål i Allsvenskan och landslagsspel med fantastiska 8 mål på 4 kamper. Conny Torstensson debuterade också i landslaget liksom Conny Gustafsson. Roland Sandberg spelade också i landslaget och gjorde två mål.

Ralf och Roland vann den allsvenska skytteligan tillsammans med 16 fullträffar vardera. Edström tilldelades också guldbollen.

ÅFF tog kommandot i den tionde omgången efter att Norrköping slagits tillbaka med 2–1 på Parken i en ren seriefinal. Roland Sandberg stod för båda målen inför 20 791 åskådare. Efter två bortaförluster mot Örgryte (0–1) och Halmstad (1–3) tappade vi serieledningen, men sedan började Ralfs målskytte på allvar. Han var sjuk i de två förlustmatcherna men kom tillbaka och gjorde alla fyra målen på Kopparvallen mot Norrköping (4–1) inför 10 533 åskådare. Efter 3–0 borta mot Djurgården var vi åter i topp och sedan kunde ingen stoppa oss från att ta guld. Efter åtta raka segrar och den förnämliga målskillnaden 35–9 var guldet i hamn. I den näst sista omgången den 22 oktober hemma mot GAIS inför 6 675 åskådare säkrades guldet. Leif Franzén (2 mål), Roland Sandberg, Ralf Edström och Conny Torstensson såg till att ÅFF vann med 5–2.

ÅFF var obesegrat hemma på Kopparvallen och gjorde totalt 65 mål (2,95 mål/match) under året, vilket inte hade överträffats av något lag sedan Norrköping 1960. Sedan dess har bara Öster (66 mål 1975) och Kalmar (70 mål 2008) gjort fler mål, men de spelade fler matcher. Öster nådde 2,54 mål/match och Kalmar FF 2,33 mål/match.

Mästarna 1972 (matcher, mål): Ulf Blomberg (22), Jan Olsson (22, 1), Kent Karlsson (22), Lars-Göran ”Knalin” Andersson (22, 1), Conny Gustafsson (22, 1), Benno Magnusson (22, 7), Ingvar Svensson (21, 5), Roland Sandberg (19, 16), Ralf Edström (19, 16), Veine Wallinder (18, 7), Conny Torstensson (18, 7), Bo Augustsson (11, 1), Leif Franzén (11, 3), Jörgen Augustsson (10), Lars Lundahl (8), Sten-Åke Andersson (8), Lars Andersson (5), Nils Nilsson (4) och Sven Larsson (1).

Även 1973 tog vi hem guldet och 1974 representerade sju av guldhjältarna i 1972-års lag Sverige i VM-slutspelet i Västtyskland: Jan Olsson, Kent Karlsson, Benno Magnusson, Roland Sandberg, Ralf Edström, Conny Torstensson och Jörgen Augustsson. Sverige slutade femma.

Jan Olsson (marknad) och Lars-Göran ”Knalin” Andersson (styrelsen) är fortfarande aktiva i föreningen. Dessa personer förtjänar en extra omtanke för lång och trogen tjänst.