4 - 5

En enorm ineffektivitet i NIF och storspelande Lök var avgörande i en match som urartade.

En vag men samtidigt träffsäker rubrik för vad som utspelade sig i Stinsen Arena under onsdagskvällen. Om det första mötet hade lika mycket känslor som Riddare Cato var returen det motsatta. Tyvärr klarades inte allt att hållas ihop.

Oavsett om man som hemmalirare just nu sitter i en tillfällig bubbla av stor tyngd på sina axlar eller om man har ynnesten att vara kaxig som bortalirare så var det spelmässigt NIF som förde matchen men Jönköping som denna kväll skulle kunna vinna SM i effektivitet.  

Jag kommer nu att beskriva flera omtalade lägen i matchen precis som jag själv såg dem och som riktigt bra placerad i förhållanden till dem dessutom. Inga 25 år av universitetsstudier behövs för att räkna ut att beroende på vilket läger man tillhör så finns det olika sätt att se på saker och situationer.

Bortalaget får minst sagt en smakstart. När domaren blåser straff för Jönköping redan efter 06:14, först trodde jag att det var hörna som det blåstes för. En hörna skulle Jönköping också ha dryga två minuter senare för att dryga ut sin ledning till 0-2. Denna hörna skapas genom ett lyft som var ett framgångsrikt recept för Jönköping under den första halvleken.

Linjemannen åker baklänges och ser inte bollen men några skrik senare och något som ser ut som en ren gissning så går avblåsningen för hörnan som alltså gästerna gör mål på (Jönköping 5 hörnor i matchen mot NIF:s 16). Jag förväntade mig förresten ett inkast från Jesper Cimen när linjemannen hittade hörnan.

Jönköpings lyft är alltså det som NIF har svårt med under den första halvleken. Annars är det ett betydligt bättre bolltempo i NIF och en helt annan glöd i de flestas ögon i denna retur. Som när Erik Lycksäters klubba helt låses fast vid ställningen 0-2 i Jönköpings straffområde så brann det nog rejält på hemmabänken. Hade ynglingen fått agera fritt med sin klubba hade han varit ”sopren” som uttrycket lyder. Trots spelövertaget ska Jönköpings ledning vara uppe i hela 0-3 innan Isac Karlsson i min 58 reducerar på hörna. Ställningen 1-3 blir ganska omgående 1-4 även det på hörna.

En tung uppförsbacke så klart och även om NIF för spelet låter man Jönköping ställa upp och räkna rätt alltför många gånger och ställer inte alltför svåra omställningar på dem. Precis som i det första mötet så står Oscar Löfqvist i kassen för Jönköping och detta "på huvudet". Den ena fina räddningen efter den andra radas upp och han plockar alltså fram sitt storspel mot sin förra klubb.

En som urartade 

Lucas Eberhardsson i Jönköping träffar en NIF-spelare i huvudet nära Röda Bollen-sektionen i början av den andra halvleken. På Jönköpings utvisningsbänk skriker man att det var en ”kollision”. För de Röda Bollarna som stod riktigt bra placerade för att bevittna det hela så är det allt annat än en munter stämning gentemot detta påstående. Lucas dröjer sig också gärna kvar i hallen för att ropa mot den decimerade hemmaklacken och får sedan eskort av sin materialare. Detta var en lätt uppvärmning mot vad som skulle komma.

En kanonträff i stolpen för NIF, flertalet avslut som borde förvaltats bättre, ännu en fantomräddning av ”Löken” sker samtidigt som klockan tickar vidrigt fortare och fortare. Viktor Lindkvist får förvisso en kanonträff till 2-4 men det är nu som matchen med ca 10 minuter kvar av ordinarie tid totalt ska urarta. Utvisningarna haglar och även NIF åker på ett matchstraff.

Detta sker när Patrik G Thulin inte längre kan hålla sin känslor i styr då en Jönköpingsspelare har bentacklat en NIF:are ännu en gång. ”PG” åker fram till en sittandes vit-röd spelare och markerar både med en knuff med en ena handen och även verbalt vad han tycker. För detta utlyses alltså matchstraff för våldsamt slag.

Jönköping skriker ännu ett matchstraff när Linus Nilsson i en närkamp får upp sin klubba på bröstet på en motståndare. Motståndaren lägger sig ner och tar sig för ansiktet. Man har ansvar för sin egna klubba så klart men hemmapubliken, 8 till antalet har inte bägare alls kvar till den portion av känslor som serveras och visar upp sina aggressioner. Reprimanden från linjemannen som ansåg sig orättvist behandlad var något som var suspekt likt ett långfinger när linjemannen åker förbi dessa 8 i hemmapubliken, lagom synligt för bara vissa förstås.

Ja, ni läsare förstår och de med sympatier i Jönköping har antagligen slutat läsa här och muttrar några väl valda eller gottar sig i sitt SM-tecken i effektivitet.

Ett långt, långt avbrott krävs för att domarna ska få igång matchen igen efter allt ståhej, detta med fel antal spelare på plan, vissa vill även t.o.m. lämna matchen i protest. Mitt i allt är tilläggstiden väldigt oklar. Vid ett tillfälle låter det t.o.m. som att speakern säger 14 minuter men det blir knappa 5-6. Just 5-6 blir även slutresultatet. Daren Richardsson kontrar in en boll på de lätträknade chanserna man skapade i andra medan Viktor Svensson och Hampus Blomqvist nätar för hemmalaget då de i.a.f. vägrade att ge upp.

Kaos, parodi, vad ni vill. Det mesta stämmer antagligen men faktum är att NIF förlorar sin andra raka match efter att ha bjudit på enormt stor ineffektivitet. Om laget haft otur med skador på en redan tunn trupp gör denna match situationen inte något lättare för det som komma skall.

NIF halkar efter topplagen och befinner sig sånär som vid en hållplats som kräver omstart av motorerna och mental nollställning för att gå vidare. I förlängningen blir denna match bara något vagt och dunkelt minne. Men för att säsongen som helhet ska sluta i solsken krävs nu att man ser lösningar och inte problem.